Utdraget. Del 40

Varför dessa återkommande och ständiga förtroenden? Dessa så vackra ord att vem som helst skulle falla för dem? Så även E. Han föll och föll och föll – tills han inte kunde falla mer. Då öppnade han sina ögon och insåg vad D höll på med: att för egen vinnings skull få över E på sin sida så att dennes kompetens kunde utnyttjas till fullo – och framför allt inom alla områden där D själv kom till korta. Dessa områden var varken små eller få till antalet.

Emellertid tog det ett par år innan E insåg vad D höll på med. Innan han såg att dessa falska bekännelser var munnens bekännelser av små försyndelser. De stora felen dolde D nämligen så otroligt bra att han i princip kunde visa dem öppet. Ingen trodde nämligen att han var så dum att han begick misstag och tjänstefel inför öppen ridå. För vem är väl så korkad?

Nej, det handlade inte om att D var korkad. Han var otroligt listig, närig och helt tom på empati. Däremot hade han förmågan att spela både känslosam och vänlig. Och så var det detta med den låtsade vänskapen. Det var nog det som E tog hårdast, det som gjorde ondast i själva uppvaknandet. Detta och att E en dag var utbytt mot I som Den Förtroliga. Bara helt utbytt. Från den dagen var E nämligen enbart luft för D. Och E förstod först ingenting. Men när han såg mönstret med gåvan i den tjocka boken och liknande insåg han att han faktiskt var farlig för D. Tyvärr insåg han försent att han var så farlig att han skulle väck.

Read Full Post »

Lite Valborg och 1 maj i Byhålan

Det blev ingen brasbeskådning igår afse, det räcker med att jag har en egen brasa som jag kan ta mig i! 😆 Men Slaktar-Pojken var ute och pyromanade med sina kompisar och messade denna fina bild till mig:

En äkta uppländsk kase! Hoppas boningshuset bredvid står kvar även idag…

                                                                                                                                                             I Metropolen Byhålan var det ganska dött, men plötsligt sprakade det till. Tydligen avsköts fyrverkerier i Stadsparken. Jag försökte fånga dem på bild från mammas balle*, men resultatet blev rätt svart…

Inte mycket till fyrverkerier syns på bilden… Rena natta…

                                                                                                                                                                  I morse sov jag ända till klockan 9.20. Låg och kikade lite runt omkring mig från min bädd på golvet.

Taklampan.

                                                                                                                                                                                                               Till höger finns denna tavla.

Orgelpipor målade av fru Stapelberg, elev till Isaac Grünewald.

                                                                                                                                                         Till vänster i ena bokhyllan ser jag ett gäng djur med snablar.

En elefantparad i hyllan.

                                                                                                                                                      Plötsligt såg jag en polisbil genom fönstret. Farbror Blå cirkulerade runt i området. Och så hördes musik och sång. Mamma och jag rusade till köksfönstret och utanför gick en annan elefantparad förbi, Byhålans första maj-tåg.

Unga örnar fast mer Gamla gamar och allt möjligt passerade utanför mammas köksfönster.

                                                                                                                                                              Vid lunchtid ringde jag FEM och vi stämde träff på Sjöbris klockan 13. (När jag bodde här hette Sjöbris Teatercaféet, men jag tror inte metropolitanerna är så inne på på teaaaaaaaater, så Sjöbris passar sälkert bättre.)

Tog några bilder på vägen, men ljuset var ganska dåligt och det blåste rejält så till och med jag svajade.

Dessa fönster går till mammas lägenhet! Fotade från husets baksida.

                                                                                                                                                        Fångade ett riktigt fint gammalt hus på bild också. Tyvärr vågade jag inte gå närmare med mobilkameran.

I det hår kråkslottet bodde ett av Byhålans kända bögpar – till dess deras business gick i konkan och de blev tvungna att fly stan. TROR jag.

                                                                                                                                                         Fotade ett annat vackert hus som ligger nära sjön. Men när jag bodde i stan var tomten mycket större. Här bodde min klasskompis från gymnasiet,  Claudia Katarina S. Huset hade massor av spännande rum och prång och otroligt vackra takmålningar.

Här innen busade vi mycket när det var föräldrafritt, bland annat med en massa vin…

                                                                                                                                                                Det blev en del bilder på sjön och promenaden runt omkring den.

Vätterpromenaden mot stan. Kyrktornet sticker upp i mitten.

                                                                                                                                                      Ljuset var som sagt urdåligt.

Vatten, vatten, vatten och kyrktornet. Jag saknar verkligen vatten Uppsala, för Fyrisfloden räknar jag inte som nåt riktigt vatten.

                                                                                                                                                            Solen tittade fram en kort stund och jag lyckades fånga lite glitter i sjön.

Tänk om det hade varit en solig dag, vilka bilder det hade kunnat bli då!..

                                                                                                                                                      FEM stod utanför Sjöbris och väntade i snålblåsten. Vi klev in och hon bjöd mig på fika som en försenad födelsedagspresent. Vi satt väl där inne i gott och väl  två timmar, nästan. Vi hade massor att avhandla. Det blev bara liiiite pinsamt när en gammal x-pojkvän traskade in och morsade som om det var igår vi sågs… 😳

FEM gillar att fika och hon var så gullig och bjöd mig på mitt fika!

                                                                                                                                                        Till sist började syret ta slut och vi enades om att ta en nypa frisk luft och promenera neråt hamnen. Tyvärr blåste det rejält och var inte ett dugg skönt. Tur då att Bok-Anna hade premiäröppning i en av bodarna idag! Vi skuttade givetvis in och var där bland hyllor och böcker och rev i säkert en halvtimma.

Bok-Anna har två rum i en bod nere i hamnen. Här letar FEM efter nåt, men fann tyvärr inget.

                                                                                                                                                       Jag gjorde ett par fynd för totalt 40 kronor. Det fick bli en Tony Elgenstierna-bok och en Helgonet-bok.

Jag har jobbat ihop med Tony Elgenstiernas fru ett kort tag för några år sen. Han är visst helt normal, sägs det. Leslie Charteris Helgonet fick stå för den mer lättsamma litteraturen.

                                                                                                                                                         På tal om fynd… När jag kom hem till mamma igen, efter att ha skilts från FEM med en kram samt klappat två hundar på vägen, hade hon hittat den försvunna asken! Den hade hela tiden legat i en byrålåda under ett par strumpor…

                                                                                                                                                   *mammas balle = mammas balkong

Read Full Post »