Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 5 januari, 2010

Läser i tidningen Dagens Industri att VDn för Postkodlotteriet, ett så kallat välgörenhetslotteri som jag fattat rejält agg till efter deras envisa direktadresserade reklam, bland annat, tjänade 5,7 miljoner spänn 2008. Alltså, VDn för ett välgörenhetslotteri hade en årslön på nästan sex miljoner. Är det rimligt, det?

Enligt artikeln är affärsidén bakom Postkodlotteret

marknadsdriven välgörenhet

Bolaget omsätter totalt över två miljarder kronor. Så långt är det väl bra. Men är det rimligt och etiskt rätt att en VD för ett bolag med en sån verksamhet får nästan en halv miljon i månadslön? Att VDns lön, enligt honom själv (bara det…), inte tas från Postkodlotteriet utan från det holländska moderbolaget är väl knappast nån ursäkt. Bolaget får ju, enligt Dagens Industri, en andel av lotteriets omsättning för rättigheten att driva lotteriet. Så då är det ju Postkodslotteripengar, eller hur?

Det här är riktigt dåligt, tycker jag. Ska man vara VD för en sån verksamhet då ska man baske mig föregå med gott exempel. Av mig får han inget annat än en stor, svart bak.

En svart bak till Postkodlotteriets VD för att han hade en årslön – inte förra året utan året dessförinnan (därför är den säkert ÄNNU högre i år…) – på nästan sex miljoner…

                                                                                                                                                        Är detta rätt? Är det rimligt? Vad tycker du???

Read Full Post »

Ett livligt spelande pågår vid köksbordet, alldeles bredvid mig. Elias och hans mamma spelar ett julklappsspel, Tuk tuk taxi. Elias är väldigt engagerad och söt – men inte särskilt snäll mot sin mamma… Och trots att Anna sitter med regelboken verkar reglerna vara tämligen ”flygande”…


Engagemang – och ett antal egna regler… Gulliga är de, i alla fall.

                                                                                                                                                    Synd bara att grabben åker på däng i morgon när Tofflan ska barnvakta honom och har lovat att spela med honom… Moahahahahahaaaaaa!!!! Tror jag får muta med McDonald’s till lunch…

Read Full Post »

Johan har en snäll kompis som heter Moa. Hon verkar vara världens goaste tjej och bland annat skickade hon honom en julklapp – ett fint toapapper med texten ”Shit happens”. Johan blev så renlighetsinspirerad av detta att han greppade… sopborsten med tillhörande skyffel!!! Se bildbeviset!


Den som tittar riktigt nära på skärmen ser att det faktiskt ligger skräp i skyffeln! Han HAR alltså städat! Eller nej… Jag misstänker starkt Johans mamma.

Read Full Post »

Det finns ett nursery rhyme där en textrad lyder ”…and the cow flew over the moon…” Det betyder att nånting är lika troligt som att kossor kan flyga, enkelt översatt. Men i den här familjen flyger inga kossor… utan köttbullar!

Anna lagar mat och tanken var att alla köttbullarna skulle hamna i stekpannan.


När Anna skakar loss hamnar DE FLESTA köttbullarna i pannan…

                                                                                                                                                     Men ibland blir gesterna lite för yviga och köttbullarna sliter sig.


En köttbulle hamnade i kökssoffan…

                                                                                                                                                        Ibland misstänker jag starkt att det är nån som har nåt emot vegetarianer i den här familjen…


En annan köttbulle landade i salladsskålen…

                                                                                                                                                      Hon kan fint hon, ”min” Anna…

Read Full Post »

Jonas Eckel

Den lilla boken Jonas Eckel av Karin Fossum är visserligen just liten till omfånget. Men den är rätt innehållsrik ändå. En obehaglig stämning infinner sig redan från början. Jonas stavar visserligen sitt efternamn med E, inte Ä, men…


Jonas Eckel … med E…

                                                                                                                                                                                                Boken handlar om lagerchefen Jonas Eckel som lever ett stillsamt singelliv. Till den dagen Lillian traskar in och frågar efter ljusblåa stearinljus. Lillian och Jonas blir strax ett par. Men nånting är fel. Väldigt fel. Efter ett tag börjar Lillian visa märkliga sidor, som att skolka från en kurs, dricka för mycket likör och så detta med viktnedgången. När hon inte shoppar second hand-kläder, förstås…

Berättelsen är förutom obehaglig även komisk och gripande. Jonas försöker nå sin hustru, som tycks dra sig undan och försvinna från honom mer och mer. I ett desperat försök att hitta tillbaka till varandra åker paret på en solresa till Portugal. Där blir söndringen emellertid ännu mer tydlig. Och katastrofen är oundviklig.

Detta är ingen typisk Fossum-deckare, utan mer en psykologisk thriller. Eller snarare är det så, att alla hennes böcker har en psykologisk thriller-touch, men en del av dem är deckare. Vid ett par tillfällen har hon dessutom skrivit väldigt inkännande om märkliga, medelålders män, kufar, konstiga ensamvargar. Jonas Eckel är en av dem.

Boken är snabbläst och ärligt talat föredrar jag kanske Fossums sedvanliga deckare. Men trots det vill jag rekommendera den här boken eftersom den är ganska speciell.

Read Full Post »

Men nu får den väl snart ge sig, kylan?! Idag är det ju ÄNNU kallare än igår. Fästmön kom in och rapporterade -17 grader i morse. Och sen sjönk temperaturen faktiskt ÄNNU mer… Den stackars Clark Kent* hade stått utomhus hela natten med bara ett tunt täcke över vindrutan fram, men han startade fint med en liten hostning. Efter rutskrapning tuffade vi hem till mig och nu får han vila ut en stund i garaget.

Snälla Bittens rygg-lappar kom med posten idag, TACK TACK! 😀 Jag ska ha dem med mig var jag än befinner mig eftersom ryggen ju smäller till rätt som det är och gärna plötsligt. Den gillar INTE kylan, kan jag meddela, men just i denna stund är den inte så ond att jag vill offra en rygglapp på den än…


Jag kan inte riktigt läsa innehållsförteckningen och instruktionerna, men Systerdyster verkar flyga bra med Bittens lappar!..

                                                                                                                                                    Mamma hade ringt igår på sen eftermiddagen, men nu när jag ringer får jag inget svar. Kanske var det inget viktigt eftersom hon inte ringde på mobilen eller hem till Anna. Hon brukar liksom inte ge sig i första taget när hon verkligen vill få tag i mig, så jag blir lite misstänksam…

Nu ska jag plocka ihop lite grejor som ska med ut till Anna och sen snabbläsa lokalblaskan lite och avvakta en stund ifall mamma ringer. Därpå bär det av till macken så att Clarkan får nåt drickbart** i sig.

*Clark Kent = min bil
**nåt drickbart = bensin

Read Full Post »

Dagens citat 5 januari

Fästmön i morse, lite halvsjuklig:

Nej, nej, gör inte så där! Jag orkar inte streta emot.

Read Full Post »