En ensam runda

Ja, ja… Jag gav mig ut på den där promenaden. Det blev en rätt ensam och trist runda. Min tanke var att börja i lilla skogen till vänster om huset. På vägen dit såg jag en bekanting som hade fullt göra i containerrummet. Tänkte lite att jag kanske gör honom sällskap inom en snar framtid…

Pinnemannens fordon var parkerat utanför soprummet och inifrån containerrummet hörde jag hur det rafsades.

                                                                                                                                                           På väg till lilla skogen fotade jag en röd, röd blomma!

En röd färgklick i allt det gröna!

                                                                                                                                                            Min tanke var att ta vänster vid näckrosdammen. Fast det var bara det att Mount Nyby tycks ha smält ner – förutom gruset, då – för där var det översvämmat. Man såg inte platsen där jag gifte mig och ärligt talat hånlog jag lite åt ironin, att platsen låg som ett Atlantis, sjunket under…

Tog i stället höger och hittade en bostad med fin utsikt men med visst renoveringsbehov.

Taket behöver fixas liksom väggarna, kanske lite färg… Tja, ett visst renoveringsbehov har denna bostad!

                                                                                                                                                            Tog vägen förbi Tokerian in på Blåa området. Där hade nån ställt ut detta bord och stolar, som en installation i sig eller bara som en plats att fika på. Eller läsa sin tidning, kanske.

Ett rött bord och två röda stolar i det blåa området.

                                                                                                                                                            Det grönskade och spirade mest överallt, men på ett ställe såg buskarna lite vindpinade ut.

Vindpinade rötter.

                                                                                                                                                        Det blev en sväng nere i Den Bruna Byn, som i folkmun har ett mycket fulare namn. Det var kallt och blåsigt och väldigt trist att promenera ensam, trots alla vackra blommor och färger.

Den här vackra blålila blomman växte utanför en trädgård. Men nån har uppenbarligen visat den omsorg genom att staga upp den.

                                                                                                                                                         På vägen hem – det blev inte en timma utan 45 minuters promenad – tänkte jag att jag ska köpa mig en blå hortensia idag när jag åker och handlar! Så det blir en tur till Stormarknaden när jag har ätit frukost och duschat.

Innan jag klev in i porten vinkade jag till Tant som satt och intog sitt morgonkaffe vid köksbordet. Hon ser så ensam ut…

Och ja… Jag HAR gjort lite nytta idag också! Jag har gått ut med sex soppåsar och jag har sökt ett jobb.