• Hem
  • CV
  • Inköpslista – böcker
  • UN
  • Ego
  • Metropolen Byhålan
  • Läser och läst!
  • Döskallelistan

Tofflan – en tragisk komedi

Livet är svart djupt nere i näbbstöveln

Feeds:
Inlägg
Kommentarer
« Ormbäraren del ett – och två!
Dagens Päronsplitt-fråga den 2 juli »

Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva

02 juli 2010 av Tofflan


Så har jag slagit ihop pärmarna på en vidunderlig liten bok. En bok så vidunderlig att jag blir alldeles full av tankar – samtidigt som jag blir helt slut. Intryck som för alltid stannar inuti mitt huvud. Denna lilla bok är naken, modig, rakt på sak… En helt fantastisk (vilket ord i sammanhanget!) öppen skildring av de lidanden bipolär sjukdom åsamkar. Jag har läst Ann Heberleins bok Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva.


Titeln är bara perfekt på den här boken.

                                                                                                                                                           Första gången jag såg Ann Heberlein var i en diskussion om ondska i litteraturprogrammet Babel i våras. Hon var lysande – men blev tyvärr avbruten i sitt intressanta resonemang. Vidare har jag läst några artiklar av Ann Heberlein, bland annat en om dödshjälp. Jag tyckte att hennes resonemang var annorlunda – och dessutom höll jag med om det mesta – men att slutet på artikeln blev lite rumphuggen.

Rumphugget i bemärkelsen ”ganska abrupt” är även slutet på boken jag just lagt ifrån mig. Men när jag nu har läst den känns just det slutet rätt – även om jag vet att slutet i verkligheten inte blev som i boken.

Ann Heberlein skildrar, på lite mer än 200 sidor i Månpockets pocketupplaga från i år, helt utan skygglappar, sin ångest och sin mani och alla de tankar och plågsamma stunder en person med bipolär sjukdom är med om. Hon är mycket rak även i sitt språk; man får känslan att boken har skrivits i rasande fart och hon viker inte för att skildra nån enda plåga eller tår. Ann Heberlein är väl medveten om att hon, som teologie doktor, forskare, mamma, fru och mycket efterfrågad föreläsare och intervjuoffer av media, har allt och att hon borde vara lycklig. Men hon vill inte leva.

Redan i tjugoårsåldern fick Ann Heberlein sin diagnos. Sedan dess har hon knaprat piller, genomgått terapier – och regelbundet hamnat i väntrummet på psykakuten. Hela första kapitlet ägnas just detta väntrum och hon skildrar det så objektivt att man nästa är där.

I väntrummet på S:t Lars är vi jämlika. Människor, varken mer eller mindre. I psykakutens milt välkomnande ljus finns inga titlar. Fyllbultar och decenter, hemlösa, förgråtna tonårsbrudar, uppgivna medelålderskriar och stinkande gubbar. Där sitter vi i trådslitna fåtöljer. Ofta ensamma. Oftast ensamma.

Citatet ovan inleder boken. Vidare gör hon tidigt klart för läsaren att man som sjuk är ensam. Folk orkar inte med att man ringer och har ångest. Då slutar folk nämligen höra av sig. De blir skrämda. Hon skriver

[…] Man utsätter inte människor för sin ångest, för sin livsleda, för sina självmordstankar fär att de så lätt missförstås. Det uppfattas så lätt som en anklagelse. Som ett uttryck för missnöje. Som klander. Som krav. […]

Boken är fylld av ord som ger mig Aha!-upplevelser, som får mig att förstå andra och mig själv förhoppningsvis lite bättre. Många är ställena, händelserna, skeendena i boken, där jag nickar igenkännande när jag läser. Detta till exempel att trots värsta ångesten en stund senare ge en alldeles lysande radio-intervju. (Att må verkligen skit, men ändå göra det som förväntas av en – med bravur!) För väldigt många ringer och VILL Ann Heberlein nåt.

Om du orkar, LÄS den här boken! Den ger nånting, den har mycket att säga. Jag håller inte med om allt, men… Den är unik bara för att den så naket skildrar en människas lidanden. Utan krusiduller eller krumbuktar. Bara så där.

Nåt annat betyg än det högsta kan jag inte ge den här boken.

Dela det här:

  • Tweet
  • Skriv ut
  • E-post

Gilla

Gilla Laddar...

Relaterade

Publicerat i Böcker, Diskutabelt, TV | Taggad ångest, bipolär sjukdom, dödshjälp, ensam, föreläsare, forskare, lidande, litteratur, livsleda, mamma, mani, media, ondska, piller, psykakut, rumphuggen, självmordstankar, tankar, teologie doktor, väntrum | 8 kommentarer

8 svar

  1. på 02 juli 2010 den 14:37 Åsa

    Hon skriver skarpt.

    Tycker den tidigare boken, Det är inte mitt fel om konsten att ta ansvar, är ännu bättre. Vet inte om du redan läst den, annars är den ett lästips.


    • på 02 juli 2010 den 14:56 Tofflan

      Jag ska helt klart läsa den också, liksom den om ondska.


  2. på 02 juli 2010 den 15:14 Systerdyster

    Den är bra. Otroligt utlämnande berättelse. Så tung att jag påverkades både fysiskt och psykiskt när jag läste den.


    • på 02 juli 2010 den 15:36 Tofflan

      Det kändes som om jag nästan läste lika fort som jag har fått för mig att AH skrev boken – i ett rasande tempo. Lite märklig känsla var det också att läsa boken nästan exakt två år EFTER att hon skrev den. Den börjar i juni 2008…


  3. på 02 juli 2010 den 17:05 fruhatt

    Jag läser den just nu…och den är så jobbig att läsa , tänker hela tiden. Hon tänker precis som jag 😦


    • på 02 juli 2010 den 17:10 Tofflan

      Och jag också. Ibland. Uff… Men ta det försiktigt, läs inte mer åt gången än du pallar…
      KRAM!


  4. på 02 juli 2010 den 19:16 Birgitta "Blondie" Andersson

    Hallå Tofflan!
    Hur hinner Du med allt? Du verkar ha mer energi än vad jag har – och det vill inte säga lite.
    Har länge funderat på att läsa den här boken, men jag är lite rädd för att göra det. Har en dotter som bipolär och som har ett helvete. Men just därför borde jag naturligtvis läsa den. Och eftersom Du rekommenderar den ska jag snarast köpa den
    Blev så glad då jag såg att Syster Dyster skrivit en kommentar på Din blogg. Tänker så mycket på henne. Försökte skriva ett par rader på hennes blogg, men den var bara öppen för speciellt inbjudna. Varför, kan jag förstå.
    Sänd henne en varm kram från mig.
    Och varma kramar även till Dig och Anna!
    Biba


    • på 02 juli 2010 den 20:03 Tofflan

      Men Birgitta, jag har ju inget arbete! Och jag MÅSTE fylla dagarna med att läsa, skriva, fota – och lite annat – annars blir jag skvatt galen!

      Läs boken, den ger MYCKET! Men ta det lite lugnt med läsningen och stanna om det blir för tufft.

      Jag tror Systerdyster har stängt sin blogg. Hon kommenterar här ibland, senaste idag, faktiskt, så hon ser säkert din hälsning!

      Många kramar! 😀



Kommentarer är stängda.

  • Vem är Tofflan???

    En numera rätt tjock (tant) propagandaminister som sett bättre år. Bitsk och elak och hård mot de hårda, men from som ett lamm mot de snälla. Älskar sin Anna gränslöst, kopiöst, sanslöst, men tveklöst.

    Du får gärna citera mig, men ange källa. Bilder från bloggen får du INTE knycka. Den här bloggen är avslutad. Vill du kontakta mig ändå eller köpa en bild? Skriv till tofflan(snabel-a)home.se

    Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!

  • Nytt arbetsliv…

    Nytt jobb, nytt liv09 maj 2016
    Äntligen!!!
  • På LinkedIn

    Visa Ulrika Hurtigs profil på LinkedInGå till Toffelprofilen
  • På Pinterest

    Tofflan på Pinterest
  • Tofflan twittrar

    Mina tweets
  • Statistik!

    Här kan du läsa en årsrapport om den här bloggen.
    https://tofflan.wordpress.com/2015/annual-report/
    (Du får kopiera URL:en och klistra in i adressfältet på din webbläsare.)
    Vill du ha utförligare statistik, mejla mig på
    tofflan(snabel-a)home.se

  • Ämnen

    Allmänt Böcker Diskutabelt Epikuréiskt Familj Film Gult HBTQ Ironi Krämpor Musik Personligt Puckon Radio Stoiskt Trams TV Vänner
  • Senaste inläggen

    • Allting har en ände…
    • Grattis till lilla mamma – och tack för gott skratt!
    • En flaska vin: Boira’ 2014
    • Lördagslåtanden och -göranden – med vissa risker…
    • Dödligt dubbelspel
    • Återkoppling och vidare, upp i ljuset…
    • Bara härligt regn hos mig
    • Inne i djungeln
    • Tunneln i slutet av ljuset
    • Idag är det lön, men inte för alla
  • Mest lästa inlägg

    • Lokala klappar - ja visst, MEN så dyra!!!
    • Tofflan testar: Pizza Hut
    • Stjärnorna på Slottet: Johan Rabaeus dag
    • Läser och läst!
    • Tofflan testar: Att rengöra en tvättmaskin
  • Senaste kommentarer

    Tofflan om Östgötska ord och uttryck:…
    Arne Bolund om Östgötska ord och uttryck:…
    Tofflan om Vita spår
    fruhatt om Vita spår
    Tofflan om Allting har en ände…
    Tofflan om Allting har en ände…
    Lisa om Allting har en ände…
    Merete om Allting har en ände…
    Tofflan om Allting har en ände…
    johannasdeckarhorna om Allting har en ände…
    Tofflan om Allting har en ände…
    johannasdeckarhorna om Allting har en ände…
    Tofflan om Allting har en ände…
    etuna1 om Allting har en ände…
    Tofflan om Allting har en ände…
  • Intressant och relevant

    • Bokbloggar
    • Chokladbloggen
    • Deckarhuset
    • Glömda ord
    • Helds HBT-nyheter
    • Kommunikatörerna på SLU
    • QX
    • Skrivrummet
    • Suicide Zero
    • Uppsalalistan
    • Uppsalanyheter
  • Läsvärt hos andra!

    • Julen är slut på uppsalaewa
    • Lika men olika (12/365) på Just nu - Just här
    • Nytt år startade med nytt jobb… på stefansphotos.se
    • Föresatser inför det nya året på Mösstanten
    • Gott slut, helt slut... på Mitt manus
  • Knappar och diverse annat av värde

    Twingly BlogRank

    Denna blogg är värd 67 984 kr


    Display Pagerank

    Pinga Frisim

    SvenskaSajter.com - gratis länkkatalog för hemsida & blogg

    Reggad på Commo.se

  • Dagarna

    juli 2010
    M T O T F L S
     1234
    567891011
    12131415161718
    19202122232425
    262728293031  
    « Jun   Aug »
  • Arkiv

  • Besökare

    • 1 814 642 hits
  • RSS Twingly-länkare

    • Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.
  • I can see U!

  • I know where 2 find U2!

    Map IP Address
    Powered byIP2Location.com

WPThemes.


Avbryt
loading Avbryt
Inlägget skickades inte – kontrollera dina e-postadresser!
E-postkontroll misslyckades, försök igen
Tyvärr, din blogg kan inte dela inlägg via e-post.
Integritet och cookies: Den här webbplatsen använder cookies. Genom att fortsätta använda den här webbplatsen godkänner du deras användning.
Om du vill veta mer, inklusive hur du kontrollerar cookies, se: Cookie-policy
%d bloggare gillar detta: