Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 4 mars, 2010

Idag har det väl inte varit en av de mest lysande dagar jag har haft. Det verkar som om jag har sagt fel saker mest hela tiden, åtminstone till några i familjen… Men det handlar om omtanke och oro och kanske förstår man det när man växer till sig lite.

Elias har varit på bra humör i kväll och inte så jobbigt uppe i varv. Vi tittade till och med lite på Antikrundan tillsammans, men sen blev ögonlocken så tunga att mamma blev tvungen att ta med honom in till sängen för sagoläsning.


Lasse Åberg var med i Antikrundan och visade upp sin samling Disney-prylar.

                                                                                                                                                     Frida är hos sin pappa och även om hon ofta är på sitt rum när hon är här, känns det väldigt tomt här utan henne. Vi har ofta rätt mysiga pratstunder i köket också! Men jag hoppas att hon kommer i morgon för det går en skräckis på TV som jag gärna vill ha sällskap vid.

I morgon blir jag i stan till cirka klockan 17. Anna har ju kurs på eftermiddagen och vi lunchdejtar mellan hennes jobb och kursen. Snälla mormor rycker ut till Förorten och hämtar Elias från fritids och är med honom ett par timmar tills vi kommer hem.

En liten stund i köket nu vid var sin dator… Min älskade sitter mitt emot mig och ser trött men mycket söt ut. Jag är glad för henne, glad att hon finns i mitt liv! 😛

Read Full Post »

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Read Full Post »

Det bara snöar och snöar och snöar här. Och så blåser det. När ska det sluta? Det är inte kul att skotta längre, inte alls nåt roligt att gräva fram bilen halv sju på morgonen. Finns inget skönt i att sätta sig i en iskall bil.


Den här gungan är det väl ingen heller som vill sätta sig i just nu…

                                                                                                                                                              När jag lyfter blicken från leksaks-lådan* som står på Annas köksbord och tittar ut genom fönstret ser det ut som om snön snöar nerifrån och upp. Men jag gissar att det är blåsten som gör att den virvlar omkring. Fattar inte hur Elias fröken E pallar att sätta sig på en cykel och cykla den dryga halvmilen från sitt hem mitt emellan Förorten och Uppsala. Och sen tillbaka på eftermiddagen igen. Varje vardag… Men hon håller sig på cykelbanan till skillnad från vissa cyklister som agerar kamikazepiloter. Jag kan ju knappt styra bilen på vissa vägar där det är urdåligt plogat – och så kommer det en idiot på cykel och tar sig halkandes och vinglandes fram mitt på gatan!..


Till vänster om garagen skymtar Clark Kents** ända utanför Anna.

                                                                                                                                                       Jag har ingen aning om hur vädret blir i helgen. Det skulle vara så skönt att ta en långpromenad om solen kunde hålla sig framme längre än en kvart och snön upphörde att falla från ovan – eller nedan, hur det nu är.

Anna är ledig i helgen, men vi har inga planer. Lördag och söndag brukar svischa förbi så bra ändå – det finns ju alltid saker att göra i ett hem som periodvis bebos av upp till sex personer…

Ringde mamma idag och hon får lite för mycket hjälp med att rensa, kasta och flytta sina saker från huset till lägenheten. Jättesnällt med hjälpen, men när ”hjälpen” till och med väljer ut och köper duschdraperi åt mamma utan att hon får tycka nåt om färg och mönster själv, då förstår jag att det blir lite jobbigt… Men jag har lovat att åka ner fram över och är det nåt som behöver ändras på eller kompletteringsköpas så fixar vi det då.

På måndag börjar Anna inte jobba förrän klockan 16 och jag har föreslagit en tur till IKEA. Det var hundra år sen vi var där sist och jag behöver handla lite lådor och annat som jag kan stoppa prylar i.

Nästa månad, april, fyller både Anna och jag år. Anna har ansökt om semester den helgen hon fyller år. Det var evigheter sen vi hade en jobb- och barnfri helg! Kanske åker vi till Stockholm över en dag, kanske är vi bara hemma. Det spelar ingen roll. Vi behöver nåt att se fram emot. Nåt som inte har med snö, jobb eller flytt att göra…

                                                                                                                                                   *leksaks-låden = min lilla dator
**Clark Kent = min bil

Read Full Post »

Läser i en av kvällsblaskorna om 50-årige Bernt Karlsson som gjorde nåt riktigt tufft: han sa upp sig från sitt välbetalda jobb där han varit i 16 år. Nu ägnar han sig åt nåt han hellre vill göra – studera till copywriter.

Bernt Karlsson jobbade på ett charkuteriföretag. Arbetet var för enahanda och han säger i artikeln att hans mentala hälsa krävde att han skulle göra nåt annat. Idag pendlar han fyra timmar om dagen till och från plugget. Hans tillvaro är inte längre ekonomiskt trygg. Men han har en sambo med fast inkomst. För den som lever ensam är nog inte detta ett möjligt val.

Att den som fyllt 50 inte är särskilt attraktiv på arbetsmarknaden är ganska välkänt. Det gäller även för såna som till exempel är 47, snart 48 och för unga människor utan erfarenhet eller utbildning. Så är det bara folk i 30-årsåldern som räknas när det gäller arbete idag? Bernt Karlsson tror att om han bara  är

duktig och kan visa framfötterna så ska det inte vara några problem. Och skulle jag inte få något fast jobb kör jag på frilans.

Han uppmanar andra att ta chansen i stället för att sitta och vara bittra. Ja, det kan man ju göra om man har en i familjen som jobbar heltid och har ett fast jobb – även om detta som bekant inte är nån säkerhet idag. Har man lån, barn och annat blir ju läget ett annat. Då ska man klara vardagen ekonomiskt också utan jobb. Och den ekvationen går inte ihop, inte för mig i alla fall. Trots att jag inte är nåt mattesnille…

Jag önskar emellertid självklart Bernt Karlsson lycka till! Och motbevisa mig gärna!

Read Full Post »

Hon föddes in i en saga, vandrade genom kriminalitet och droger och lever idag med sin gamla mamma. SvT2 visade i söndags kväll filmen Ett liv om Pia Degermark.


Bara 16 år gammal fick hon en av huvudrollerna i Bo Widerbergs film Elvira Madigan från 1967. Bilden är lånad från SvT:s hemsida.

                                                                                                                                                            Pia Degermark föddes i en överklassfamilj. På ett påsklov dansar hon med kronprinsen. En veckotidning fotar paret – och strax har Pia fått rollen som Elvira Madigan i Bo Widerbergs film med samma namn.

Men Pia Degermarks liv är också en saga som inte är lycklig. Efter filmandet drabbas Pia Degermark av anorexia. Så småningom gifter hon sig, får en son, skiljer sig, gifter sig igen. Livet är ganska OK tills hon skiljer sig andra gången och blir av med make, hem och arbete.

Livet spårar ur. Pia Degermark begår brott, hon tar droger, hamnar i fängelse. Och ingenstans får hon hjälp. Ett nytt förhållande med en drogmissbrukare ger henne son nummer två. Men han tas ifrån henne och fosterhemsplaceras. Detta är en av Pia Degermarks stora sorger i livet.

Dokumentären om Pia Degermark är gripande. Hon och mamman filmas tillsammans – de bor för övrigt ihop också – och de ser mera ut som systrar än mor och dotter. Pia Degermark kunde ha haft allt. Född med silversked i munnen, karriär som skådespelare, rikt gift. Men bubblorna sprack en efter en. Och när man inte har grunderna i livet – som kärlek, arbete och ett hem – då är det inte mycket som spelar nån roll.

Idag är Pia Degermark drogfri och verkar leva ett ändå rätt OK och oglamoröst liv, med mamma och hund och sin simning. En fascinerande saga som inte fick det slut nån nånsin trodde.

Fler såna här bra och gripande dokumentärer om människoöden, SvT!!! Sista chansen att se filmen är på SVT2 nu på lördag den 6 mars klockan 14.50.

Read Full Post »

HA! Nu blev du förvånad över rubriken, va´? Ja för här har inte varit nåt trallirall på länge. En tillstymmelse till ens ett litet småleende hummelihum. Jag har jättesvårt för ljud just nu och vill helst sitta instängd för mig själv. Så rubriken satte jag i syfte att häckla mig själv. För jag kan vara rätt elak mot mig själv också – inte bara mot andra. Min egen hårdaste domare…

Behöver jag ge en väderrapport? Jag menar, det är grått, det snöar och det är sju grader kallt. Nån som har hör det förut? I morse höll jag på att grina när jag kom ut till bilen i Förorten. Den var täckt med cirka 15 centimeter snö. Jag hade tio minuter på mig innan Fästmön och Elias skulle komma ut för avfärd till skola respektive jobb och jag hann förstås inte få bort allt vitt SKIT! ÅÅÅÅÅ, jag är så less!!!

Anna frågade i bilen in till stan vad jag ska hitta på idag. Tja, idag har jag ingenting på agendan. Möjligen att jag gör ett ryck och rensar kyl och frys – insidan, nu när utsidorna är så fina. Kanske läser jag en stund och möjligen ser på nåt TV-program jag har spelat in på DVD:n. Timmarna på förmiddagen brukar gå hyfsat fort – bara jag tar mig för nåt. Anna tyckte att jag åtminstone kunde ägna mig en stund åt att älska henne. Och det gör jag. Hela tiden. Det är det som håller mig uppe. Ingen Anna, inget liv.


Undras om den här bruden blir min i år???

                                                                                                                                                          Den stackarn vurpade på en isfläck utanför jobbet när hon klev ur bilen. Hon skrattade mest, men jag tyckte att det såg otäckt ut och hoppas att hon inte gjorde sig illa. I morgon ska hon för resten på kurs, för hon har blivit tillfrågad om hon vill jobba administrativt i sommar. Det blir kul för henne att göra nåt annat än det gamla vanliga och som jag ser det ska hon vara smickrad att hon blir tillfrågad. Hoppas bara att det visar sig positivt även i lönekuvertet. Det är hon värd!

Nu är det dags för Java och morgonblaskan. Måste ju se om det har hänt nåt i närområdet sen igår. Mer än att det har snöat, förstås…

Read Full Post »

Dags för veckans Skumpa (hiss) respektive Dumpa (diss)! Inte så svårt. Här kommer det:

                                                                                                                                                 Skumpa

  • Min fästmö (som håller om mig när jag gråter)
  • Den termostatkänsliga F (som mejlade mig häromdan och som jag saknar massor)
  • Kömpisen FEM (som skickade så gulligt brev och fina magneter)
  • Den snälla Systerdyster (som tänker på min bokliga stimulans!)
  • Nya favoriter i bloggvärlden – ingen nämnd, ingen glömd!

                                                                                                                                                   Dumpa

  • Snön (fy *världens harang av fula ord*!!!!!!!)
  • Ohyfsade butikschefer (en viss elektronikbutik på Stormarknaden ligger risigt till i servicehänsyn)
  • Snorhalt på golvet inne i Tokerian – livsfarligt!
  • Min pensionsprognos
  • Folk som svämmar över av goda råd – tycker de själva

Read Full Post »