Att ställa till rätta

Nu ser jag framför mig hur somliga suckar och andra bara skakar på huvudet. Gissar att de tänker nåt i stil med

Jaha! Nu kommer ett sånt där gråtmilt inlägg igen… 😥

Ja, möjligen, men jag ska försöka att hålla mig cool 😎

När jag har gjort nåt fel, nåt som jag SJÄLV tycker är fel, vill jag gärna ställa till rätta. Men det går inte ibland. Det är helt omöjligt.

Jag känner sån skuld för att nån gråter och det är hemskt att inte kunna ställa det till rätta. Att inte kunna ta människan i famnen och säga

Det är lugnt! Jag fixar det här åt dig! Det löser sig.

Det finns många saker jag känner skuld för, många saker jag skulle vilja ställa till rätta. Men den onda, elaka Tofflan känner särskilt med en av de oskyldigt drabbade. En tredje part som jag vet var ledsen idag. Och jag har, om inte hela skulden, så en stor del av den.

Det gör ont att tänka på. Att gå omkring med dåligt samvete och skuld är tungt, slitsamt och, ja, gör ont. Väldigt ont.

Gentemot denna lilla människa känner jag sån skuld att de motsatta känslor jag känner mot alla dem jag önskar att jag hade varit elakare emot (ja, faktiskt!) inte väger upp. Denna enda, lilla människa – och alla de andra, tio, femton.

Gråt inte för mig eller mina handlingar, gråt inte, för jag är i grunden ingen god människa även om jag vill ställa ”allt” tillrätta.

                                                                                                                                               Du tror väl inte att jag är en god människa? Det är jag inte! Jag är inte god, jag är inte snäll. Jag är sårad, mänsklig och full av hämndbegär mot alla som gjort mig oförrätter. (Det är faktiskt en del…)

Det råder förbud sen Goethes dagar att vilja stanna tiden! Men ibland skulle jag vilja stanna den och till och med backa den. Kanske kunde jag ha agerat annorlunda, klokare, mindre själviskt. Jaa, det hade jag nog i många fall. Men i det speciella, lilla fallet kunde jag inte det. Tyvärr.

Och det gör ont att inte kunna ställa till rätta. Det är en skuld jag bär för resten av mitt liv.