Påskafton med mycket gott

Det var en decimerad skara som for ut till morfar för att äta påsklunch. Fästmön och jag fick endast med oss 50 procent av barnen, det vill säga Linn och Elias. Men det var gott nog! Elias har hostat mycket idag och det var tveksamt om vi skulle åka. Inte heller jag känner mig helt OK, men med lite Ipren och några halstabletter kände jag mig hyfsad. Anna har ont i halsen…

Extra starka – och extra äckliga. Säkert extra bra också!

                                                                                                                                             Morfar Bosse höll på som bäst och grejade i köket när vi kom. Han bjöd på sina berömda köttbullar och serverade en Janssons frestelse som var helt superb! Även prinskorv, potatis, bröd, ägg och flera sorters sill fanns att förtära. Jag blev bara tvungen att smaka en köttbulle och den VAR verkligen fantastiskt välsmakande! Passade också på att fråga Bosse om han inte hade gjort Jansson flera gånger, men han svor på att det var första gången…  😉

Jag skjutsade hem Förortsfamiljen efter några timmars ätande och åkte hem till mig själv för att hämta tidningen, vattna krukväxter och ringa mamma. Blev ju lite betänksam när mamma var så ledsen sist vi talades vid. Nu kändes det i vart fall bättre och på annandagen ska hon få besök av de troliga köparna och nån av dessas pappa. De hade ringt igår och bland annat sagt att de till 100 procent vill köpa huset, men att de vill titta närmare på diverse. De planerar att bygga ut och behöver kolla ett par saker. Nåja, vi får hoppas att de fullföljer köpet och inte backar ur i sista sekunden. På onsdag är det sen tanken att det ska kontraktskrivas.

Så snälla, håll en tumme så min stackars lilla mamma slipper bli så där orolig och ledsen igen!

När jag åkte tillbaka till Förorten satt Elias och min älskling och njöt av solen på ballen*.

Lite rynkade ögonbryn på grund av solen, inget annat!

                                                                                                                                                    Jag tog en kaffekopp, mitt påskägg och lokalblaskan och joinade dem. Det var helt underbart i solen. Så där lagom varmt. Och att sitta nära den man älskar en stund i stillhet och bara njuta är ju aldrig fel…

Anna var så söt idag, iförd sin blus med kockmösseärmar!

                                                                                                                                                    Nu är det kväll och vi planerar att inta kex med några goda ostar. En liten stund vid var sin dator först…

                                                                                                                                                   *Ballen = balkongen

Read Full Post »

Utdraget. Del 16

E hade en liten egenhet som inte var känd av så många. Men när den väl blev känd, upplevde de ”drabbade” den som snudd på en förbannelse, en utdrivning.

E var i grund och botten en mycket social varelse. Han tyckte om att föra diskussioner av olika art – på såväl hög nivå som lägre, allt beroende på sällskap, stämning och tillfälle. Detta var nog ett skäl till att han noga valde ut dem han ville bryta bröd med. Ty hans egenhet bestod i att inte dela måltid och bord med någon han inte kunde fördra. Han vägrade helt enkelt. Blev som ett tjurigt litet barn. Placerade sig vid ett annat bord.

Problemet var att ingen visste VEM han inte kunde fördra vid just det tillfället. Detta var naturligtvis en hemsk känsla för de närvarande. Men E höll hårt på detta. Hade en oförrätt drabbat honom var han dessutom otroligt långsint. Personen som sårat eller gjort honom illa fick ofta böja sig både en och två gånger bakåt för att återvinna E:s gunst. Det handlade inte om fjäsk, ty fjäsk fanns på listan över sådant E verkligen inte kunde fördra. Det handlade om att man åter igen måste förtjäna hans gillande. Eller att man helt enkelt skulle be om ursäkt.

Det som sårade E mest av allt var orättvisor. När man dömde folk efter det yttre och inte det inre. När somliga åtnjöt privilegier, medan andra, helt utan anledning, blev utan. Och eftersom det var de överordnades uppgift att bestämma vem som var gullegris respektive syndabock, vände sig E:s vrede ofta uppåt. Vad han inte insåg var att han slogs med väderkvarnar, att han slogs som David mot Goliat och att endast ett under hade kunnat rädda honom.

I sammanhanget blev då hans egenhet att inte dela bröd med sina fiender till stor nackdel för E. Detta för att han naturligtvis gick miste om väsentlig information som bjöds likt tillbehör till måltiden vid sådana tillfällen.

 

Read Full Post »