Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 16 maj, 2010

Eftermiddagen blev varm, men inte lika stekhet som igår. Fästmön hade en massa fix och trix i hushållet att göra, så jag handlade lite mat till Slaktar-Pojken, som blir ensam nästa vecka, satt en stund på ballen* och läste samt lagade söndagslax med ris och hollandaise. Elias åt av maten och allt stannade kvar i lilla magen – åtminstone så länge vi såg till honom.


Två laxfiléer blev faktiskt över efter middagen. Kanske för att jag saltade för mycket???

                                                                                                                                                             Frida är en tjej med många intressanta tankar och funderingar. Jag hade gärna pratat mer med henne i helgen om framtiden med mera, men jag tror att hon inser att jag inte tänker sluta ”tjata”. Om diverse.

Framåt 18-tiden blev det så dags att forsla Frida och Elias till att joina storasyster. Har inte sett Linn sen förra helgen, men hon påpekade att jag och Elias var de enda som grattade henne på namnsdagen i torsdags. Hon var ju inte hos Anna och mig då, men vi kanske kan hitta på nåt nån annan gång.

Anna och jag kom hem till en stekhet lägenhet i Nyby. Lyckligtvis gick det att öppna balledörren** och få in lite luft samt fälla ner markisen mot solen och ”ohyra”. Takfläkten i sovrummet går för fullt och lilla vädringsfönstret där är öppet.

Vi har fikat lite och ätit resterna av en Polka (jag åt mest, förstås…) samt tittat på förra måndagens Winter-avsnitt som jag spelat in på DVDn. Riktigt bra är den TV-serien! Totalt går åtta avsnitt och de hänger ihop två och två. Därför går del två av just detta redan i morgon, så då får vi bänka oss och glo klockan 21 och i stället sätta Anna Travis på inspelning.

Morgondagen ska ägnas åt städning inomhus och på ballen. Tänkte vi skulle inta vår middag på den senare på kvällen, sill och potatis och kanske, kanske en liten klar till.

Anna har känt lite oro i magen, men vi får hoppas att det stannar vid oro och INTE blir nåt mer som kräkningar eller så……….

                                                                                                                                                        *ballen = balkongen
**balledörren = balkongdörren

Read Full Post »

D försökte med alla medel smutskasta E. Och det var smutskastningen som sänkte E totalt. Hot kunde han leva med, men smutskastning… Det hela var dessutom kamouflerat med falska, insmickrande ord som kanske kunde ha lurat någon, dock inte E.

Först fick E veta att han inte var tillräckligt aktiv under dagen. Det var ett märkligt påstående eftersom E oftast var först på plats och sist att stänga butiken. Vidare var det ”många” som lämnat synpunkter på E:s attityd. Problemet var bara att D som gott som helt hade strypt alla E:s kontakter utanför det egna staketet, så att säga.

Övrig smutskastning kom framkrypande efter hand. Och det gjorde så ont, så ont. Jag betraktade E och såg hur han liksom krympte ihop, krökte sig som i kramp.

I ett fåfängt försök att förta effekten påminde jag E om D:s grodor. Det var allt ifrån att påstå att styrelseordföranden hade en neuropsykiatrisk diagnos till att döma ut såväl Ledaren och en i ledningsgruppen som totalt koleriska. Vidare var det en sekreterare ”som tar alla mina idéer och dokument och presenterar dem som sina”, en medarbetare som ”inte lyssnar på mina instruktioner”, en hög tjänsteman som ”var homosexuell” med mera, med mera.

De flesta av dessa påståenden hade ingen som helst grund eller verklighetsförankring, men eftersom de kom ur D:s mun ville han få sina får att tro att de var sanningar. En del av skocken svalde allt han sa med hull och hår och gav honom till och med presenter och blommor. Men andra kunde tänka själva och bilda sig egna uppfattningar som gick diametralt mot D:s. Problemet var att E var det enda som opponerade sig. Och som sagt, då kom halshuggningen. Utan pardon.

Read Full Post »

Efter förra veckans seriösa fråga om valet tar vi en mer lättsam. Denna veckan vill Tofflan veta om du tycker att vårsol och glass är en bra kombination.

Veckans undring hittar du som vanligt här intill i högerspalten, men det här inlägget kan du INTE kommentera. Har du tankar om glass kanske du skriver nåt smaskigt på din egen blogg i stället?!

Read Full Post »

Veckans undring handlade om valet och vilka du TROR vinner det. Frågan lockade 28 personer och så här svarade de:

Otroligt jämnt blev resultatet och snudd på så jämn tror jag utgången faktiskt blir:

43 procent (tolv personer) svarade: Det blir en borgerlig seger!

43 procent (tolv personer) svarade: De rödgröna tar tillbaka makten!

14 procent (fyra personer) svarade: Omöjligt att säga.

Stort TACK till alla er som deltog!

Read Full Post »

Ett år. Ja, du tittar just nu på en ettåring. Den här bloggen har nämligen funnits i exakt ett år idag. Den 16 maj 2009 tryckte Fästmön ner mig i kökssoffan och hjälpte igång mig.

Det första inlägget handlade förstås om… förlorad oskuld… Annars har ämnena varierat mycket. Jag har försökt hitta en blandning mellan seriöst och tramsigt – och många av er som läser min blogg har lärt känna mig så väl att ni kan se människan bakom Tofflan. Den människan som gjorde en hel del klassiska blogg-misstag i början. Men också den som står för sina åsikter och inlägg – fast som inte är helt stängd för att ändra åsikt om argumenten är bra. Yttrandefrihet är viktigt och jag vägrar att tystna – oavsett om jag bloggar eller inte. Jag har förlorat poster i min adressbok på det viset – men jag har också fått skriva in nya! Förlusterna har varit värda de vinster jag fått!


Det ljusnar..?

                                                                                                                                             Jag skriver mycket om dem som står mig nära, därför att de betyder mest av allt för mig. Men jag vill också skriva om sånt som upprör ute i den andra världen, världen utanför min dörr – orättvisor, fläppa lagar, korkade beslut, usel tillgänglighet, översitteri – och sånt som berör – kärlek, vänskap, sjukdom, relationer. Det är en hård värld där ute och vi är många som har drabbats av dess tuffa nävar på olika sätt.

Bloggen har i mångt och mycket varit min livlina. Och jag HAR ett syfte med den! Det FINNS en mening med att jag skriver ner nästan ALLT jag upplever. För en dag är jag inte här längre, men mina upplevelser och minnen finns kvar då.

Genom bloggen har jag förmånen att ständigt lära känna en massa andra människor som också bloggar. En del har kommit in i mitt liv och försvunnit ut igen, men många har stannat kvar genom det här årets resa – och många har kommit till på min Kickor-och-pluttar-länklista under året. Jag är så glad för att ni finns, för ni har blivit mina bekanta, mina jobbarkompisar och några också mina vänner. Och alla finns ni i mitt hjärta – på ett eller annat sätt. För att jag gillar er, för att ni är roliga, trofasta, provocerande, kloka, irriterande, snälla, vänliga – och för att ni är dem ni är.

Lite siffror, tagna i skrivande stund:

  • Månad med flest besök: mars 2010; 11 110 läsare
  • Genomsnitt antal besök/dag 2009: 198
  • Genomsnitt antal besök/dag 2010: 313
  • Dag med flest antal besök: 13 mars 2010; 1 002 besök
  • Totalt antal inlägg: 1 886 (inklusive detta!)
  • Totalt antal kommentarer: 7 486
  • Totalt antal besök: 87 563

 

Så… Ska jag blogga ett år till eller ska jag lägga av? Vad tycker du? Ärliga svar, tack!

Read Full Post »

Söndagsförmidddagen är snart slut. Vi låg i bädden tills klockan var nästan tio. Skönt för Fästmön, framför allt, att få sovmorgon. Nästa vecka blir det nämligen inte så mycket av den varan.

Igår kväll hade Anna precis dukat fram ost och kex och jag hade hällt upp var sitt glas rött. På burkan snurrade Little Britain igång. Då hör Anna ett konstigt ljud och springer till Elias rum. Gissa vad? Jo den lille mannen kräks IGEN! Men han var så duktig pch prickade hinken som mamma som tur var inte burit ut. Vi får hoppas att det var en reaktion bara på de chips han fick på kvällen. Inte många, men det var säkert för fett för den lilla magen. Eftersom han hade mått bra hela dagen igår och kunnat äta normalt, dock lite mindre än vanligt, fick han fredagschipsen på lördagskvällen efter en del tjat. Det verkade gå bra, men tyvärr hade vi fel. Just nu sitter han på golvet i vardagsrummet och leker med Tuk Tuk Taxi och verkar må rätt OK, men nån utflykt till Ulva blir det inte idag. Jag vill inte riskera att han blir dålig när vi är ute.


Ett spel som Elias gillar att spela – med EGNA regler…

                                                                                                                                          Anna håller på att tvätta kräkmadrass och prova bälte på Elias. Ett tjockt kuvert med en massa frågor finns också att gå igenom, men det får vänta.

Idag känner jag mig grymt besviken och arg. På flera personer. Det ska heta så fint att man ger Allt för en viss sak, men när det kommer till kritan agerar man precis tvärt om. Och som vanligt kommer tredje part emellan. Dessutom irriterar jag mig enormt på ett par andra personer som tycks heja på detta beteende – eller som inte tycks inse att vissa uttalanden kan upplevas som minst sagt stötande när man är i en känslig fas i livet. Men plötsligt var det fullt OK att skratta åt smaklösheter. Enormt dåligt av samtliga inblandade! (Framför allt retar jag mig på en av dem som är en riktig besserwisser! Jag tror INTE h*n använde sin petimetriga hjärna, nåt som h*n annars gör med glädje och en sarkasm som gör att man bara vill gråta åt elakheterna ibland.) RAH! NU har jag skrivit av mig och jag tänker inte beröra ämnet mer. Besvikelsen river för jag inser att folk uppenbarligen inte tänker innan de agerar.


Jag är så arg och besviken att jag stampar med lilla (eg. rätt stora…) toffelfoten.

                                                                                                                                                  I afton åker vill tillbaka in till stan. Anna börjar redan klockan sju på måndag morgon, så jag tänkte ta tillvara på dagen och städa. Vi skippar stadsbesöket på eftermiddagen och tar det senare i veckan i stället. Tänkte göra iordning på min balle* – man kanske kan sitta där nån gång o alla fall. Kanske blir det upptappning av vin senare på kvällen också.

Vidare ska jag smita förbi Tonårsmorsan och återlämna En Irriterande Bok 😉 som jag har lånat av henne och läst ut!

                                                                                                                                                *min balle = min balkong

Read Full Post »