Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 10 december, 2009

Julfest med TUR! :D

Jaha. När du har läst rubriken tänker du kanske att

Hon (Tofflan) måste ha ÄLSKAT att lyssna på målbrottsrösten i höger öra som inte tog en enda ton rätt men som kunde alla texter! Vilken otrolig tur!

Fel, fel, fel, fel, feeeel!

Du kanske tror

AHA! Hon gick dit för saftglöggens skull! Och de blåa plasttossorna! Allt kostade ju bara tio pix och Anna betalade ju.

Nepp, inte heller rätt! Fast om jag hade varit busunge på skolan hade jag nog spetsat glöggen med alkogel, moahahahahaaaaaa….

Du tänker:

Hon fick skratta åt de roliga barnen och deras ännu roligare föräldrar! Vilken lycka!

Näääääe, inte det heller!

Rätt svar är nämligen: JAG VANN! Jag vann ETT PRIS – en vinstlott av åtta möjliga, näst sist att välja. Och se en sån fin termometer det blev!


Notera högen av nitlotter på papersassietten. Underst: min fina vinsttermometer!

                                                                                                                                                       Och denna fina vinst vann jag tack vare att Frida försökte fuska och dra mina lottnummer – trots att Hagamannen* varnade henne flera gånger… Moahahahaahaahaaaaaaa… Annas barn är väldresserade, hjälper Tofflan att vinna priiiiiiser!

                                                                                                                                         *Hagamannen = barsk och rolig lärarinna

Read Full Post »

Party, party

Eftermiddagen förlöpte bättre än förmiddagen. Fästmön berättade att Frida hade ringt för att dryfta en viktig fråga – och det värmde mig att höra.

Har varit och hämtat Elias i skolan. Han har gjort en väldigt vacker smällkaramell idag, men man får INTE äta den än. Jag föreslog att han ska hänga den i granen – vi får se om han kan motstå sötbegäret (gissar att det ligger en kola eller nåt inne i karamellen).

I kväll är det julfest i Fridas skola och vi som ska dit är en något minimerad skara från familjen. Linn är ute på annat, Johan föredrar sin dator och pappa Jerry är eventuellt hemma efter sviterna av ett tandläkarbesök idag på eftermiddagen. Skönt att höra att han överlevde, även om det visst var knappt…

Anna tillhör den halva av familjen som leker med ett kafé på Facebook. Johan, Linn och Elias har också egna kafén. Ibland är det halvt om halvt slagsmål om datorerna eftersom mat är färdiglagad och måste tas omhand – annars får man kasta den för den blir förstörd. Jag fattar noll och intet, ungefär, men får fortlöpande info av framför allt Elias om vilken ”level” han är uppe på.


Anna jobbar i sitt kafé.

                                                                                                                                                         Nu ska vi strax värma lite soppa innan jag skjutsar Frida i förväg till skolan för förberedelser inför julfesten.

Read Full Post »

Vecka 50: Puff och Uff!

Dags igen för veckans höjder (puff) och sänkor (uff!). Så enkelt som så!

Puff

  • Fästmön (som älskar mig mest när jag förtjänar det minst)
  • Alla som hör vad jag säger (och förstår)
  • Att jag är klar med julklappsinköpen (tror jag…)
  • Att känna sig behövd
  • Alla som står ut med att läsa mina blogginlägg

 

Uff!

  • Att torsdagar visst konstant är dåliga dagar
  • Alla timmar jag lägger ner på att skriva jobbansökningar (till vilken nytta?)
  • Vilsekänslan blandad med lite smått panik
  • Att det är så förbannat TRIST just nu!
  • Alla dammråttor (som anfaller trots att jag tycker att jag städar och städar och städar…)

Read Full Post »

Skånska brott och herresäten

Tretton deckarnoveller, författade av medlemmar i Skånska Deckarsällskapet, och utgivna 1977. Detta innehåller boken Skånska brott och herresäten, som jag just slagit ihop.


Inte så ruggigt, mera en nostalgitripp…

                                                                                                                                                         De tretton novellerna varierar i spänning. Jag tyckte att det var lite kul att återuppta bekantskapen av några av mina deckarfavoriter sen ungdomen – Jean Bolinder, Jenny Berthelius, Jan Moen med flera. Men det blir inte riktigt mer än en nostalgitripp. Jag har svårt att se att sällskapet inbegriper

många av de bärande namnen bland dagens deckarförfattare

såsom baksidestexten lyder. Inte ens dåtidens… Men nåja, lite kul att läsa vissa av berättelserna. Samtliga noveller utspelar sig för övrigt på olika slott i Skåne, ett ändå lite kul grepp.

Read Full Post »

Läser i en TT-artikel om en ung, svensk kvinna som greps i Brasilien med ett par kilo kokain. Straffet blir inte fängelse – utan att läsa Selma Lagerlöf och Harry Martinson. Kvinnan dömdes nämligen till samhällstjänst och ska göra ett arbete kring de två författarna och Nobelpristagarna. Detta ska hon arbeta med tre timmar om dan i tre år. Hon ska även joba en timma om dan på ett rehabhem för narkomaner.


Straff att läsa Selma..?

                                                                                                                                                            I Brasilien kan smuggling av knark ge upp till 15 års fängelse. Domaren motiverade sitt milda straff med att kvinnan har uppfört sig väl, har ett socialt sammanhang och inte bedöms som nån återfallsbrottsling. Strunt samma om hon försökte tjäna snabba pengar…

Så kan det gå…

Read Full Post »

Insåg igår, när jag såg Fästmön gräva igenom en hög med post, att jag av misstag måste ha slängt påsen där man ska stoppa alla sina julkort för att posta dem. Du vet, den där påsen, som man får av Posten, som kommer i brevlådan varje år inför jul, tillsammans med en massa annan reklam.


Var ska jag stoppa detta?

                                                                                                                                             Anledningen till att jag har slängt julkortspåsen var att jag trodde att den var reklam för Viking Line. Avsändaren var nämligen totalt anonym – om man inte hade förstoringsglas alt. mikroskop. Detta att vara anonym avsändare och bara förlita sig på att ens varumärke nötts in på annat sätt i folks medvetande (typ en bokstav här och var och annat trams) är ju typiskt för Viking Line. Så alltså måste påsen ha åkt med i pappersinsamlingen.

Hur ska jag göra? Var ska jag nu stoppa mina julkort???

Read Full Post »

Idag kan man säga att jag vaknade på fel sida. Är det på grund av att det är torsdag? Dagar på T brukar ju vara jobbiga för mig.

Jag känner mig trött, sur och ledsen. I morse var jag INTE trevlig mot nån. Men å andra sidan var det inga direkta solstrålar omkring mig heller. God morgon är visst ett glömt ord en del morgnar och idag orkade jag inte med sånt.

Ibland känns det som om jag inte har nån tillhörighet. När jag hade ett jobb hade jag en naturlig tillhörighet där. Den som känner mig väl vet hur mycket jag var mitt jobb. Att sen inte vara riktigt önskvärd där längre var ett hårt slag. Och även om jag inte vet skälen bakom det hela – jag kan ju bara spekulera att det handlade om nepotism och rädsla för att vissa saker skulle komma fram i dagsljuset – så vet jag att jag inte har gjort nåt fel. Jag har inte ”skolkat” för mycket, jag har inte varit full på jobbet, jag har inte förskingrat, jag har inte gjort nåt stort och kostsamt misstag. Felet var kanske att jag jobbade, hårt och för mycket, undvek att umgås med vänner på fritiden (därför att jag inte hade nån ork kvar) men ville förändra min situation. Och en förändring kan man ju säga har inträffat… Idag är det visst tre personer som gör mina arbetsuppgifter.

Men att inte ha nåt jobb att gå till varje dag gör konstiga saker med mig. Jag tappar ord, hittar inte synonymer. Genom att börja blogga i maj blev detta bättre, men nu känns det som om jag är tillbaka dit igen. Och ännu läskigare… I morse, när jag släppt av Fästmön vid jobbet, var det som om jag plötsligt vaknade till när jag var nästan hemma – och hade ingen aning om var jag var! På väg att köra vilse…


Vart leder vägen egentligen? Är jag vilse eller har jag, trots allt rätt mycket koll?

                                                                                                                                                        Jag känner att detta med att inte jobba är otroligt mycket mer tärande än vad jag vill inbilla mig. Jag är frisk och jag borde ha runt 20 år kvar att jobba. Men i stället går jag hemma och drar. Sitter vid nån av datorerna mest hela tiden. Orkar inte gå ut så som jag borde. Frustrerad. Arg. Besviken. Ledsen. Känslorna är många. Och tillvaron blir en låtsas-tillvaro där jag måste fylla mina dagar själv – annars går jag under.

När det gäller familjebiten känner jag mig också vilsen ibland. Jag vet inte riktigt min plats och min roll. Min mamma kör ju samma stil som hon alltid har gjort – jag är viktig när hon behöver mig, resten av tiden är jag bara nån som ringer och stör.

I Annas familj vet jag inte heller min roll. Ska jag stå tillbaka och låta händelser ske och personer agera eller ska jag ”lägga mig i”, bry mig, göra insatser? Vissa dagar är det enkelt och jag tvekar inte hur jag ska göra, medan jag andra dagar, som denna, bara känner mig vilse. Att tillhöra en konstellation innebär att man är nån som andra kan fräsa åt, tiga åt, ignorera, skälla på, men också säga

jag älskar dig

till, i den stunden jag bäst behöver höra dessa ord. Det gjorde Anna idag.

Read Full Post »