En snabb tur till ICA, vidare hem till mig och så lite soppa till Clark Kent*. Efter en del strul fram och tillbaka kom vi så äntligen ut i den härliga marssolen. Det blev bara Fästmön och jag och våra kameror.
Försökte fånga några istappar, men de försvann bland gallren tilltrappräcket.
Vi tog en sväng ut i skogen. Där fanns mycket vackert att beskåda, men jag hittade ett fult monster.
Gigantisk kropp och litet huvud, kanske en fågel i handen. Detta monster är faktiskt skuggan av mig. Gräsligt!
Vi fortsatte på vintervägar mellan husen. Vårsolen var stark, så vi hade solbrillor båda två.
Solen som ett eldklot över trädtopparna.
Gångstigarna var väldigt bra plogade. Men mycket snö har det kommit…
Det har liksom inte kommit LITE snö den här vintern…
Snö, snö, snö så långt ögat kan se. Men skönt att komma ut och gå i det vackra vädret.
Vintrig väg.
En blick över fältet visade nästan orörd snö. Bara några spår efter nåt litet djur.
Solen var nästan som en måne över fältet. Landskapet är märkligt!
Man undrar hur alla djur har överlevt den här vintern. Inte bara hur de har klarat kylan utan också hur de har lyckats hitta nåt ätbart.
Här har Jösse Hare skuttat fram.
Snön visade upp de mest märkliga mönster på sina ställen. Här ser det nästan ut som vågor.
Vågor i snön och en liten buske. Kan nåt djur överleva här?
Trädens skuggor gjorde också fina mönster i snön.
Snö randig av trädstammarnas skuggor.
Skön och vintrig promenad i mars med Den Mest Älskade. Väl hemma igen blev det kaffe och smaskens.
Ett par bitar Geisha, en gammaldags chokladboll och java.
*Clark Kent = min bil
Gå till Toffelprofilen
Då har vi haft samma inslag i vår eftermiddag. Jag sitter rödrosig om kinderna, trött och nöjd i min väl insuttna soffa… Tack för jättehärliga bilder!
SVAR: Jo, jag har världens bästa jobb. Efter snart sju år inom psykiatrins juridik får jag ofta frågan om jag inte tröttnar på att stå på barrikaderna och skrika för målgruppens lagliga rättigheter. Jag kan bara svara att jag inte är trött PÅ jobbet men trött AV det!
Trevligaste kvällen till dig och kärestan!
Kramar
Idag var det verkligen jättehärligt ute! 😀
Låter som ett jättespännande jobb, men som jag förstår, ocksåkrävande. Jag har jobbat med främst två andra utsatta grupper, synskadade och döva och deras rättigheter ffa till information. Tyvärr monteras allt det jag har varit med att bygga upp ner nu när jag inte längre är på plats. Det är så man kan gråta, inte bara för min egen skull utan även för de utsatta som ju blir utan möjligheter att skaffa sig info innan de t ex ska gå och rösta i höst….
Ha en bra kväll! Här blir det melodifestivalens andra chans, jag ska liveblogga, men det blir det väl inte för dig, gissar jag!
Kramen!
fina bilder. alla djur har väl hållt sig nära bebyggelsen för att hitta nåt som går att äta
Tack! 😀 Ja, man märker att det finns spår i trädgårdar etc. Hoppas att det finns snälla människor som lägger eller hänger ut mat. Hos oss får vi inte göra det, tyvärr. Småfåglarna kan ju råka bajsa ner på grannarnas uteplats, stackars dem!..
Åh..härligt när det äntligen är lite sol o värme i vinterriket !! vi har också kuskat runt jag och Isprinsessan :=)
På skridskor då eller på slalomskidor? Eller kanske spark? 😀
Ja det var ett riktigt monster!! 🙂
Jag ser ju inte klok ut! 😆