Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 19 december, 2009

Tomten var här!

Ja! Det är sant! Tomten var här i kväll! Han lämnade ett paket till mig.


Fint inslaget, men inget snöre… Jag undrade just om Anna varit framme…

                                                                                                                                                      Inte bara jag hade varit snäll. Anna hade också varit det så tomten lämnade ett paket även till henne.


Platt och hårt och bläddrar när man flärpar med det. VAD kan det vara??? (En bok.)

                                                                                                                                                            I mitt paket var det nåt riktigt hett. En brasa! DET har jag aldrig fått förr!


Se så det brinner i DVDn och TVn!

                                                                                                                                                     Men sen var det ju en jättebra dubbel-CD som jag ska spela hela vägen ner till mamma och tillbaks! Och sjunga julsånger så det SKÄR i öronen! Tusen tack för den fina julklappen!


Den här CDn innehåller min klara favorit allt times vad gäller jullåtar, Last Christmas!

Read Full Post »

Lördag. Saturday. Lauantai. Samedi. Samstag. Sábado. Sabato. Kärt barn har många namn (vad jag nu menar med det…) Tid för lite cookalong igen!

Inhandla först en påse potatisgratäng. HYSSJ! Klipp påsen, häll innehållet i en ugnsfast form, mal lite svartpeppar ovanpå. Ser ut och smakar som hemgjord. Så säg inget och göm påsen väl i soporna! (Veckans gratis husmorstips!)


Denna påse ska kastas i soporna, men göm påsen väl.

                                                                                                                                                       Tina två härligt tjocka kycklingfiléer. Det gör inget att det hänger en fettslamsa på den ena, låtsas att det är… tuggummi, eller nåt.


Två fiiina tjockisar – och lite tuggummi uppe till vänster. Eller… ja, nåja…

                                                                                                                                                        Du behöver också ett paket matlagningsgrädde och en ost av typen gorgonzola eller cambozola. Jag har här valt Keldas matlagningsgrädde och en cambozolaost. Dessa tu behövs till såsen till köttet.


Matlagningsgrädde och cambozola, två essentiella ingredienser i såsen till köttet.

                                                                                                                                                  Plocka fram ett lätt, rött vin, i detta fall Brolio från 2005, ett Chiantivin, och låt det lufta ett par timmar.


Ett fyraårigt Brolio.

                                                                                                                                                      Sätt sen på – NEJ, inget snusk nu! – ugnen (inte ungen!) på 225 grader. Gallret ska vara i mitten. Och när den är varm, kör in gratängen i den ugnsfasta formen och låt den stå där i 25 minuter. Kolla då och då så att den inte bränns. Då kan du lägga lite folie ovanpå eller rentav ett lock till den ugnsfasta formen på!

Under tiden hettar du upp stekpannan, slänger i filéerna och steker dem. Salta dem och peppra med vitpeppar endast. Tärna cambozolan.


Tärnad och tärnad… Huvudsaken är att den blir skuren i mindre bitar, cambozolan. Och låt bli min matlagningsöl!

                                                                                                                                                         Så rafsar du ihop en fräsch grönsallad. Krydda med italiensk salladskrydda och häll över olivolja och rödvinsvinäger.


Idag hade vi inte så mycket att piffa upp grönsalladen med mer än italiensk salladskrydda, olivolja och rödvinsvinäger. Oliver, fetaost eller avocado går ju också bra att hälla ner i skålen, om man känner sig rik.

                                                                                                                                                       När filéerna börjar anta rätt färg är det så dags för det som gör den här rätten zåååå momzzzzzig: zzzzzåzzzen!


Här har filéerna börjat få färg. Dags att göra sås!

                                                                                                                                                       Häv i osttärningarna, rör om, häll på matlagningsgrädden lite i taget. Rör hela tiden i stekpannan så att osten smälter. (Om du nu har nån ost kvar – man måste ju provsmaka lite innan…)


Filéer med cambozola- och gräddsås – inte ett dugg kolesterol…

                                                                                                                                                Inbjud sen helst en fästmö, fästman eller nån annan kär till bords. Häll i vinet i glasen. Tänd ljus. Slå er ner. Lassa på mat. Ät. Njut. Var en människa. Typ.


Ett rejält lass på tallriken!

                                                                                                                                                              Som allting och korven finns det en ände. Och då ska det snyggas upp. Den som har en Fästmö som min drar sig inte för att ställa sig vid diskbänken, trots att hon jobbat nio timmar… Jag älskar henne! (Men inte bara för att jag hatar att diska och hon erbjuder sig att diska…)


Anna är en duktig fliska, hon kan både sy och diska!

                                                                                                                                                         Är du sen sugen på YTTERLIGARE mer föreslår jag att du äter på din fästmö/motsvarande eller kanske nåt ur en sån här blandskål kan passa..?


Choklad, skumtomtar eller bananer. Välj det du har samvete till. Eller gillar bäst!

Read Full Post »

Vinterpromenad till Willys

Kylan håller i sig. Men trots att det är så kallt KÄNNS det inte jättekallt. Kanske beror det på att det tar en kvart att packa in sig i ytterkläder och kängor när man ska gå ut. Då hinner man bli både flåsig och svettig av ansträngningen. Eller också är det för att det är nästan vindstilla utomhus idag.

Jag är helt besatt av träden! De skiftar skepnad från timma till timma, nästan! Här ett träd på baksidan av ett grannhus.


Det lilla trädet sträcker ut sig i sin nya, vita vinterdräkt.

                                                                                                                                               Utanför garagen finns en kulle med en trädallé. Där brukar tyvärr en del hundar rastas. Inte för att jag har nåt emot hundar, men ägare som inte plockar upp det hundarna lämnar efter sig…


En trädallé utanför garagen. Notera hur himlen liksom öppnar sig och släpper fram lite ljus från vänster.

                                                                                                                                                      Har passerat några gånger utan att nämna det, men äntligen verkar det som om man håller på att fixa ett övergångsställe för oss som bor här när vi ska traska över till Willys. Det är ju inte alla som har lust att ta omvägen via cykelbanan inklusive en mörk tunnel när man kan gena. Tydligen har vår lilla kostig börjat grävas ut och en refug är på uppförande – INNAN det händer en olycka med en påkörd gångtrafikant som sticker över vägen vid rondellen! BRAVO, kommunen och Vägverket – eller båda två!


Det började bra, men nu verkar det som om snön satt stopp för vidare utgrävning.

                                                                                                                                                          På Willys var det halvfullt med folk och kufar. Här kommer FÖRSTÅS en rapport, sammanställd av den kufiska av dem alla:

  • En kärring försökte sno en kundvagn utan att lägga i en femkrona. När hon misslyckades försökte hon sno Tofflans vagn. Tofflan höll ståndaktigt emot och svarade med att sno en korg – där kärringen lagt sina handskar och en kasse!..
  • En irriterande unge sprang framför fötterna på Tofflan vid gurkorna.
  • Ett mystiskt par förföljde Tofflan genom hela affären. Trodde nästan att hon var butikskontrollant! Han såg mera ”förhärdad” ut, men ring i örat och ölmage.
  • Personalen skojade aningen för högljutt med varandra vid ostarna. Får man ha så roligt på jobbet???
  • En vilsen man hattade omkring bland drickorna. Undras om han egentligen skulle till Systemet? Han såg så besviken ut.
  • En tant gapade på sin karl lite för högt när han försökte rymma. Han såg väldigt generad ut.
  • En kvinna i 100 procent sportklädsel köpte nåt så nyttigt som – chilibågar! (Detta vittnar om god smak, trots klädseln!)
  • Tofflan köpte en gurka – OCH fick med sig den hem!

Read Full Post »

Städfynd!

Jag har ju alltid sagt att städa, DET är viktigt! Det finns inget så härligt som ett rent hus/hem. Och nu har jag dessutom bevisat att det kan vara väldigt bra att städa eftersom man då kan göra vissa fynd…

Gick ett varv med dammtrasan och därpå dammsugaren. Av nån anledning öppnade jag garderoberna. Såg att det kommit in lite dammråttor där och stack in sugaren. HA! Vad får jag tag i? Kläder? Skor? Gamla morgonrockar? Nej…

en påse julklappar till Anna och barnen!

Det var väl ett städfynd av den bättre sorten? Jag trodde nämligen att jag hade kört ut alla julklappspåsar till Förorten redan, men tydligen hade jag missat en.

Nu ska jag belöna mig med frukost och därpå en tur till den kära tokaffären i rondellen!

Read Full Post »

Dystra nyheter. De anställda vid Saab i Trollhättan har lagom till jul fått veta att Saab Automobile läggs ner. Det finns inga tänkbara köpare som kan rädda fabriken. Detta innebär att 3 500 personer blir utan jobb.

Här i Uppsala försvinner också jobb, dock inte i samma storlek som i Trollhättan. Men ändå. Ett fyrtiotal administrativa tjänster försvinner från lokalblaskan. Detta sedan sammanslagningen med NTM-koncernen. I koncernen ingår även Norrköpings tidningar och Östgöta correspondenten. Dessa två ska slås samman, oklart hur och riktigt när. Men konsekvensen blir att ungefär ytterligare 60 personer blir av med jobben.

Vad ska man säga till dessa olyckssystrar och -bröder? Välkomna i klubben för arbetssökande? Nej, det är inte läge att ens skämta ironiskt. Att bli av med jobbet är bland det värsta en människa kan vara med om. Det är verkligen som i låttexten

Allting kan gå itu.
Allting kan gå i tusen bitar…

Att lämna såna här besked – när gör man det bäst? Det finns de som hävdar att man kanske kunde ha väntat till efter alla helgerna. Snick-snack. Det finns inga bra tillfällen för såna här svåra besked. Det är väl bättre att få veta så snart som möjligt så att man kan försöka hämta kraft att gå vidare?


Det är vinter och kyligt i Sverige… Inte blir det bättre att vänta till våren med svåra besked.

                                                                                                                                                       Själv drabbades jag en knapp vecka efter trettonhelgen förra året. Min mamma, som tillbringat storhelgerna hos mig, hade just vinkats av i riksfärdtjänsttaxin när jag fick beskedet. DET var inte bättre att få det då, efter alla helger, kan jag meddela. För jag fick på omvägar veta, att det var ”planerat” sen senhösten året innan. Den enda som inte visste nåt var jag. Ungefär.

Det gjorde ont. Det gör fortfarande ont. Så jag har inte så många tröstens ord till alla Saabmänniskor och tidningsfolk. Det är tuffa tider vi lever i. Vi vet inte om vi har en säng att sova i i morgon natt, för vi vet inte om vi har nån bostad kvar. Det är vinter och kyligt i Sverige…

Jag kan bara sända er varma tankar. Jag kan sända er förhoppningar om att konjunkturen svänger, att pensionsavgångarna snart blir stora inom flera sektorer (vilket skulle öka antalet lediga platser). Men jag vet inget. Det finns ingen tröst att ge. Överst på min önskelista står fortfarande ett nytt jobb.

Read Full Post »

Spöken i natten

I morse, när jag skjutsade Fästmön till arbetet, kändes det som om vi var de enda två som var ute. Men sen såg vi några ensamma själar som stod och huttrade vid busshållplatserna. Temperaturen hade emellertid stigit från -18 igår kväll till -15 nu på morgonen.

Träden såg nästan ut som spöken. Jag fotade några vid garagen och har Photoshoppat dem lite. Håll till godo! Nu går jag och lägger mig en stund till!
                                                                                                                                            Spöklikt, nästan höljt i märkliga skepnader…
                                                                                                                                                     
Allt det gröna är nu fruset och övertäckt med ett vitt täcke…

                                                                                                                                                   
Vart leder spåren i snön?

Read Full Post »