Knappt två timmar tog intervjun idag. Jag kände att jag gjorde mitt bästa, jag kan inte göra bättre. Det viktiga är att vara ärlig, tror jag, inte försköna eller skarva. Det var roligt att träffa ett gäng människor som jobbar ihop – och det skulle vara ännu roligare att få vara en i gänget igen! Det var snart ett år sen – och ärligt talat kände jag mig inte så mycket som en i gänget sista tiden…
Idag träffade jag personalmannen (jättetrevlig!), tjejen som ska ha barn, en kvinnlig kollega och den manliga chefen (lite typiskt att det var en man, men…) Alla var sympatiska och personkemin kändes bra. Hon som ska ha barn jobbar sin sista dag i morgon, så det blir ingen bra överlämning, men det är alla medvetna om. Chefen ställde de svåraste frågorna – och det var ju rimligt! Men han hade en härlig glimt i ögat samtidigt!
Trots läget på arbetsmarknaden verkar det inte lätt att hitta rätt person. Till detta vikariat hade det varit över 70 sökande… Det känns lite häftigt att bli utvald bland dem alla till intervju. Ett snabbt besked utlovades! Personalmannen sa
senast nästa vecka!
Jag höll på att sätta i halsen! Det innebär ju att det kan komma ett besked redan i morgon! För jag får ett snabbt besked oavsett om det är positivt eller negativt, lovade han också.
Tänk om de ringer i morgon och vill att jag kommer och jobbar på måndag??? Men det klart, lönefrågan ska diskuteras. Den kom upp, men jag lämnade inte anspråk utan det blir upp till arbetsgivaren att komma med ett bud om jag blir aktuell för tjänsten. Min referenslista tog de också, så jag kanske, kanske blir en eller två på den kontaktad – OM OM OM!
Har pratat en snabbis med Fästmön och en längre stund med mamma i telefon. Huvudvärken bultar oskönt, men jag ser fram emot att få träffa Anna och de stora barnen vid Kinabuffén i kväll! Även om inget är klart än känner jag för att fira att jag åtminstone har klarat mig igenom intervjun.
Tack till alla som skrivit peppande sms, mejl och kommentarer här på bloggen! Ovärderligt! Ni är bäst! 😀
Glad och nöjd dansar intervjuad och nyfriserad Toffla till Kinabuffé i kväll! Dock i annan klädsel än ovan, jag lovar!
Gå till Toffelprofilen
*håller tummarna så hårt jag kan*
Va kul att höra Tofflan! Va skönt att känna att du fick visa ditt rätta jag, nu är det bara att hålla tummarna att du var det dom sökte !!
Gatti: Kära syrran! Å vad glad jag blev för din kommentar!!! 😛 HUR går det för dig??? Kramar i massor!
Gunilla: Ja nu gäller det! Känslan säger att jag ligger rätt bra till, men jag tar absolut inte ut nåt i förskott. Bättre att bli positivt överraskad! Tack för ”supporten”! 😀
Du trodde väl ändå inte att din blogg var oläst?;)
Au i helvete( det där hade Marion aldrig begripit, hon vägrar förstå skånska, men min tolererar hon)
Jag kikar in rätt ofta, men är lite kass på att kommentera.
Det går bra för mig, har jobb iallafall tills i slutet av mars, antagligen längre.
Hälsa Anna.
Kramen
Gatti: Men va f*n… Jag hade ingen aaaaaaaaaning om att du läste! Fortsätt kommentera – så länge du skriver på svenska, syrran, har jag inga problem att förstå din skånska *retas*
Skönt att du har jobb – åtminstone ett tag till! Ska hälsa Anna! Eller kika in hos henne och lämna en hälsning själv, vet ja! Du behöver träna på att KOMMENTERA på SVENSKA! 😉
Kramen!