Cyankalium och champagne

Jag är redan helt såld på Kanal 9:s sommarfilmer klockan 21. I kväll gick en Agatha Christie-film, Cyankalium och champagne, en härlig åttiotalsfilm med roliga kläder, fula frisyrer och bara lite spännande. Filmen är förstås baserad på boken med samma namn.

Rosemary Barton dör efter att ha sippat champagne.

                                                                                                                                                   Rosemary Barton dör mitt under en middag i samband med en champagneskål. Först sägs det vara självmord, men hennes man George får ett anonymt brev där det står att hon har blivit mördad. Han beslutar sig för att starta en egen liten undersökning. Och gästerna visar sig ha motiv, en efter en… Men vem är mördaren egentligen ute efter? När också George mördas blir det tufft läge…

Kanske inte en av de ”vassaste” Christie-filmerna. Man kan till exempel inte låta bli att garva åt Georges gigantiska brillor, men det är ändå underhållning på sommarkvällen. Två tofflor av fem.

På gång på Kanal 9 är Unni Lindells Ormbäraren delett  i morgon kväll (andra delen går på torsdag kväll) och direkt efter den, åttiotalsklassikern Twin Peaks!  Häftigt!

Read Full Post »

Ännu fler mord i Midsomer

Vad är väl en svensk sommar utan sill, färskpotatis, jordgubbar… och Morden i Midsomer? Nej, just det! INGENTING! Därför kan jag glädjande nog meddela att sill , ”pärer” och ”bubbar” finns att köpa till och med på Tokerian – och den 13 juli är det seriestart för fyra nya Mord i Midsomer.

Jones och Barnaby jagar vidare, men på den senares sista säsong!

                                                                                                                                                                Det blir alltså fyra nya långfilmslånga avsnitt som visas på SvT 1 onsdagskvällar klockan 21 med start den 13 juli. Detta är för övrigt John Nettles sista säsong som kommissarie Barnaby. Han ersätts för övrigt till den kommande säsongen av Neil Dudgeon, som spelar Toms kusin John Barnaby.

Man trodde knappast att det fanns fler människor att mörda i Midsomer, men uppenbarligen finns det det… En härlig brittisk deckarserie som hör den svenska sommaren till!

Read Full Post »

Kanske aldrig mer

Nu har jag läst i princip min första krigsbok. Nej min andra! (Den första var Väinö Linnas klassiker Okänd soldat – på rekommendation av min pappa.) Kanske aldrig mer är skriven av amerikanen med det lustiga namnet, Leon Uris, själv marinkårist. Ovanligt bra var boken, trots att den handlar om krig och trots sin ålder – den kom ut 1953.

En bok om krig och tuffa marinkårister.

                                                                                                                                                          Detta är Leon Uris debutroman och den är delvis självbiografisk. Boken handlar om ett gäng amerikanska pojkar som blir skolade till marinkårister. De kastas från festande och brudar rakt in i kriget i Stilla havet under andra världskriget.

Kvinnosynen har tack och lov ändrats en del sen boken skrevs, men skildringen av den starka och fina kamratandan känns trovärdig. Trots att männen kommer från olika förhållanden och bakgrunder svetsas de samman till ett gäng duktiga soldater.

OK, krigsböcker är inte riktigt min grej, men tre tofflor av fem får boken och jag kan tänka mig att läsa fler böcker av författaren!

Read Full Post »

Livat i Hönsgården – och syster Ken blir chef

Jaaaa… Vad ska man säga? Läser i lokalblaskan att det har varit livat i Hönsgården igen. Den här gången har Högsta Hönan vid Sjukstugan i backen godkänt dagligt flygpendlade för en ny chef och för detta tas hon ifrån rätten att skriva avtal med sina chefer. Trots att hon hävdar att Allra Högsta Hönan har godkänt flygpendlingen.

Under en tillfällig period skulle den nya chefen få pendla från södra Sverige till Uppsala. För detta ville han ha ett årskort på flyget för 138 000 kronor. Men det skrevs inte in som förmån i hans avtal – och han skattade förmodligen därför inte heller för det. Sjukstugans Högsta Höna menar att Allra Högsta Hönan varit med på noterna och att det diskuterats innan godkännande. Allra Högsta Hönan menar att de två hönorna endast hade ett samtal på några minuter om det hela.

”Du SA faktiskt att det var OK att flyga!..”
”Nej, vi pratade bara några minuter om det här.”

                                                                                                                                                    Kontentan blir alltså att reglerna ändras och Högsta Hönan vid Sjukstugan får inte längre skriva avtal med sina chefer. Och som vanligt skyller Allra Högsta Hönan ifrån sig och vi skattebetalare… Tja, du fattar vem/vilka som får betala flygnotan.

Läser också att syster Ken i paret Barbie och Ken har fått en hög chefstjänst. Barbie och Ken var ett vackert par, fast inte på riktigt, på en plats nära Allra Högsta Hönan. Ken ska nu basa över alla möjliga, även Små Gudar. Det är bara att gratulera! Hoppas bara Ken kommer ihåg att det ska vara parfymfritt på jobbet… För Barbie gick det inte lika bra. Hon sa emot en politiker och Allra Högsta Hönan så hon blev utköpt. Så går det till i Hönsgården!

Vi gratulerar Ken till utnämningen! Men Barbie då???

Read Full Post »

Sweeney Todd

Fästmön upptäckte att Kanal 9 kör filmer klockan 21 varje kväll sommar! Och igår gick Sweeney Todd, Johnny Depp-versionen, från 2007. Vi bänkade oss och satte på stereon så vi fick kalasljudet också. För detta var nämligen en skräckmusikal!

Sweeney Todd (Johnny Depp) och mrs Lovett (Helena Bonham-Carter), ett läskigt par som har minst sagt skumma affärer ihop…

                                                                                                                                                            Jag hade tidigare sett en skräckfilmsversion av Sweeney Todd. I den HÄR versionen, med Johnny Depp i huvudrollen, får man veta lite mer om bakgrunden. Barberaren Benjamin Barker bor i London med sin fru och sin lilla dotter. Men en domare fattar tycke för frun och dömer Barker till landsförvisning. Barker återvänder som Sweeney Todd och får då veta av pajbagerskan mrs Lovett att frun tagit gift och att domaren i stället har tagit dottern. Sweeney Todd bestämmer sig för att hämnas. Blodigt…

För mig blir en skräckmusikal aldrig riktigt läskig, men här lyckas man nästan att skrämma mig! Johnny Depp, en favorit sen tidigare, och Helena Bonham-Carter, är läskigt lysande i huvudrollerna. Fast lite knäppt blir det när man brister ut i sång mitt i blodbadet. Nåja, tre tofflor av fem ger jag den!

Read Full Post »

Tema: Färg!

Dagens promenad, ganska precis en timma, har temat färger. Det fullkomligt exploderar av färg runt omkring, till och med soprummet i området bredvid får… ny färg. Men det fotade jag inte. Här kommer lite andra bilder – och inte bara blommor!

I ett av villaområdena i Gamla Uppsala är såna här fina gärdesgårdar ganska populära. Lite grå, men väldigt fina, tycker jag.

                                                                                                                                                         Idag gick färden genom ett av villaområdena i Gamla Uppsala. Där finns en väldig blandning av hus, slog det mig under promenaden. En del ser ut att ha varit gamla bondgårdar som byggts om, några ser ut som sommarstugor, en och annan har varit servicebyggnad av nåt slag och så finns det lyxvillorna, de nybyggda. Ärligt talat tackar jag min lyckliga stjärna för att jag INTE köpte ett av husen här tillsammans med ett ex. Vi hade varit tvungna att leva på gröt under många år – och jag gillar inte gröt. Jag gillar inte det ex:et heller… 😉

En del har lite kul saker på sina skorstenar. Här en flöjel som ser ut som gubbe.

                                                                                                                                         Varningsskyltar finns det gott om i det här området. Men att varna för barn i busken känns lite konstigt…

Här varnas för barn i busken.

                                                                                                                                                        Många trädgårdar är välskötta, andra trädgårdar är… mindre välskötta. Fina blommor och buskar finns det emellertid gott om.

Detta såg nästan ut som mjuk, mjuk vass fast på land.

                                                                                                                                                         På sina håll var blått en favoritfärg. Och detta är onekligen vackert…

Som en blå våg…

                                                                                                                                                        Fast ibland blir det lite för mycket av det goda.

Jag menar blått, nej, blott… De som bor här hade nog helst sett att tunnorna gick i blått också, eller vad tror du?

                                                                                                                                                        Många hus hade fina grindar. Den här grinden hade dessutom ett litet tak, praktiskt om det regnar och man vill pussas adjö här.

Här kan man pussas adjö under tak så man inte blir blöt av regn, till exempel.

                                                                                                                                                        Men även det enkla i blom- och buskväg är vackert. Eller vad sägs om denna ”guling”?

En vanlig tok.

                                                                                                                                                      Och så, avslutningsvis, denna som jag tillägnar min älskade Anna.

”My luv is like a red, red rose that’s newly sprung in June…”

Read Full Post »

Från knöl till bula – och lite annat

Ja nu är det dags för lite självömkan* igen! Så hoppa över den som inte orkar! Idag ska det handla om krämpor. Den uppmärksamme noterade att jag återupptog mina promenader igår. Dessa trippar ut i verkligheten ger mig frisk luft, sol på näsan, motion – och skavsår. Igår traskade jag i mina väl ingångna sandaler. Trots det fick jag ett sår på höger fotknöl. Denna måste nu plåstras om så att jag kan ge mig ut på nya äventyr idag.

Under de tidiga morgontimmarna idag låg jag i sängen och lät smärtvågorna i magen skölja över mig. Jag var helt avslappnad och försökte tänka mig att jag låg i vatten och njöt av vågorna. Magen har varit rent förfärlig de senaste dagarna! Inte nog med att den har blivit enorm – det visade Fästmöns foto från igår – den är ond också. Jorå, visst är jag tjock, men magen svullnar rejält när jag äter. Och så dessa vågor av smärta som jag nu försöker lära mig att möta – och mota. Tänker morfars optimistiska ord

Det går över om hundra år!

För smärtan går över. Jag vet det och jag är inte rädd för den eller för vad den har med sig.

Här låtsas jag att jag ligger vid strandkanten och låter Vätterns vågor skölja över mig.

                                                                                                                                                             Igår blev det klart att jag ska delta i en begravning när jag åker ner till mamma och Metropolen Byhålan nästa vecka. Begravningar är aldrig roliga tillställningar, men jag vill göra det därför att personen som har gått bort var en del av min barn- och ungdom – och blev åter en del av livet på senare tid när h*n hjälpte min mamma med skjutsningar kors och tvärs. Naturligtvis är det även för att visa min respekt mot personen och familjen, samtidigt som det blir att återuppväcka minnena från snart fyra år sen. Och då snackar jag inte om festen som grannarna hade nedanför utan om det farväl jag tog av min pappa. Min stora, starka pappa som drunknade.

Pappa som 20-åring.

                                                                                                                                                          Solen lyser även idag, men himlen var inte lika klar i morse. Trots det gissar jag på samma hetta som igår. Jag klarade den bra, brukar annars ha svårt för det. Fick till och med lite färg, så även dagens promenad utförs i lättare klädsel.

Såna här på mitten.

                                                                                                                                                         Idag står annars inte så mycket på agendan. Jag ska slå in ett paket till min mamma och jag ska åka till Stormarknaden och handla, för där tycks ICA Kvantum vara det enda ställe som säljer vanlig, hederlig saltgurka! Och så behöver jag inhandla lite middagsmat också. Vad 17 ska man hitta på ytterligare en varm dag?

Anna jobbar till 16 varje vardag från igår och fyra veckor framåt. Idag ska hon på en behandling inne i stan klockan 17, så jag gissar att vi inte äter förrän efter den. Hennes första dag på vikariatet hade gått bra, men mycket kändes ovant och snurrigt och vissa praktiska saker fungerade inte som de borde. Men duktig är hon, min kicka!

Vill slutligen påminna om 100 000-fikat i morgon klockan 11, mötesplats Åhléns i Uppsala, Stora torget-sidan. Du som läser min blogg är varmt välkommen! Vi går i samlad tropp till stans bästa fik – var och betalar emellertid för sig själv. Kom igen! Det blir roligt att ses i verkliga livet också!

                                                                                                                                                            * Jag har fått veta att nån tycker att jag ägnar mig åt självömkan här på bloggen. Tyvärr har denna person inte sagt det till mig direkt eller skrivit det i en kommentar, men det sved. Jag ägnar mig åt så mycket självömkan jag vill – på min egen blogg. Dessutom har denna person klagat över mina ämnesval och min humor. Då frågar jag mig: Varför läser h*n min blogg? För håll med om att om man tycker så illa om det nån skriver då besöker man väl inte den bloggen runt sju gånger per dygn, med start tidig morgon? Eller? Detta har medfört att jag till viss del känner mig hämmad i det jag skriver. Kanske det var syftet? (Av nån anledning tänker jag på personens BARN som säkert också hämmats på liknande sätt av sin förälder. Fyyyyy…)

Read Full Post »