Vi tuffade iväg mitt på dagen för att inhandla gran. Naturligtvis hittade vi ett praktexemplar! Denna förde vi i triumf ut till Förorten där en till synes nyvaken Johan uppenbarade sig, ledig från skolan idag. Granens stam var för fet för Fästmöns julgransfot, så vi använde en köttkniv från köket att försöka hyfsa stammen med. Till slut lyckades jag pressa ner den i foten.

Den såg inte så mycket ut för världen när jag hade lyckats pressa ner den i foten. Nätet gjorde den emellertid behändig att hantera.
Granen var tack och lov nätad, vilket gjorde den behändig att hantera. När Anna sen klippte bort nätet var granen riktigt fin. Nu hoppas vi att Johan inte glömmer bort att vattna den så att det finns några barr kvar till julafton.

Utsläppt från det lömska nätet och riktigt fin! Ännu finare lär den bli när Anna och barnen har klätt den.
Efter detta svettiga uppdrag for vi för att hämta ut en julklapp som kommit med paket till en handel ingen av oss hört talas om. Det visade sig vara en märklig liten bod som sålde boots från Australien (!) – och uppenbarligen tog emot paket från olika företag till privatpersoner! Tjejen hade aldrig hanterat en paketutlämning förut, så det tog lite tid. En snabb sväng in på ICA Solen efter detta gjorde att förråden hos både mig och Anna är lite påfyllda, Annas även med en stor julskinka.
Så for vi in till stan igen. Anna slog in några julklappar medan jag svängde till maten – Blå bands tomatsoppa med prästost och smörgås. Soppan smakade sisådär. Lite konservaktig, tyckte Anna, lite tunn och smaklös, tyckte jag. Vi föredrar nog båda Keldas tomatsoppa.

Tomatsoppan med prästost från Blå Band smakade lite konservaktigt och tunt.
När vi sen stod påklädda kängor och dunjackor i hallen och skulle åka iväg till Annas jobb, ringde min mobil. Det var ett företag som ville träffa mig för en anställningsintervju – nästa vecka. Jag åker till mamma tidigt på måndag morgon, vilket jag också berättade. Vi diskuterade lite fram och tillbaka och personalkillen som ringde skulle höra lite med sin chef om vi kunde ta intervjun senare. Men tyvärr kunde de inte vänta på mig en vecka. Själva skulle de vara långlediga ända till efter trettonhelgen, visade det sig, och därför ville de komma till beslut innan dess. Det var trist, men jag kände att jag ogärna ville ändra mina planer för ett vikariat på enbart sex månader. Hade det gällt en fast tjänst hade jag kanske varit mer ”flexibel”. Samtidigt blev jag naturligtvis besviken. Jag är visst alltid i Metropolen Byhålan när företag ringer och vill träffa mig! Så efter jul lär det dröja innan jag åker ner igen. Sen sa personalmannen som ringde att de redan hade haft några intervjuer. Detta innebar att jag inte var deras förstahandsval – och då blev jag ÄNNU mindre benägen att vara flexibel. Men visst, besviken ÄR jag.
Hade tänkt åka och tanka när jag skjutsat Anna till jobbet, men tappade lite sugen. Ska ägna mig åt att städa av lite i badrummet och i duschrummet/toan. Städning brukar alltid ta bort negativa känslor som besvikelse. Tankningen får jag ta när jag hämtar Anna.
Read Full Post »