Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 15 maj, 2010

Så har det hänt IGEN! En patient,som anser sig felbehandlad, drar länets vårdapparat inför tinget. Och hans historia, som fanns att läsa i dagens lokalblaska, förvånar mig inte ett smack. På måndag och tisdag blir det förhandlingar i tingsrätten, förhandlingar som kan leda till skadestånd.

Oves historia är inte unik. Mitt i livet drabbades han av en oförklarlig trötthet, nåt som jag tycker att var och varannan omkring mig drabbas av. Denna trötthet har han aldrig nånsin fått nån medicinsk förklaring av. Däremot fick han så gott som genast… diagnos och medicin mot depression. Medicinen blev starkare och starkare, men tröttheten fanns kvar. Den blev till och med kronisk…

Idag är Ove 80 år. Totalt anser han sig felbehandlad under 24 år. Den kraftiga medicineringen har medfört att han har svårt att koncentrera sig men också andra biverkningar. Han försökte själv sluta ta medicinerna, men inte förrän 1997 fick han läkarhjälp med detta. Då var hans trötthet kronisk. Dessutom kan hustruns hjärtinfarkt ha orsakats av den stora belastningen på henne.


Piller, piller, piller… Och inte blev Ove piggare av dem…

                                                                                                                                               Ja, avgörandet är ju inte klart än, men vi är väl många som har blivit erbjudna medicin mot depression eller liknande när vi har sökt läkarhjälp för lite diffusa åkommor. Eller som jag, för ont i en axel respektive ett knä. (Inte visste jag att depression kunde sätta sig i leder…) Åkommor som de så kallade experterna i allmänmedicin ute i de öppna vårdverksamheterna inte tycks ha en aning om och därmed inte kan behandla på ett vettigt och klokt sätt.

Ärligt talat, jag ger INTE mycket för dessa så kallade experter. Tyvärr. För det är ju till dessa huvudmannen vill styra vårdströmmarna, som det heter på byråkratiska. Det betyder på svenska att det är till dessa experter huvudmannen vill att vi ska gå när vi är sjuka och inte till Sjukstugan i backen. (För mig känns det som en fråga om pest eller kolera…)

Det finns en och annan diamant i samlingen experter, men de är få. De flesta av dessa juveler verkar vara smarta nog att dra till bättre arbetsgivare eller helt enkelt till andra län. Vårdströmmarna styrs åt andra håll, alltså. För vem, patient som vårdgivare, vill vara kvar i B-laget?

Read Full Post »

Det har varit en stekhet dag, verkligen! När jag kom ut till Himlen och Fästmön hade jag, förutom maten, med mig var sin kall öl och en påse torrostade jordnötter. Vi satt under parasollet på Annas balle* några timmar och läste Buffé och lokalblaskan. Kommenterade omgivningen, bland annat Blöj-Pappan, som hållit på med ett staket i tre (3) dagar. Staketet är MAX tre meter. Så det går ju allt annat än fort, som du förstår..

Som han håller på med tumstocken och mäter blir det ju inget annat gjort!

tyckte Anna.

Jag kunde bara hålla med.

Förutom att här vimlar av småbarn är det som vanligt föräldrarna som låter högst och mest. Och balle-grillning** med kol och tändvätska är tydligen helt tillåtet här i Himlen. Vi studerade ett par som grillade så ivrigt att deras brandlarm inne i lägenheten började tjuta…

Just nu är det ett pucko som kör rundor med motorcykel på innergården. Framför sig på motorcykeln placeras ett nytt barn för varje varv. Det är bara så irriterande att till och med ”våra” barn reagerade!

Men mesta delen av tiden njöt vi av den heta majsolen. Vi tog var sin kall öl och nötterna försvann i ett nafs. Det gjorde nästan parasollet också – jag hade ett antal duster med ”skiten”. Visade nog upp en snygg show på ballen där jag kämpade endast iförd svarta shorts och dito linne, snygg matchande mina blekfeta armar och ben.


Eftermiddagsbira, nötter och tidningsläsning på Annas balle. Det är gött att leva ibland!

                                                                                                                                               Senare på eftermiddagen fick jag tyvärr ont i magen och det blev inte bättre av att äta middag. Fick lägga mig en stund ovanpå sängen och efter ett tag släppte det värsta. Kanske var det nötterna jag reagerade på, har gjort det förr.

Lite senare i kväll, om magar och annat tillåter, blir det var sitt glas rödvin och en mini-ostbricka. Och mycket troligt Little Britain eller kanske nån annan film!

                                                                                                                                             *Annas balle = Annas balkong
**balle-grillning = grillning på balkong

Read Full Post »

Lördagslunk är det verkligen idag… Vi såg lite mer av Little Britain och jag fick skratta lite mer åt Vicky Pollard aka en mara jag kände en gång, i nåt gammalt liv, igår kväll, men det verkar vara sömnpiller i sketcherna också… Både Fästmön och jag hade svårt att hålla ögonen öppna, så vid 23.30-tiden blev vi tvungna att ge upp.


Vicky, till skillnad från den ovan nämnda maran, är rolig att lyssna på.

                                                                                                                                                               Elias mådde allt bättre på kvällen och kunde äta lite ris och kycklingkebab. Några fredags-chips blev det emellertid inte. I stället blev han lovad sin ranson i kväll.

Jag åkte från Himlen i Förorten runt 11.30-tiden idag och svängde sen direkt av till Tokerian i rondellen för att köpa middagsmat. I afton serveras grillad kyckling med potatissallad och baguetter. De två tanterna får en mini-ostbricka med tre små ostar att dela på och så har jag packat ner en flaska rött i min ryggsäck. Annars har veckan varit alkoholfri så här långt och det är en njutning! Idag smällde det emellertid till och blev rejält varmt, så kanske packar jag ner var sin kall öl också.


Kallt och gott så här års!

                                                                                                                                                               Solen och värmen gör att det börjar bli dags att göra fint på ballen*. Det blir nog nån gång nästa vecka. Fast först måste jag städa inne, tror jag. Här är dammigt och skräpigt som tusan.

Tant var inte hemma när jag kom, jag ska plinga på innan jag åker härifrån. Jag vet nämligen hur mycket det betyder när nån bryr sig och vågar höra av sig fast en kär person har avlidit…

I morgon är det söndag och kanske tar jag med mig ett eller två barn ut till Ulva och bakluckeloppisen. Vi får se hur de mår och hur vädret är. Barnens föräldrar ska nämligen träffas för att gå igenom en del pappersarbete inför ett möte på fredag förmiddag och då behöver de sitta i lugn och ro.

På måndag när Anna har slutat jobbet funderar vi på en tur in till stan för att inhandla nåt fint till en blivande student. Mer än så kan jag förstås inte skriva här! 😆

Nu ska jag lätta från skrivbordsstolen och åka ut till Förorten. Ska kolla om jag får tag i kycklingben till Elias på vägen!

                                                                                                                                                       *balle = balkong

Read Full Post »

Att det var just orden som skulle få honom på fall kunde han aldrig föreställa sig. D var ju en mästare i att uttala neutraliteter och trivialiteter. Dessutom svängde han gärna kappan efter vinden, särskilt den politiska vinden.

Men D hade gått ett steg för långt för E. D hade klampat in så otroligt okänsligt på ett minerat område att E alldeles tappade andan. Hur kunde han? Hur kunde E såra på det här viset?

Det E inte visste då var att det fanns en koppling mellan prästen – eller var det bibliotekarien? – och D. Och den kopplingen var ett långt och varmt vänskapsband som bara gick ut på en enda sak: att få E att begå karriärt självmord först, därefter… Tja…

Read Full Post »