Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 14 april, 2010

Jaha. Så har jag visst gjort det igen. Öppnat min stora käft och tyckt nåt. Eller snarare försökt visa omtanke och att jag bryr mig om. Grejen är att jag inte kan ändra på mig – så jag tänker fortsätta vara den jag är. Och för den som är osäker på mig kan jag meddela att jag inte har några som helst baktankar – mer än just omtanke, bry mig om och respekt. Ibland är det svårt att veta hur man ska hantera viss ”information”. Jag anser mig själv vara tämligen vuxen och kapabel att göra rimliga bedömningar. Idag fick jag insikten att det kanske inte var rätt bedömning. Men det var MIN bedömning – och den står jag för.

Kvällen blev inte alls som vi hade tänkt oss. Min BAKTANKE var att röva bort Fästmön en stund i samband med ett ärende och bjuda henne på en glass. Men se det gick inte! Mitt under matlagningen aviserades gäster från landet för födelsedagsuppvaktning. Det enda som fanns hemma i fikaväg var en påse bullar. Så i stället för ett stilla glasshångel i baksätet på bilen fick det bli en tur till COOP för inköp av Vienetta (NEJ! Det är INTE en binda utan en sorts glasstårta!) Sen åkte vi hem och dukade och väntade. Och väntade och väntade… Elias och jag satt en stund på ballen* och kikade efter gästerna.


En solskenskille som tycker att penséerna från mormor är rätt fina.

                                                                                                                                             Gästerna kom så småningom, men jag tror att klockan var över 20. Det blev en sen kväll därför och inte sänggång för minstingen förrän närmare 21.30 – men då slocknade killen som ett ljus. Anna och jag sitter en stund vid våra datorer och surfar och skriver, men nu känner jag att mina ögon svider och det är dags för tandborstning och bädden.

                                                                                                                                                  *ballen = balkongen

Read Full Post »

Även en arbetssökande har visst vardagsbestyr… Och bestyr behöver ju inte enbart betyda jobbiga ting! Idag har jag till exempel gjort nåt fullkomligt normalt – jag har fikat med en kompis, Kvast-Hilda, på Tokerian i rondellen. Häxan hade med sig en bok som jag ska låna av Tonårsmorsa – och förhoppningsvis reta upp mig på! 😉 Ja reta upp mig på boken, inte på Tonårsmorsan, alltså!

Idag ÄNTLIGEN kom mina linser som jag beställde för tio dagar sen. Jag tycker nog att tio dagar är lite lång leveranstid, Nordic Lenses! Särskilt som den bifogade fakturan ska betalas inom sju dagar – så blev det ju nu på grund av att leveransen tog så lång tid.

Satt därefter och betalade räkningar och kollade lite på min ekonomi. Såg till att jag får lite ”lön” – på min födelsedag. Det kan ju behövas ifall mamma och jag ska köpa nån tårta eller så. 😛


Den här åt jag för snart åtta år sen – tillsammans med en massa andra folk. Årets födelsedag sker i stillhet, med mamma. Efter flytten. Suck…

                                                                                                                                                       Fick Buffé-tidningen från ICA och den ska jag strax snaska mig igenom. Kollade kontoutdraget därifrån och insåg att jag handlat lite för mycket – eller för dyr mat – den senaste månaden. Men en rabattkupong på 25 kronor blev det och den rev jag förstås ur, som den tant jag är, och stoppade i plånboken. 😡

Om nån timma ska jag strax åka och hämta Fästmön från jobbet. Eventuellt kommer hennes syster med ett eller ett par barn i kväll samt pappa för att gratta på födelsedagen, så vi får se om vi ska handla hem nåt smaskens eller inte.

Borde nog höra av mig till mamma också, men jag vet att hon skulle göra några ärenden på stan idag och igår var ju köparen på besök med en byggherre. Kanske slår en pling framåt kvällen sen – eller i morgon.

I morgon blir jag hemma hos mig ända till cirka 14.30, för Anna ska på ett läkarbesök efter jobbet och får åka buss till Sjukstugan i backen medan jag hämtar Elias från skolan.

PS Hann väl knappt publicera det här inlägget innan det rasslade nere i postboxen igen och post nummer två kom. Ja här i Uppsala har vi två ”postar” : den vanliga gula och Citymail. Nu var det Citymail som kom med bland annat en tidning – och en liten räkning till! Tjohooo… (inte…)

Read Full Post »

Maktlösheten och känslan av att vara värdelös. Att till och med vara en sån som andra, i tron att de är godhjärtade, klappar på huvudet och ger en present eller ett gott råd. Det var nog det E tyckte var värst. Att känna att han blev nedlåtande behandlad. Ibland blev han rentav sårad när han fick oönskade råd om hur han skulle bära sig åt eller var han skulle hitta informati0n – trodde de att han var alldeles tappad bakom en vagn?

Ofta kände han att han måste argumentera och försvara sig – även mot de så kallade hjälparna. Det tog mycket kraft.

Sen fanns det andra som tog fasta på hans förmåga att lyssna och kommunicera kloka råd själv! De liksom ÅT på honom. Efter vissa sammanträffanden kände han sig helt tömd på kraft och energi, men även tankar och känslor. Han orkade inte riktigt med att vara gratis terapeut till höger och vänster – för för honom själv fanns det ju ingen utöver familjen som kunde lyssna. Alla tycktes fokusera på att bli den som hittade lösningen på hans problem – i själva verket ville han komma fram till lösningen på egen hand. Han behövde bara HJÄLP fram till lösningen. Kontakter som kunde leda honom rätt, som var användbara, som kunde se att hans fall hade något av värde i sig. Som såg honom och hans bakgrund som något värt att rädda.

Men de som skulle ha gett honom denna hjälp vände honom ryggen när han utklassade dem med sitt intellekt. Och det var ändå inte så att det var menat som utklassning eller övertriumfering – det var bara hans natur att säga sanningen – och sin mening. 

Read Full Post »

Jag hoppas att det inte har undgått nån att det är valår i år. Våra politiska partier tycks emellertid ligga lågt med valfjäskandet – jag gissar att det sätter igång med kraft efter sommaren. För nåt annat än fjäsk har jag svårt att se att det är.

Igår kväll Slaktar-Pojken mig uppmärksam på två politiska förslag – av den dummare sorten. Jag gissar att förslagen har med valrörelsen att göra, men de var så korkade att jag känner mig osäker. Det ena kom från regeringen, det andra från sossarna. Så ärligt talat, jag har inte bestämt mig än vilket parti som ska få min röst. För förslagen, som alltså kom från motsatta håll, var så idiotiska att jag tar mig för min panna och sätter mig ner med ett smask (valfläsket på rumpan).

Regeringens förslag handlar om att även minderåriga barn ska kunna tvingas att deklarera. Eller ja, frågan är ju hur det ska gå till om barnen är så små att de inte kan läsa..? Regeringens förslag går ut på att man från och med nästa inkomstår, 2011, vill beskatta fondägare i stället för fonden, så att säga. Syftet är att man vill rädda kvar skattepengar i Sverige. Ja så långt är det väl bra. Men om en minderårig står som andelsägare till fonder måste ju detta barn deklarera. Jag kan delvis förstå förslaget om det handlar om att man vill komma åt skatteplanerande föräldrar, som skriver över tillgångar på sina barn. Fast om det handlar om föräldrar – eller mor- eller farföräldrar – som vill spara i fonder åt sina barn – då ska väl inte MOTTAGAREN av ”gåvan” tvingas till, som jag ser det, straffet att deklarera? Skatteverket har räknat med att detta förslag, om det går igenom, skulle kosta 45 extra miljoner – för Skatteverket. Och en miljon minderåriga barn kan tvingas att deklararera. Då undrar man ju om det var så väldigt smart och genomtänkt..?

Nästa idioti kommer från sossarna. Och här vet jag inte heller riktigt hur man har tänkt. En av kvällstidningarna – sossarnas egen, för övrigt – basunerar ut att sossarna vill att varje sexåring får en egen polis. Thomas Bodström, tänkbar justitieminister i en sosseregering, säger i artikeln (läs mer i hans blogg genom att klicka på länken på hans namn ovan):

Varje kille och tjej, från sexårsverksamheten upp till trean i gymnasiet, ska veta vem som är deras polis. […] När någonting har gått snett, när varningssignalerna kommer om att killen eller tjejen plötsligt byter umgänge eller slutar gå i skolan, då ska man kunna kontakta den här kontaktpolisen. Det ska vara lika självklart som att man vet vem som är rektor, skolpsykolog eller kurator. […]

Jaha…. så ”våra” barn ska bli nån sorts angivare då, eller? För mig luktar detta gammal öststatsmentalitet, ärligt talat. Jag är MYCKET besviken! Hur ska ett barn kunna misstänka ett annat barn – eller en vuxen – för nåt kriminellt? Det är ju inte ens säkert att barnen vet vad som är kriminellt eller inte – de går ju i skolan för att lära sig för livet, typ. Hade sossarna i stället föreslagit att man i stället för att dra in på skolornas resurspersonal – som kuratorer, studie- och yrkesvägledare, skolsköterskor, assistenter med flera – då hade jag jublat! För det skulle kännas mycket sundare och mer naturligt om ett barn som har funderingar över huruvida nån är kriminell eller inte kontaktar en sån person…

Egentligen skulle denna idioti på politisk nivå rendera i TVÅ svarta bakar. Men eftersom båda förslagen är så dumma klumpar jag ihop dem till en enda stor, fet Toffelbak!


Småbarn som ska tvingas att deklarera – när de inte anger sina kamrater som kriminella för polisen… Två förslag som är värda en svart bak!

                                                                                                                                                             Läs även andra bloggares åsikter om  och om 

Read Full Post »