En sväng

Just när jag skulle åka och hämta Fästmön från jobbet började det vräka ner regn. Det var superstora droppar och det regnade verkligen blött. Trots detta är det fortfarande kvavt och nåt värre åskväder än en knall och en blixt blev det inte.

Anna och jag åkte direkt till Kreta och köpta pizzor. Medan de blev bakade tog vi en sväng runt affärerna i Handelsknuten och diskuterade varför ingen av dem bär sig. Mer än Kreta, som ju är en restaurang…

I Himlen stod luften stilla, men Slaktar-Pojken levde och var hungrig. Nåt sällskap ville han inte direkt ha, utan han tog sin pizza med in till rummet. Att han blev mätt efter att ha ätit klart hördes tydligt (gissa hur…)

Ganska flottigt, som synes, men väldigt gott! Fast vi fick äta utan sällskap av Johan.

                                                                                                                                                         Anna diskade och röjde lite, matade Fridas fiskar, kollade post och jag vattnade en del ledsna växter som ändå levde. Ett antal kassar bars till soprummet och så styrde vi in mot stan igen där vi åkte och hämta post hos Slottsherrskapet.

Hemma i lägenheten i Nyby stod luften stilla, för balkongdörren var ju stängd och persiennerna åt baksidan inte nerfällda – det regnade ju när jag åkte. Anna la sig en stund under takfläkten i sovrummet och jag sitter vid datorn och svettas och försöker svalka mig med kylskåpskallt vatten.

Klockan 21 blir det sommarfilm på Kanal 9, del ett av två av Ormbäraren, baserad på en deckare med samma titel av norska Unni Lindell. Om filmerna är lika bra som böckerna blir det två kvällar i rad med mycket spänning, för del två går redan i morgon! Och nästa vecka kommer Drömfångaren, som är nästa bok i Unni Lindells serie om polisen Cato Iversen.

Read Full Post »

Dagens Päronsplitt-fråga den 30 juni

Nu måste jag kolla… Är det verkligen ingen som klarar av Päronsplitt-frågan den 16 juni??? Eller Päronsplitt-frågan den 24 juni???

Hur ska det då gå med dagens fråga..?

Vilken krydda står bakom dörren???

Sug på den, du och passa på att klura på de andra två obesvarade frågorna!

Päronsplitt – tre önskningar i en: gott, gåta och glass!

Read Full Post »

En lyckträff!

En lyckträff! Jag kan inte annat än sammanfatta dagens 100 000-besökare-på-bloggen-fika som det. Ärligt talat trodde jag inte att nån enda skulle dyka upp. Men det gjorde CL.

Att två människor som aldrig har träffats förut kan prata bort två timmar (mer ändå…) är nog inte så vanligt. Och att vi båda, på var sitt håll, vågade oss ut på denna hala is som en bloggträff ju är, var också nåt unikt.

Denna årets sista juniförmiddag blev varm. Jag kunde tack och lov ta bilen in till stan och parkerade på sedvanligt ställe. Hoppade in på ett apotek som hette nåt annat än apotek (FINNS det överhuvudtaget några Apoteket-apotek kvar i Uppsala???) och slet åt mig svindyra skavsårsplåster.

In på Åhléns för att köpa TV-tidning med tillhörande kvällsblaska. Slut! Ut igen, rakt över torget med Pressbyrån  Bananbyrån i sikte. Då haffar nån tag i mig och frågar om jag är jag, så att säga. Och det kan jag ju inte neka till! Framför mig står CL.

CL minns inte exakt när hon (ja, för det var en kvinna!) började följa min blogg. Hon kommenterar inte så ofta, men har då och då skrivit vänliga mejl som har lyft mig ur djupa mörker och eländes elände.

Vi går till stans bästa fik och beställer morotskaka och kaffe. Jag blir bjuden, trots att jag protesterar. Min vän greken får vi tyvärr inte hälsa på idag – han är i Grekland – men hans två trevliga, söta och väluppfostrade döttrar sköter ruljangsen med bravur.

Hur CL ser ut och vem hon är, blir min hemlighet idag. Men jag kan avslöja så mycket att hon tog macchiato (till vänster) och morotskaka UTAN grädde, jag svart kaffe och morotskaka MED grädde.

                                                                                                                                            Uteserveringen har plats för oss och jag lyckas trolla upp ett parasoll! Vi hamnar lite i solen ändå, men med gemensamma krafter får vi parasollet i ett hyfsat läge.

Vi fikar och pratar och jag säger att

du vet ju typ ALLT om mig genom bloggen, nu får DU prata!

Och CL pratar och berättar sin historia. Jag pratar jag också – som bekant har jag ju svårt att hålla min mun – men jag blir alldeles tagen av CL:s berättelse. Frågar, kanske aningen klumpigt, om hon inte kunde tänka sig att skriva, men det ligger inte för henne.

CL har en otroligt mjuk och behaglig röst som gör att man bara av den lyssnar. Hon har inga konstigheter för sig när hon pratar, hon bara berättar. Först lite trevande och sen rinner det ur henne. Och som sagt, jag blir alldeles gripen.

CL pratar om svåra saker. Jag pratar om svåra saker. Det är vänskaper, död, galningar, arbete, gamla mammor och annat som ”drabbar” en människa.

Vi klickar. Vi byter telefonnummer och säger att vi ska ses igen. Den här gången vet jag att vi gör det. Vi ses igen. För vi är långt ifrån färdigpratade!

När jag går till bilen kommer regnet. Det svalkar skönt. Och väl hemma igen börjar det mullra.

Jag slår mig ner framför datorn, loggar in och skriver ner dessa tankar. Inser att jag måste bli betydligt mer ödmjuk inför livet än jag var före klockan 11 idag.

Read Full Post »

Ljusare tider, eller..?

En stor undersökning visar att svensken tror att det är ljusare tider på gång. Totalt svarade 9 000 personer på en årlig undersökning, SOM-undersökningen, som forskare vid Göteborgs universitet genomför.

Enligt undersökningsresultatet anser svensken att de viktigaste frågorna är sysselsättning, sjukvård, miljö och utbildning. Minst viktiga är frågor om EU, jordbruket, offentlig sektor och energifrågor.

Det politiska intresset och själva den politiska övertygelsen stiger när det är valår, visar undersökningen. Men sen sjunker intresset när politikerna drar sig undan, menar forskarna.

Resultaten visar också att de samhällsinstitutioner som svensken har mest förtroende för är sjukvården, universitet/högskolor, polisen, Riksbanken och radio/TV. Minst är förtroendet för Europaparlamentet, facken, de politiska partierna och försvaret.

Svensken gör tummen upp.

                                                                                                                                                          Att sjukvården hamnar i topp när det gäller förtroende har jag lite svårt för när jag bara så där fluktar igenom dagens lokalblaska… Där läser jag bland annat om en ung flicka som fått fel medicin – starrmedicin i stället för allegimedicin – utskriven och varken läkare eller apotekspersonal reagerar. Jag menar, hur vanligt är det att en 13-åring har grå starr?

Sjukvården vill tvätta, men inte här utan i Dalarna. Samordningen ska spara 13 miljoner. Men det som inte framkommer är hur mycket den nya nämnden för tvättfrågor som måste skapas kostar liksom den utrustning som man måste vara med och investera i.

Här tvättar en dam i vitt…

                                                                                                                                                      Nästa artikel handlar om att det är slut med levertransplantationer i Uppsala. Skälet är att Sahlgrenska och Huddinge har fått uppdraget av Rikssjukvårdsnämnden att vara de enda sjukhus i Sverige som utför levertransplantationer. Ansvariga chefer här är förstås förbaskade och tycker att de lokala politikerna har gjort alldeles för lite för att försöka behålla dessa transplantationer. Man menar också att det finns risk för att väntetiderna för patienter från Uppsala län blir längre. Men hallå! Är det inte en nationell gemensam kö? Eller är det faktiskt så FUSKIGT att Uppsala har gett sina egna länsinvånare förtur till levertransplantationer??? Är det inte behoven som ska styra och inte var man bor???

Och så läser jag om Ove som gick till tingsrätten för att han anser sig ha blivit felmedicinerad under många år och för att han inte fick ordentlig information om alla de mediciner som skrevs ut och deras biverkningar. I stället för skadestånd får han nu betala rättegångskostnaderna för motparten (en koloss i offentlig verksamhet), runt 100 000 pix. Att Ove inte har fått nån diagnos som ligger till grund för alla de mediciner han fått utskrivna, att rätten litar på läkare som inte ens har träffat Ove med mera det hade ingen som helst betydelse tydligen för utgången.

Piller är lätt att skriva ut, diagnoser är svårare att ställa – för experterna i sjukvården.

                                                                                                                                                          Men det är inte bara sjukvården som har svenskens förtroende. Även Riksbanken har det. Det är till exempel Riksbankens sex (6) direktörer som avgör hur hög styrräntan ska vara enligt principen att den höjs när ekonomin är på väg in i högkonjunktur. Syftet är att höjningen ska hindra inflationen att stiga. Men räntehöjningar oroar få svenskar – i vårt län är det bara 38 procent av dem som äger bostäder som ser höjda bolåneräntor som ett hot mot sin ekonomi.

Och polisen har svensken också högt förtroende för! Jaaa, utan att på förhand döma nån säger jag bara

förre polischefen i Uppsala län

Han har hittills erkänt att han köpt sex ett trettiotal gånger – trots att han säger att han var medveten om att det är juridiskt fel att köpa sex.

Försvaret… Tja, där kan jag faktiskt delvis förstå att svenskens förtroende är lågt. Nu tas ju allmän värnplikt bort och då kan man fråga sig om vi får bättre soldater – bara de som VILL söker värnplikt – eller sämre soldater – det är GALNINGARNA som älskar att slåss och döda som vill bli militärer..?

Kontentan blir att jag undrar om svensken totalt dum i huvet eller om är det värmen som påverkar omdömet. Eller vad 17 är det? Eller är man helt omvärldsfrånvänd bara för att det är juni? Eller vad? Kan nån svara?

Read Full Post »

Mulet, men dagen för 100 000-besöksfika!

Tro det eller ej, men idag är det MULET. Fast det betyder INTE att det INTE är varmt. Det är… väldigt varmt, kvavt, och jag misstänker bomeliboom electronica* och regn under dagen.

Idag hoppar jag min morgonpromenad. Ska ju vara inne i stan till klockan 11 och kolla om nån av läsarna dyker upp på 100 000-fikat. Mötesplatsen är utanför Åhléns, Stora torget-sidan. Jag hoppas att många trevliga och spännande läsare och kommentatorer dyker upp. Och kommer ingen alls har jag med mig boken jag läser just nu – och ärligt talat knappt kan slita mig ifrån!!!

Fiket jag tänker gå till har suverän morotskaka…

                                                                                                                                                     Men det är inte bara förmiddagens träff jag skyller på idag. Har fått fruktansvärt skavsår på höger fotknöl och idag grävde jag fram det sista skavsårsplåster. Fler måste inhandlas! Annars var min tanke idag, när jag ska in till stan, att jag ska kolla presenter till mamma. Men det är faktiskt klart nu! Parfymen (100 ml)  och boken har levererats och igår köpte jag ett paket Nicorette inhalator – allt är inslaget. Och så tillverkade jag två presentkort – det ena hos frissan och det andra på en middag på Il Forno på själva födelsedagen. Förhoppningsvis får vi med oss Anna då också, mamma frågade särskilt efter henne.

Ett av paketen till lilla mamma!

                                                                                                                                                        När Anna har slutat jobba i kväll åker jag som vanligt och hämtar henne och så tar vi svängen förbi Slottsherrskapets stadsvåning innan vi far vidare ut till Himlen i Förorten för att se hur livet lever med Slaktar-Pojken. Bäst att kolla så att han inte svälter ihjäl, för det är ofta mat på tapeten i Himlen. Ibland tror jag att ALLA barn är färdiga att svälta ihjäl om de inte får nåt ätbart OMEDELBUMS. Men kanske var man så när man var barn? Själv har jag lite svårt att äta när det är så här varmt. Det får gärna vara kall mat och salt mat jag ställer fram. Igår kväll blev det till exempel chilmarinerade kycklingspett som värmdes kort i micron samt cole slaw och avocado- och tomatröra till.

Jag har fortfarande (nu är det tredje dagen) inte hört nåt om mina ansökningar från måndagen har nått mottagaren. Kanske ska kolla det… Man tycker ju att ett mejl med autosvar kunde vara nåt för arbetsgivarna att överväga, men alla har tydligen inte den funktionen…

                                                                                                                                                  *bomeliboom electronica = åska

Read Full Post »