Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 16 december, 2009

I samband med utrensningen av mitt barndomshem tog jag tillvara på en del foton. Några av dessa har jag roat mig med att scanna in. Här kommer ett gäng bilder till minne av min farmor Nadja som skulle ha fyllt 110 år idag!


Emilie (Emmie) Prokofjeff, nee Pekuri, farmors mamma.


Nicolai Prokofjeff, farmors pappa.

                                                                                                                                                   Enligt en släktberättelse hittade Emmie ett smycke på en bro. Smycket föreställde tro, hopp och kärlek. Emmie avgav ett löfte att om hon nån gång skulle få tre döttrar, skulle dessa få namnen Tro (Vera), Hopp (Nadja) och Kärlek (Ljuba). Tydligen kom Hopp först, för min farmor Nadja var äldst av systratrion och föddes 1899.

Nicolai och Emilie och deras tre döttrar Nadja (min farmor), Vera och Ljuba. Bilden är från okänt år, men troligen nån gång på 1910-talet.

                                                                                                                                                       Genom Metodistkyrkan i Helsingfors träffade farmor Nadja min farfar Mansfield. Mansfields pappa Karl var pastor där. Själv studerade Mansfield i Uppsala – till pastor. De unga tu förlovade sig 1921, men hade inte möjlighet att gifta sig förrän 1926.


Farmor Nadjas och farfar Mansfields bröllop 1926. Nederst på bilden förlovningsannonsen från 1921.

                                                                                                                                                      Och redan ett år efter bröllopet, 1927, kom så Lillen, det vill säga min pappa Carl-Erik.


Mansfield och Nadja med Lillen Carl-Erik. Skulle gissa att bilden är tagen runt 1928, 1929.

                                                                                                                                                       Det blev inte flera barn, men desto fler bilder på trion i olika åldrar genom åren. Släkten var ju spridd över världen, bland annat i England, och då skulle det fotas och sändas vidare.  Här är emellertid en bild på enbart mor och son.


Farmor Nadja och min pappa Carl-Erik. Jag gissar att bilden är från cirka 1932.

                                                                                                                                                         För det mesta fick farfar Mansfield vara med på bilderna. Detta är en underbar bild på pappa Carl-Erik i nån sorts lederhosen…


Farmor Nadja, pappa Carl-Erik i lederhosen och farfar Mansfield. Bilden är daterad 1935, vilket innebär att pappa är eller skulle fylla åtta år.

                                                                                                                                                           En sommar under kriget fick pappa åka över till Sverige. Tanken vara att han skulle få ”äta upp sig”, men i stället fick han arbeta, hårt och oavlönat.

Nästa bild är troligen tagen runt 1942. Pappa ser ut som den spelevink han var och jag gissar att han är glad för att familjen är återförenad.


Farmor Nadja och farfar Mansfield och bakom dem en tonåring med glimten i ögat. Bilden är gissningsvis från tidigt 1940-tal.

                                                                                                                                                      Med skolgången blev det inte mycket bevänt för pappa. Och det handlade förstås om att skolorna ju inte fungerade under kriget. Det var nog inte mycket till tonårstid överhuvudtaget under krigstid. På nästa bild har trion gissningsvis kommit till Sverige och kriget är slut. Pappa har antagit en lite rebellisk look, tycker jag.


Farfar Mansfield och farmor Nadja och bakom dem en tonårig rebell med ostyrig lugg, min pappa. Bilden är troligen från 1946 eller däromkring.

                                                                                                                                                  Pappa var minst ett par år äldre än sina klasskamrater när han äntligen tog studenten. Den här bilden av en nybakad student och hans stolta far är troligen tagen när pappa var 20 år.


Pappa Carl-Erik, nybakad student, och hans stolta far, farfar Mansfield. Farmor hade troligen inte tagit studenten och fick därför inte vara med på bilden… Gissningsvis är bilden från 1947.

                                                                                                                                                 Ibland fick pappa ta ensamporträtt. Här är en bild som jag verkligen gillar! Den är dessutom daterad till 1947 och pappa är eller ska fylla 20 år.


En stilig 20-åring, min pappa, på denna bild från 1947.

                                                                                                                                                    Såväl farmor och farfar som pappa stannade i Sverige resten av sina liv. Men farmors systrar Vera och Ljuba blev kvar i Finland ända till 1982. Då flyttade de till Norrköping för att vara nära sin syster, min farmor, som sedan 1973 var änka. Men blott ett halvår senare, strax före sin 83-årsdag, gick farmor Nadja bort. Pappa kände ett extra ansvar att ta hand om sina mostrar, två tanter som inte alltid var så roliga, tyckte mamma och jag…


Pappa kände ett extra ansvar och visade varm omsorg om sina mostrar. Moster Ljuba, till höger i bild och farmors yngsta syster, gick bort nån gång kring mitten av 1990-talet. Den här bilden måste ha tagits nåt år innan hennes hjärntumör helt tog över. Moster Vera, till vänster, avled 2001, blott ett par veckor innan hon skulle ha fyllt 100 år.

Read Full Post »

Lättnad!

Alldeles nyssens kom ett glädjande sms att flickebarnet är på väg hem och nån operation blir det inte! Jag kännar mig väldigt lättad, för det hade nog inte varit så roligt att vara konvalescent så här i juletider. Det är ju lite annat man vill göra då än bara sitta stilla och ta det lugnt. Nu hoppas vi att problemen löser sig på annat sätt.

Lite synd att jag inte fick han den lille mannen på besök här i eftermiddag och kväll. Jag hade planerat ett McDonald’s-besök, bland annat. Men men, jag är ju givetvis gladast att tjejen får behålla blindtarmen ett tag till.

Så för min del blir det till att softa lite i eftermiddag. Ska prata med L i kväll, som sagt, och sen får jag åka och hämta Fästmön när hon slutar klockan 20. Anna unnade sig för resten en egen julklapp igår. Se så tjusig!


Inget skit här utan Kiss på tröjan!

                                                                                                                                                Dagens post bestod av två räkningar, brev från Sveriges Informationsförening och ett meddelande från Hydro att man blivit uppköpt och vad som  händer med plastkortet. Räkningarna betalade jag bums, så nu är jag klar med alla såna, hoppas jag, före jul. Informationsföreningens inbetalningskort för medlemskap 2010 kom för ett tag sen, men det var jag tvungen att riva eftersom jag inte anser mig ha råd med denna utgift på över tusen kronor. Hydro-kortet ska jag klippa, jag tvättar bara bilen där och det betalar jag alltid kontant. Tankar gör jag på Preem. Känns skönt att ha lite koll på ”affärerna”!

Nu ska jag svara på ett mejl och sen ska jag nog köra in Clark Kent* i garaget. Jag lämnade honom utomhus och han kanske fryser, stackarn. Idag är det lite kallare än igår, nånstans mellan fyra och fem minusgrader. Ändå känns det inte lika kallt och det beror väl på att det inte blåser och att solen har tittat fram idag.

                                                                                                                                                  *Clark Kent = min lille karl, nej, bil!

Read Full Post »

Risigt

Kvällen igår avslutades rätt risigt. Fästmön hade hostat och hackat och snorat hela dan och detta avtog inte. Sen hörde barnens pappa av sig ganska sent att en av tjejerna har haft ont i magen. Och idag på förmiddagen bar det av till Sjukstugan i backen. Det senaste budet  är att flickebarnet nog förbereds för operation och blir av med sin blindtarm. Fin julklapp, eller hur?..

Hur dan slutar vet vi inte riktigt i skrivande stund. Anna ska jobba mellan 13 och 20 och kan nog inte åka till Sjukstugan i backen eftersom hon är förkyld. Så troligen hämtar jag Elias från skolan och så är han och jag hemma hos mig – precis som han sa att han ville häromdan! Nåt bra i alla fall! Elias sa i förra veckan att han ville komma och vara hos mig ensam nån gång – och nu blir det så några timmar i eftermiddag och i kväll när mamma jobbar.

I kväll ska jag prata med L om nästa vecka och troligen får jag städa lite i helgen om jag ska få gäster till jul.

Anna har bara några få julklappar kvar att köpa, så eventuellt blir det en tur in till stan i morgon eftersom Elias ändå är i skolan och på fritids hela dan. En gran ska vi kanske försöka fixa också innan jag far ner till mamma på måndag morgon. Just nu slår Anna in julklappar för brinnande livet, för jag tänkte lämna in dem hos henne i kväll eller i eftermiddag så att Elias får plats i bilen…

Idag snöar det inte, men snödjupet är nog ganska rejält. Min farmor skulle ha fyllt 110 år idag, för resten. Farmor, som var så snäll att hon kunde ha gett bort hus och hem till behövande. Sänder en tanke…


Ett foto från baksidan. Nån som känner för en tennismatch? Bilden är tagen genom vardagsrumsfönstret idag, strax före klockan 11.

                                                                                                                                                       Hej och hå, roligt är det nästan jämt! Eller i vart fall, rätt risigt… Jag hoppas den stackarn som har ont i magen får hjälp snart så att det onda försvinner, DET är ju det viktigaste denna risiga dag!

Read Full Post »