Kattis & company

Carl Jan Granqvist går aldrig omkring i mysbrallor (möjligen sidenmorgonrock och dito pyjamas), Elisabet Höglund har alltid älskat sitt hår för att hon kunde skydda sig bakom det och Lulu Carter är trött på att alltid få sitt utseende kommenterat – hon kan både spå och prata dalmål.

Ja det var många intressant fakta om Kattis Ahlstöms tre gäster i TV4+-programmet Kattis & company. Ett program jag aldrig tidigare sett, men som jag definitivt ska titta på igen.

De tre gästerna, inte helt okända, var en perfekt blandning att ha till middagsboret. Samtliga visade fram helt nya sidor för mig – och kanske de flesta andra. Mycket sympatiska sidor.

Lulu Carter berättade hur hon hela livet igenom fått sitt utseende kommenterat.  OK, hon ser speciell ut, hon är snygg även om man kan tycka att hennes läppar är lite för välfyllda. Fast det är ju hennes läppar och hon har så mycket annat att visa upp – en mycket bredare personlighet än blotta utseendet.

Carl Jan berättade att han idag lever med en kvinna igen och att han har en ganska fri syn på kärlek, sex och relationer. Kanske har det att göra med att han var ett mycket efterlängtat barn till sina föräldrar? Men se mysbyxor ikläder han sig aldrig! Däremot går han aldrig nånstans utan sitt speciella skaldjursbestick.

Och så Elisabet Höglund. Petad som programledare, hånad  för sitt hår och för att hon hela tiden avbryter. Elisabet var nog den allra ödmjukaste av de tre gästerna. Lågmäld och lugn, bjöd verkligen på sig själv. Och pratade om sina stoltheter vad gäller utseendet: ögonen och håret. Håret, som vi väl alla garvat åt då och då, har ofta varit ett sätt för Elisabet att visa sin kaxighet. Hur kunnig och påläst och

stringent

hon är, som Carl Jan uttryckte det,  har nog aldrig lyfts fram.

Ett riktigt bra program där en lågmäld värdinna lät gästerna tala till punkt. Och tre gäster som verkligen bjöd på sig själva – utan att bjuda för mycket! Mer sån här TV!