Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 20 mars, 2010

Att se denna person, som i sin krafts dagar var lika livfull som Oscar Wilde, lika intelligent som Albert Einstein och så stark som Rocky Balboa, ligga där som en skugga av sitt forna jag… Blicken inåtvänd, nästan. Knappt kontaktbar.

Orkar inte. ORKAR inte. Orkar INTE. Den här filmen vill jag inte vara med i. Livet och dagarna bara passerar och vi flyter med, viljelösa. Det finns inget jag kan göra. Eller ska jag gräva efter upprättelse? Ge mig kraft. NÅGON!

Letar i minnet efter väsentligheter kring Mannen. Det ofödda barnet, ja. Hustruns mentala hälsa. Kanske. Svärföräldrarnas affärer, skötta av den exemplariske svärsonen – när han inte ägnade sig åt sin terapi. Den som gjorde att han tog steget över stupet. Föll, gjorde han. Föll ner, men fångades som den gullgosse han var -och fortfarande är –  av kapitalet och de lätt mutbara utvalda.

Jag stod bredvid och såg på. Registrerade. Kanske visste jag redan då, undermedvetet, att de märkliga detaljerna kanske skulle bli användbara.

Om jag bara visste hur. Om jag bara kunde förutse att det fick väntad effekt! Upprättelse! Att det solkiga togs bort från den som var ren under. Den som hade kämpat så länge tills han en dag avvisades med pengar, förstås, och ett

‘du ska vara tacksam…’

Tacksam för vad då? Blickarna som brände hans nacke, viskningarna bakom hans rygg. Och senare telefonsamtalen, dåligt maskerade som ‘jag bryr mig om’.

En dag la han sig ner och steg aldrig mer upp. Och jag, som stod bredvid, darrar fortfarande av harm å hans vägnar. Ska jag kunna göra nåt? Skulle jag kunna göra nåt som gör skillnad?

Låt oss börja med hans svagaste punkt, hustrun…

Read Full Post »

Fästmön bjöd på underbart god lax med kokt potatis, hollandaisesås och grönsaker i afton. Tror samtliga drabbades av paltkoma, för alla häckar på sina rum. Bara Elias far omkring som en osalig ande i vardagsrummet, fram och tillbaka, och sjunger, stampar, fräser och låter… Ja, man blir onekligen trött i öronen. Jag sitter i köket och här är det som en bastu, över 26 grader. Därför pallar jag inte att stänga ljudet ute från vardagsrummet genom att stänga båda dörrarna, jag svettas ihjäl… Men jag är så otroligt ljudkänslig, så snart åker nog dörrarna igen.


Mina röda och blossande kinder i en skål i köket?

                                                                                                                                                 Linn tog en promenad före middagen medan solen var uppe och jag tog en sväng nyss, till soprummet och till bilen. Välinformerade källor har nämligen berättat att det kommer snö här i morgon och att det är klass 1-varning. Det kan komma upp till en decimeter… Jag bara känner hur humöret sjunker…

Vet inte vad som händer annars i kväll. Vore kul att slöglo på nån spännande film, men jag tror att det är mest skit på TV. I kväll går första avsnittet av Millennium-serien för TV, men vi har ju nyss sett filmerna, så det lockar inte särskilt mycket, tyvärr…

Skulle inte ha nåt emot att lägga mig raklång en stund. Jag fattar inte att jag är så trött, trött, trött hela tiden! Måste bero på våren och ljuset…

I morgon vid 13-tiden ska jag ringa mamma och kolla hur det gick på extravisningen igår och på visningen i morgon förmiddag. Det är lite spännande! På måndag kväll blir det eventuellt en visning till, vi vet inte säkert än.

I morgon får vi också celebert besök av en fikagäst mitt på dan! Det blir trevligt! Vi får hoppas att alla spåkärringar har fel och att dagen i morgon blir lika fin som idag.

I morgon kväll åker vi ut på landet vid 19-tiden för att gratulera Annas pappa som fyller år. Då serveras smörgåstårta och vanlig tårta och det vill man ju inte missa! Svårt bara för Anna som ju viktväktar. Hon är verkligen duktigt! Åt ingen fet sås idag till maten utan gjorde nån fettsnål variant på yoghurt och dill.

Efter besöket på landsbygden bär det av till stan där vi ska tillbringa nästa vecka hemma i Nyby. Det blir ett väldigt farande för oss alla, inte bara barnen, men veckorna hos mig blir lite lugnare. Då har vi ju bara oss själva att tänka på. Dessutom är det ju närmare till Annas jobb från mig. Alltid något. För hur det än är så visst saknar man barnen och alla ljuden och alla måsten OCKSÅ.

Anna har en massa grejor med jobbet nästa vecka. Bland annat kurs, men också go-cart! Ska bli spännande att få höra hur der var. Jag misstänker att jag är ihop med en fartdåre, nämligen!

Min kommande vecka är ganska blank, men jag har ett par saker jag behöver göra i hemmet.

Read Full Post »

Lösenordsskyddad: Lys og varma

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Read Full Post »

En sovmorgon och en liten pojke som inte knackade på sovrumsdörren utan klev in… Man* lär så länge man lever… 😉

Idag var planen att Elias och jag skulle åka och tvätta bilen om det var sol och plusgrader. Det var det! Vi åt lite frukost först och skjutsade mamma Älskling till ICA Solen och hem med matkasssen innan vi tog motorvägen in till stan.

Clark Kent** var verkligen skitig… Han hade nog inte fått nån ”dusch” sen vi var ner till Metropolen Byhålan i november…


Medan vi väntade på vår tur in till den borstfria automattvätten, passade jag på att spruta ner bilen med avfettning… Den var verkligen SKITIG, framför allt där bak.

                                                                                                                                                       Och så gled vi in, smaskande på var sin chokladbit. Det spolade, mullrade, dånade och lät, men vi överlevde alla fyra – jag, Elias, Lejonet*** och Clark. Och ut kom världens vackraste man! Se bara!


Tur att jag hade solbrillorna på för annars hade jag blivit bländad av hans renhet och glans!

                                                                                                                                                         I baksätet satt en pojke och tittade ut genom en REN bakruta…


Oj vad Clark glänser i vårsolen!

                                                                                                                                                   Nästa ärende på agendan var att åka hem till Nyby för att lämna smutstvätt, hämta en finare tröja (Anna och jag ska i morgon kväll ut på landet för att  fira Bosse Barnavännen jag skrev om häromdan som fyller år), vattna krukväxter och hämta lokalblaskan.

Vi slängde sen in ryggsäcken med alla prylarna i vår RENA Clark och tog en promenad för att titta på Mount Nyby. Elias tyckte att det var så spännande att snöberget var just brunt och fantisterade om ifall det var gjort av nåt ANNAT brunt på utsidan än grus och sand – gissa vad?.. (Det börjar på b och slutar på s och däremellan är det två bokstäver…)


Brunt och enormt snöberg med Elias framför… Man undrar vart allt smältvatten tar vägen…

                                                                                                                                                        Efter den lilla promenaden hade vi faktiskt blivit hungriga, så vi svängde in till närbelägna Max. Där åt vi var sitt meal av lagom storlek, men Elias tyckte att det var lite orättvist att min stripspåse var större än hans. Därför hjälpte han mig att hyfsa min påse, det vill säga äta upp mina strips.


Strips är gott! Elias fick också ett fint glas med Nicke Nyfiken på som vi kunde ta hem.

                                                                                                                                                    Och som vanligt på Max var det kändistätt. Bland annat fick vi en pratstund med Sarah Dawn Finer Tonårsmorsan och hennes yngste telning. Kul, för det var första gången IRL!

Ute i Förorten var det också sol när vi rullade in i vår GLÄNSANDE bil vid 14-tiden. Anna stod och skurade kryddhyllan i köket, flixen kollade på film och Slaktar-Pojken stod i duschen. En helt vanligt lördag idag alltså, men men med vissa lustifikationer.

                                                                                                                                                              *Man = i detta fall jag
**Clark Kent = min lille, numera GLÄNSANDE rena bil 😛
***Lejonet = medtaget gosedjur

Read Full Post »