Kvällspromenad i Byhålan

Allt sedan flytten har jag haft gruvligt ont i mina underben. Värst just nu är vänster vad. Det kan vara muskelvärk, det kan vara ett muskelfäste. Tänkte jag skulle prova Innas recept när jag kommer hem till mitt i morgon!

För att lindra det onda tog jag en kvällspromenad och passade på att fota lite. Solen hade ju varit framme hela dagen, men jag hann inte ut förrän nu på kvällen, så ljuset tog slut vartefter jag gick. Jag låter bilder och korta bildtexter tala för sig själva!

Vägen ner till sjön från mammas lägenhet. Det tar typ högst fem minuter till vattnet!

                                                                                                                                                                    
Vätterpromenaden en kall majkväll.      

                                       
Solens sista kraftansträngning för dagen med strålar över hamnen och husen på andra sidan sjön.

                                                                                                                                                                                                                                           
Och så sjönk solen ner bakom husen…

                                                                                                                                                                                
Ett litet träd vid vattnet.

                                                                                                                                                                        
En blinkfyr – eller på håll en tjej i kjol och handväska i högsta hugg – nere i hamnen.

                                                                                                                                                                        
Den här bryggan i hamnen är knökfull med båtar sommartid!

                                                                                                                                                                           
Lilla Anna med flera i ett skyltfönster i stan.

                                                                                                                                                                       
Var är klockan?

                                                                                                                                                                           
Sammanbiten fotograf i spegeln.

                                                                                                                                                                           
Nån som lekt med maten och spelat plockepinn med spaghettin???

                                                                                                                                                                       
Våren i form av vitsippor, bland annat, hade kommit bakom häcken till en gammal trädgård.

                                                                                                                                                                                     
Varken fiskmås eller duva på hustaket utan en tupp!..

Read Full Post »

Utdraget. Del 41

En natt smög han sig dit, E, inte bara för att få titta och känna på atmosfären utan också för att utdela en viss bestraffning. Han hade fått låna nyckel och kodkort av en före detta kollega, men kände sig nästan som en tjuv där han flanerade i de tomma, mörka korridorerna.

Det hade gått ett år efter att han lämnat byggnaden. Han hade inte ens passerat den på utsidan, tålde inte vid den. Men nu gick han här och kände sig lite som en tjuv, men också överlägsen. Han hade överlevt så här långt, han hade kommit härifrån med förnuftet i behåll och det gjorde att han kände sig som en kung – samtidigt som han uppfattade dem som fortfarande var kvar i ekorrhjulet som lite… tja, dumma? För att befinna sig här innebar att konstant bedriva ett Sisyfos-arbete. Samma sak dag efter dag – och naturligtvis aldrig ett tack eller skälig ersättning för utförd tjänst.

Han gick längs korridorerna. Drog med ena handen längs en vägg. Fann sitt eget gamla krypin. Där var numera en annan ”hyresgäst”. En av dem han träffat på under lunchtid på stan en gång och som betett sig smått hysteriskt och högröstat meddelat att de ‘bara mååååååste seeeeeeeeeees snart’. Han hade varken sett röken av henne eller hört nåt från henne sen dess. Och hon var inte den enda. Det var dessa som lovade, men som bröt löftena, som var värst. Därför var det med glädje han planterade ut sitt gift i just deras tjänsterum. De skulle inte inte dö, men så snart de vidrörde sina datorer skulle de bli våldsamt sjuka. Han skrattade inombords åt sin finurlighet och funderade, där han gick och ”planterade”, huruvida han skulle lämna sitt visitkort eller inte…

Read Full Post »

Ny vecka, ny undring: Annika Östberg på väg ut i samhället – rätt eller fel?

Annika Östberg har suttit många år i fängelse i USA, dömd för medhjälp till mord. Förra året flyttades hon över till Hinseberg i Sverige och nu i år har hon fått komma till en utslussningslägenhet. Tanken är att hon ska bli fri och komma ut i det svenska samhället om ungefär ett år.

Tofflan undrar nu vad du tycker om detta. Rätt eller fel eller nja? Lämna din röst i undersökningen här bredvid i högerspalten. Men det går inte att kommentera det här inlägget! Ett tips är att du i stället skriver ner dina åsikter i din egen blogg.

TACK till dig som deltar i veckans undersökning!

Read Full Post »

Tofflan undrade: Har du deklarerat?

Veckans undring handlade om deklartionen och huruvida Tofflans bloggläsare deklarerat eller inte. Så här fördelade sig de 20 inkomna svaren:

Majoriteten, 65 procent (13 personer) svarade: Jepp! Jag har deklarerat pappersvägen/ jag deklarerade via nätet/sms, hur snabbt och smidigt som helst!

20 procent (fyra personer) svarade: Nja, jag har börjat, men det kommer så många andra roliga saker emellan…

15 procent (tre personer) svarade: Nope. Det blir i sista stund för att jag har dåligt med tid/det är svårt.

Jag får hoppas att alla ni som inte deklarerat klart i skrivande stund hinner färdigt till måndag när deklarationen ska vara inlämnad. Lycka till! Och självklart hoppas jag att alla slipper restskatt och i stället får pengar tillbaka. Själv får jag 295 pix, eller nåt ditåt…

TACK till dig som deltog i undersökningen!

Read Full Post »

Söndagsaktiviteter

Vaknade redan klockan åtta i morse, men efter ett toabesök kunde jag faktiskt slumra en timma till. Sen blev jag väckt av… SOLEN vars strålar letade sig in mellan lamellerna i persiennerna. Härligt! Och solen har varit framme hela dagen idag, men särskilt varmt är det dessvärre inte.

Inledde förmiddagen med en behövlig dusch och hårtvätt. Jag känner mig otroligt slafsig, går omkring i min favvo-t-shirt som jag fick av Johan i födelsedagspresent förra året. Den är så härligt mjuk och lagom rymlig för alla Toffel-traktordäck, bröstvärn och annat som ryms på Tofflans front.

Renhårig och dubbelhakig, med något stirrig, blå blick. Tofflan idag på förmiddagen, iförd den gröna favvo-t-shirten.

                                                                                                                                                            Tog sen Den Upphittade Svarta Asken och begav mig med den till huset. Den berömda asken innehöll nämligen nycklar och mamma tyckte att det var SÅ pinsamt att hon hade förlagt asken… Hon ville INTE följa med till huset och det gjorde hon rätt i, för det blev jättejobbigt även för mig. När jag kom dit stod det massor av bilar utanför så Clark Kent* fick nästan inte plats. Sen när jag klev in i trädgården stod där en massa främlingar. Jag hälsade, men kände att de mest vände mig ryggen och drog sig undan. Jättemärklig stämning och känsla! Men sen kom köparkillen fram bakom knuten och vi pratade en stund och jag lämnade över nycklarna. På baksidan låg resterna av mammas TV-rum i källaren utrivna och en stund senare kom köpartjejen ut iförd munskydd och bärandes på min gamla bruna heltäckningsmatta. Det kändes mer ledsamt än jag trodde det skulle göra… Men killen tog i hand när jag skulle åka och sa att jag fick titta in i huset nu om jag ville och att vi var välkomna att hälsa på när som helst. Jag sa att det kändes jobbigt just nu, men att jag gärna tittar in när det gått ett tag, om några månader.

Så åkte jag hem och hämtade mamma och vi for på shoppingtur till Ö & B. Hon hittade en massa saker som stod på shoppinglistan, bland annat en jättefin microfleecepläd, en liten trappstege och en tidningskorg. Några balkongmöbler hittade vi dessvärre inte, men på ICA Maxi inhandlade vi en matta till mammas balle**, alltid något! Och så har hon ju tre enkla, vita plaststolar med dynor så hon kan ju faktiskt sitta på en sån tills vidare.

På ICA Maxi håller de fortfarande på att flytta runt på varor och avdelningar, så det är svårt att hitta nånting. Och jag vet inte om jag tycker att Ahlgrens bilar hör hemma bland charkvarorna. Vad tycker du..?

Godisbilar bland charkvarorna? Lite konstig ordning är det allt, tycker jag, i Metropolen Byhålans största livsmedelsbutik…

                                                                                                                                                          Väl hemma igen dukade vi upp jordens fika med bullar, kakor och kex. Chokladen sparar vi till kvällen. Jag sopade mammas balle och la på den nyinköpta mattan. Vi slängde på en maskin tvätt sen också. Efter fikat blev det en tur med mamma bort till soprummet och containern samt ner i källaren för att visa henne var hennes förråd finns. Hon kan omöjligt ta sig ner i källaren på egen hand, för jag fick lyfta rollatorn nerför en brant trappa. Men nu vet hon var hon har sitt förråd och kan berätta det för den vänliga själ (förhoppningsvis…) som hjälper henne att hämta upp nåt.

Vrålfika på söndagseftermiddagen hos mamma.

                                                                                                                                                             Jag tog upp min lilla röda kälke, som min morfar snickaren tillverkade åt mig när jag var runt fyra, fem år, samt en påse med diverse som mamma lagt undan till mig: min dopklänning, Lillans bok och lite annat smått och gott.

Väl uppe i lägenheten ringde jag Fästmön. Vi har pratat i telefonen varje kväll, men i morgon ses vi äntligen igen! Anna ska på en undersökning i morgon förmiddag inne i stan och tänkte mellanlanda i mitt hem innan hon åker och jobbar klockan 16. Själv vet jag inte riktigt när jag åker härifrån i morgon, gissar att det blir när posten har kommit med min lokalblaska.

Jag tror att det har varit bra att jag stannade de här dagarna efter flytten och uppackningen hos mamma, för hon har naturligtvis en tillvänjningsperiod. Det måste vara jättetufft att flytta ifrån huset, som har varit hennes hem i ganska precis 41 år, till en trerumslägenhet. Men lägenheten är toppenfin och som sagt helrenoverad, så jag tycker att hon inte kan få det bättre!

                                                                                                                                                         *Clark Kent = min lille bil
**mammas balle = mammas balkong

Read Full Post »