En svensk litteraturkritiker mördas på ett djävulskt sätt. En amerikansk seriemördare härjar och nu har han tagit sig till Sverige. Jag har just avslutat en ny deckar-bekantskap, Arne Dahl, som skrivit boken Ont blod. En bok som vänliga Systerdyster sände mig i april.
Ont blod, en ganska vanlig deckartitel, faktiskt, kom ut redan 1998. I Månpocket kom den 2003.
Varför mördas en litteraturkritiker? Och hur kan en jagad seriemördare ta sig in i Sverige från USA? A-gruppen, en specialenhet inom polisen, far till Arlanda för att gripa mördaren, men han slinker ur deras nävar. De har ju ingen aning om vem han är…
Den här boken börjar otroligt bra och läskigt med ett kapitel som beskriver ”ordlös smärta”. Kapitlet är oerhört välskrivet. Men sen tycker jag att det ”ballar ur”. Persongalleriet i boken är i princip män, män och män. Kvinnorna är älskarinnor eller mödrar och har inga viktiga roller. Nej, här är det männens värld: män som slåss, mördar, är dåliga pappor, är otronga, är bra pappor, är söner, är poliser… Tja… Ganska stereotypt skildrade. Och en fråga som jag inte kan släppa är:
Var finns kapitel sex???
Har jag missat nåt eller är det bara ett dumt misstag att kapitlet inte finns???
Arne Dahl, pseudonym för Jan Arnald, var en ny bekantskap för mig och den här boken är den andra i en serie. Kanske resten av böckerna är bättre? Jag ska ge Arne Dahl en chans till. Men den här boken får inget högt betyg, tyvärr.
Det blir bara två tofflor för Ont blod.