Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for maj, 2010

Adlibris heter en av de populäraste sajterna på nätet där man kan inhandla böcker. På surfrundan idag konstaterade jag att Adlibris verkligen ÄR en sida för böcker – och bokälskare!

Inget tjafs!

Så skulle jag vilja sammanfatta mitt omdöme om sidan. Här är verkligen en sida som inte handlar om nåt annat än att sälja böcker. På längden och tvären. Startsidan känns emellertid lite rörig. Det blir för många bilder att ta in när så mycket ska presenteras.

I högerspalten puffas för diverse avdelningar, till exempel Kunglig läsning, Nya serier, Ny tonårsläsning, Aktuellt i media, Fyndhörnan med mera. Startsidans mitt är vikt åt aktuella erbjudanden, till exempel pocketböcker och nya böcker. Här finns också en lista över veckans populäraste böcker. Kanske inte så originellt, men OK då, rätt intressant. Vänsterspalten innehåller snabblänkar och fasta avdelningar.

Trots startsidans rörighet är det enkelt att hitta här. Det är också enkelt att söka på såväl titel som författare. Kontoinformation, kundtjänst och liknande finns till vänster i huvudet, lätt att hitta.


En beställning från Adlibris blir sällan EN bok. Man passar ju på att beställa fler, särskilt som man kan få böckerna till gratis frakt.

                                                                                                                                                            Jag köper ganska ofta böcker från Adlibris. Leveranssäkerheten är god och de böcker jag har beställt har levererats inom fastlagd tidsram. Böckerna kan skickas på nåt av dessa tre sätt: gratisfrakt, miljöfrakt eller snabbfrakt. Men ärligt talat, gratisfrakten tar två till tre vardagar efter att paketet är skickat, vanligen och det är helt OK för snåla mig!

Sammantaget blir omdömdet väldigt gott. Men… Om man nu ska sälja ljudböcker hade det kunnat vara bra med en talande webbfunktion eller åtminstone en lättläst sida med information. Kan jag tycka och sakna.

Read Full Post »

Hemresan tog bara knappt tre timmar. Trafiken var inte så tät, vägarbetena få och vädret hyfsat. Åkte från mamma vid elvatiden och var hemma hos mig runt 14. Tyvärr var den första jag såg när jag klev ur bilen En Riktig Snuskhummer.


Den här kylskåpsmagneten borde hummern ifråga få av mig…

                                                                                                                                                           Slog naturligtvis en signal till mamma direkt jag kom in. Hon hade inte kunnat äta sin lunch för hon var så orolig för mig, ute på vägarna…

Pratade med Sötnosen när jag hade packat upp och hon är både ”syld & suk”, men tog ändå bussen in hit på seneftermiddagen. Jag var på ICA Heidan och handlade när hon kom, men hade messat henne att jag skulle åka iväg. Problemet var bara att Gull-Fia hade glömt sin mobil hemma hos sig. Så hon försökte i stället ringa mig på min mobil, från min hemtelefon, men jag hade mobilen djupt nerkörd i fickan och kom inte åt att svara.

Nåja, vi strålade samman här hemma och for efter en snabb glass till Stormarknaden för att äta på Burger King och För Ett Viktigt Och Hemligt Ärende. På Burger King träffade jag Rea, en tjej jag jobbade ihop med i slutet av 1980-talet! Det var så roligt att ses och det vore också kul att kanske höras och ses mer framöver!!!

Anna känner sig rätt risig, så vi åkte hem och kollapsade i soffan efter en smaklös måltid. Kollade på förra veckans avsnitt av Winter, del två går i kväll klockan 21 och det ska vi se. Det är väl ungefär vad vi pallar just nu.

Jag är trött efter körningen och ögonen är irriterade efter de sedvanliga tårarna vid ratten.

Bakom ratten gråter jag ofta och fritt. Ingen hör mig ju!..

Read Full Post »

Utdraget. Del 70

Hur många gånger förbannade han inte sig själv… Hur många gånger ångrade han inte att han upplåtit sin stämma till stöd för dem han trodde var de svaga. De FALSKA svaga som senare högg honom i ryggen. Inte bara en gång utan flera gånger.

Jag såg honom rasa in i duschen, hörde hans gråt, bara delvis dold av duschstrålarna. Och det fanns inget jag kunde göra mer än att stå utanför och vänta tills hans tårar tagit slut för tillfället.

Read Full Post »

Läser att lokalblaskan startar en kulturblogg idag! Det var väl verkligen på tiden – med tanke på att blaskan sen tidigare, i kultursvängen, endast har en bokblogg och en skrivarblogg. Jag menar, kultur är ju så mycket mer än böcker… Det är film, musik, konst, kan vara särskilda yttringar bland vissa grupper till exempel HBTQ-gruppen med mera med mera.

Tidningens kulturchef Lisa Irenius menar att papperstidningen är ett urval, men att även det som väljs bort kan vara intressant. Till exempel debatt, intryck från en utställning – eller bara en länk som man vill dela med sig av.

Tofflan önskar kulturbloggen lycka till och lägger naturligtvis ut en länk i högerspalten under rubriken Intressant och relevant!

Read Full Post »

Såg en liten notis i en av helgens blaskor att Pocketklubben är riktigt ute i blåsväder igen! Hela 22 anmälningar mot Pocketklubben har lämnats in till Konsumentverket

En gång när klubben fick det hett om öronen var när jag bloggade om deras märkliga medlemsraggningsmetoder. Detta inlägg fick emellertid effekt, för när jag mejlade dem länken ovan fick jag snabbt ett svarsmejl och blev illa kvickt löst från mitt medlemskap. Och så ordnade sig allt för mig.

Jag måste ha haft en otrolig tur. Flera av anmälarna säger sig ha blivit uppringda av Pocketklubben. Man har svarat på några frågor och blivit lovad en gratis bok som tack. Men sen har de som svarat på frågorna blivit registrerade som medlemmar och så har klubben börjat skicka månadsböcker.

Jag blev inte uppringd, men var med i en tävling på en tidnings hemsida. Som tack för att jag där svarade på några frågor skulle jag få en gratis bok från Pocketklubben. När jag upptäckte att jag blivit registrerad som medlem blev jag förstås skitförbannad.

För min del lönade det sig att protestera. Men inte först. När jag ringde dess Kundtjänst bekräftade de bara att jag blivit medlem och de kunde INTE lösa mig från medlemskapet. Det var ju inte förrän jag hade bloggat om klubbens beteende OCH haft mejlkontakt med en Richard Wallin (okänd vilken position, men han lyckades stoppa fler bokleveranser!).

Nu verkar det som om jag verkligen höll på att bli lurad och det var tur att jag inte gav med mig… Kan bara önska de 22 uppringda lycka till och hoppas att de får hjälp av Konsumentverket. Pocketklubben ska jag härmed varna ALLA för! (Jag var inte tokig och jag var inte ensam…)

Tja du… Det här kan ju inte bli annat än…


…en svart BAK(LÄXA) till Pocketklubben!

                                                                                                                                                              Läs även andra bloggares åsikter om

Read Full Post »

Hemfärd

Idag blir det 30 mils hemfärd för mig och Clark Kent*. Det har varit skönt med en paus från vardagen. Jag skulle faktiskt kunna tänka mig att stanna, men jag vet att det är en sorts fånig flykt som inte leder nån vart. Jag måste försöka få upp huvudet ur sanden och agera vuxet.

Sen saknar jag förstås min älskling, det är hon som gör tillvaron dräglig. Däremot känner jag press från flera olika håll om vad jag skulle kunna göra för att ”hjälpa” henne och det är sånt jag tycker att vi ska lösa oss emellan. Och om det inte passar somliga att jag pratar mellan fyra ögon så tar jag mig friheten att ventilera på min egen blogg. Jag måste få ur mig det som gör ont.

Jag är trött och less och har fortfarande ett troll på halsen. Att man inte slutar när man måste ha förstått att man inte är välkommen. Och lite annat. Men till eftermiddagen eller kvällen räknar jag med att vara hemma.

                                                                                                                                                          *Clark Kent = min bil

Read Full Post »

Lösenordsskyddad: Binär

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Read Full Post »

Jag fattar inte, men vissa foton som min mamma har uppställda i en av sina bokhyllor borde gömmas för tid och evighet. Naturligtvis finns jag, endabarnet, på massor av bilder, från massor av tidsepoker. Barnbilderna är OK, men sen… ¨

Kolla bara, här kommer ett smakprov. Först Tofflan som tonåring.


Här är jag cirka 17 bast. Jag hade fått en ny outfit – beige brallor, beige skjorta och en gul sidenslips. Tyckte att jag var skitsnygg – och allt annat än beige, förstås… FY SÅ FULT!

                                                                                                                                                          Sen hittade jag en fruktansvärd bild från min tid som informatör inom primärvården. Inspirerad av Gustav Wasa vad gäller frisyren eller har jag, mer troligt, klippt mig själv? Ingen fin bild det här heller!


Tofflan i början av 1990-talet och strax över 30 bast. Får man ha sån smaklös frisyr när man borde vara vuxen? Den här bilden var min presentationsbild, dessutom, när jag jobbade på primärvården…

Read Full Post »

Att bli utsatt för regelrätt förföljelse för sina åsikters skull var egentligen inget nytt för E. Men det kändes nog extra hårt när det kom från D:s håll. D, som sade sig velat hålla honom om ryggen.

Dessa tankar for genom mitt huvud när jag gick genom det höga gräset. Jag stannade för att betrakta huset. Det var en märklig byggnad, det ursprungliga huset, vill säga. Som en blandning av sommarstuga och kråkslott och omgärdat av högt staket och grindar med D:s initialer på. Bredvid det äldre huset hade D uppfört en modern lyxvilla. Ja, något annat kunde man inte kalla det. Ett riktigt skrytbygge som säkert finansierats delvis av skattemedel och delvis av vinsten från försäljningen av huset i skärgården. Den vinst D egentligen skulle ha delat med sin syster, rätteligen…

Trots att byggnaderna och staketet exteriört gav intryck av att vara svårgenomträngliga var det hur enkelt som helst att komma riktigt nära inpå. Jag stod länge utanför ett av fönstren till vardagsrummet och betraktade den fars som pågick där inne. Uppenbarligen var D mycket skärrad. Att dottern varit försvunnen i flera veckor och inte hörts av, tycktes han ha glömt bort. Allt fokus låg på nuet och hur hårt han ytterligare skulle kunna drabbas. Men som bekant var ju dottern redan död. Dödad av min hand rent fysiskt, men dödsdömd av sin faders hand genom hans handlingar. För synd går i arv och sådant måste straffas…

Read Full Post »

Idag på Mors dag var det lite bättre tur med vädret. På förmiddagen kunde vi sitta på balkongen och njuta i solen och av de vackra blommorna.


Moster Ljubas lilla hink är nästan sötare än pensén i den!

                                                                                                                                                          Hortensian lyser upp fint på balkongen med sin kraftiga färg.


Härlig och stark färg!

                                                                                                                                                              Det blev frukost på balkongen – framåt lunchtid… Sen hoppade vi in i Clark Kent* och styrde kosan bland annat till Varamon. Vädret var OK, men luften kylig, så det var ingen som direkt badade. Men några windsurfare såg vi.


Det ser så härligt ut att windsurfa och vid Varamostranden ligger faktiskt en internationell windsurfarskola! Fast vi skrev inte in oss där.

                                                                                                                                                        Det blev en glass från Restaurang Sjövik på en bänk medan vi tittade på strandvolleyboll och windsurfarna. Mamma hade vissa problem med sin glass…


Nyfiken i en strut!

                                                                                                                                                              Vi tog en promenad vid stranden och ut på Brandbryggan som är nyrenoverad och anpassad till personer med funktionshinder. Det enda i den vägen vi såg var en kort ramp som gick ner i vattnet.


Mamma ”rollade ut” på Brandbryggan.

                                                                                                                                                        Jag tittade ut över vattnet, men det såg ganska kallt ut och inte särskilt inbjudande…


Fint, men kallt såg vattnet ut!

                                                                                                                                                             Såg en skylt som varnade för armhålor, nej djuphålor! Har jag aldrig hört talas om tidigare. Varamon är ju känt för att vara långgrunt…


Djuphålor där det är långgrunt… Konstigt…

                                                                                                                                                        Varamon var från början ett sommarstugeområde. En del av de gamla husen finns kvar, men annars smälls den ena efter den andra lyxvillan upp. Vättervågens pensionat tillhör i vart fall den gamla bebyggelsen.


Här kan man fortfarande bo på sommaren, tror vi. Eller hoppas vi.

                                                                                                                                                   Mamma var på sitt raska humör, så vi traskade ända upp till vår egen gamla sommarstuga Tallbacken. Och jo då, stugan står kvar!


Till vänster om stugan byggde morfar en lekstuga till mig. Den flyttades sen med till huset.

                                                                                                                                                  Tallbacken var sig likt, men renoverat såväl utvändigt som invändigt.


Plattorna upp till stugan fanns inte på vår tid. Och yttertrappan var inte så där fin.

                                                                                                                                                          Vi gick runt stugan och kikade in. Köket var förstås nytt och i det som var mitt rum fanns det två våningssängar. De två enkelsängarna i vardagsrummet var utbytta mot en bäddsoffa. Verandan var helt inglasad.


Ingen satt på verandan idag, men mamma berättade att här hade de haft många roliga kräftskivor…

                                                                                                                                                         Så vände vi om och gick till bilen igen, men först passerade vi en gräsfotbollsplan där jag lärde mig cykla.


”Här lärde du dig cykla!” sa mamma. ”Det finns till och med på film, för morfar filmade.”

                                                                                                                                                            Det var ganska skönt att komma till bilen igen. Mamma hade promenerat långt och var trött. Vi åkte en runda runt stan också, bland annat till Råssnäs och till Borenshults slussar och så tankade jag på vanliga stället.

Väl hemma igen var tanken att vi skulle fika på balkongen, men då hade det blivit så kyligt att vi fick sitta inomhus.

Mamma har beställt färdtjänst till klockan 18.30 och då åker vi till Restaurang Ming och äter Mors dags-middag!

                                                                                                                                                      *Clark Kent = min lille bil

Read Full Post »

Older Posts »