Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 8 november, 2009

Silent Hill

Bänkade mig ensam för att kolla av lite filmer jag spelat in på DVDn. Filmen Silent Hill (2006) gick på SvT2 för ett tag sen och lät lagom läskig. Det var den sannerligen…

SilentHill
Sharon från spökstaden Silent Hill.

 

Rose och Chris har en adopterad dotter, Sharon, som går i sömnen och pratar om en plats som heter Silent Hill. Rose googlar på platsen som visar sig vara en spökstad. Hon beslutar sig för att ta dottern i bilen och åka dit, utan Chris. Det kanske inte var det allra smartaste, för i samband med en bilolycka försvinner är Sharon och Rose kliver ut i en stad där det snöar aska…

Filmen är baserad på ett TV-spel med samma namn. TV-spelskänslan finns kvar i hela filmen efter olyckan. Verkligheten blandas med en otrolig, mardrömsliknande värld full av läskiga, märkliga varelser. Rose springer och jagas och skräcken känns tydlig som kallsvett…

Just TV-spelskänslan blir lite för mycket för mig. Jag vill gärna ha förklaringar på allt, men som i ett spel leder en gåtas lösning bara till nästa nivå och nya gåtor… En otäck film, men inte nåt som får mig att gå igång på riktigt – mer än att jag blir lite, lite rädd.

Read Full Post »

En tur till landet

Fästmön och jag for på en tur till pappa Bosse på landet. Regnigt och lerigt var det, men väldigt kul att få se Annas barndomshem, som internt benämnes Greeemby på breeeeed uppländska. 😉

Pappa Bo fick choklad av sin lillkicka och bjöd oss på smörgåstårta med rostbiff (som jag pillade bort, fräckt nog…), cider, öl, kaffe och frukttårta. Det blev en snabbvisit för Bo har djur att sköta och de tar inte hänsyn till att det är Fars dag. Men en stund satt vi ner och fick smaka på det goda. Allra bäst var nog kaffet, äkta kok! Det har jag inte druckit sen morfar gick bort, tror jag, och det var 1991…

Annas pappa
Annas pappa var nog lite rädd att vi skulle klepta med oss tårtan, för han höll den under uppsikt. Det skulle ju komma fler gäster till kvällen.

 

Anna visade mig runt lite på bottenvåningen. Jag fick bland annat se hennes gamla flickrum med tidstypisk och numera superinne tapet i gulorange med spännande mönster samt brun bänk för stereo och annat. Vidare fick jag se flygfoto på hur huset sett ut från början samt världens sötaste bild på Annas pappa i fyra, femårsåldern med sin storasyster, båda iförda svarta lackskor med rem över vristerna. Urgulliga!

Men gulligast var som vanligt min Anna, min egen sötnos.

Anna hos sin pappa
Anna rörde sig hemtamt i pappas blåa kök.

 

Mätta och belåtna for vi ut till Förorten för att proviantera och sen hem till Anna med matkassar och packning. Johan hade just ätit fiskbullar så det luktade inte så mysigt i lägenheten… Jag var med upp med grejorna och stannade en stund, innan jag for hem till mitt mörka, tysta och ensamma hem där glödlamporna pajar hela tiden. Det är ju så jämrans mörkt att man måste ha tänt större delen av dan, nästan.

I morgon blir det lite fixande hemma samt en tur till affären i rondellen. På tisdag åker jag nog ut en sväng på dagen till Förorten och min älskling igen, för jag lär längta ihjäl mig annars! Jag far ju neråt landet, till Metropolen Byhålan, på onsdag efter att jag har haft ett möte med min coach på förmiddagen. Stannar i Byhålan i två veckor för att rensa hus med mera. Men rapporter om sinnesstämning och läge kommer via bloggen eftersom jag tar med mig min lilla Leksakslåda*!

 

* Min lilla leksakslåda = min nya lilla dator med mobilt bredband

Read Full Post »

Lite trist i Uppsala idag?

Kolla in webbkamerabilden från Uppsala slott! Blött är det… Det ska jag ut i nu.

Read Full Post »

Är du emot rasism?

Lägg då ut den här bilden på din blogg och uppmana dina läsare att göra detsamma!

rasister
Bilden kommer via Spånerskan.

Read Full Post »

Fars dag

Idag är det Fars dag. Då får vi som inte längre har nån far att fira, dra oss undan lite en stund. Jag brukar tända ett ljus vid pappas bild. Sen åker jag upp till kyrkogården direkt när jag kommer ner till Metropolen Byhålan i nästa vecka för en stunds tankesamtal vid hans grav. Det är över tre år sen han gick bort, men jag saknar honom och tänker på honom varje dag. Den var så förfärligt onödig och plågsam för oss och alldeles för tidig, pappas död. Min fina, roliga, snälla pappa.

pappa
Lilla pappi, fotad av Henrik Gedda.

 

I morse skuttade vi inte precis ur sängarna, jag och Fästmön, men upp kom vi. Jag skjutsade henne till jobbet – och skuttade sen tillbaka ner i sköna sängen, fräck som jag är. Där blev jag kvar tills klockan var över nio…

Förmiddagen har jag mest ägnat åt tidningsläsning och åt att sitta vid datorn. Såg ett ledigt jobb i lokalblaskan som jag blev intresserad av att söka, men man kunde bara söka via företagets hemsida – och adressen var fel (eller så var det nåt tekniskt fel). Typat!

Blommorna är vattnade, strykhögen ligger orörd och jag har nyligen frukosterat. Var fortfarande så fruktansvärt mätt sen igår… Anna ringde nyss och vi ska åka ut med chokladaskt till hennes pappa när hon slutar jobbet i eftermiddag. Smörgåstårta och prinsesstårta är ju inte helt fel, även om det inte är min egen far som bjuder. Man får ju inte fakta av, för då kan man bli klen (och får gå på Frälsningsarmén)… Det ska bli jättekul att se Annas barndomshem från insidan också!

Senare i eftermiddag skjutsar jag ut henne till Förorten för i kväll kommer trion O hem till henne från sin far.  Jag hoppas att de på nåt sätt kommit ihåg att uppmärksamma honom! Tyvärr blir det så att jag åker hem till mitt sen. Har en del att greja med innan jag åker på onsdag. Men oj vad jag kommer att sakna min Anna! Och barnen, som jag ju inte får träffa alls på ett bra tag!

Kanske ska man införa Tofflans dag? Vad tycker du?

Read Full Post »

Idag har Fästmön och jag ettårig förlovningsdag. Eftersom den krockar med jobb och Fars dag, firade vi igår. Men det känns ganska trist att inte få just den här dagen tillsammans…

Vi har haft ett turbulent år. En hel del tuffa saker har hänt, men också många bra saker. Det sköna är emellertid att vi blir allt starkare tillsammans i allt det jobbiga och roliga som är livet och det är nåt jag aldrig har upplevt förut. I kriser har alltid den andra svikit. Men Anna finns kvar, jag finns kvar och vi är ett som inte går sönder.

Så här firade vi igår, med middag på Il Forno Italiano.

Bruschetta al Forno
Till förrätt tog vi båda bruschetta al Forno. Så ljuvlig att den smälte i munnen… Till detta var sin flaska ljus Heineken.

 

Anna äter förrätt
Anna njöt av förrätten i den sorliga och varma lokalen.

 

En lagom paus mellan förrätt och huvudrätt. Sen kom fågeln in, simmande i ljuvlig gorgonzolasås…

Filetto Di Pollo Alla Milanese
Filetto di pollo alla Milanese. Min var förstås utan svin (dvs bacon). Stekt potatis serverades till.

 

Anna njuter av huvudrätten
Anna gillar såsen bäst!

 

Valpolicellavin
Ett rött, men ganska lätt Valpolicellavin, Solane, valde vi till huvudrätten.

 

Magarna var minst sagt trinda efter allt detta. Anna mäktade bara med en cappuccino, medan jag slaskade i mig mousse till mitt kaffe.

Slut på desserten Mousse Alla Casalinga
Mousse alla Casalinga, vit och mörk chokladmousse med hallonsylt och toppat med en physalis, slank ner fort i Tofflans mage. Så fort att hon inte hann fota. Men det var SKITGOTT – och det syns väl nästan..?

 

Kvällen led mot sitt slut och vi promenerade till busshållplatsen på andra sidan floden för att få maten att sjunka undan lite. Anna skulle ju upp och jobba tidigt och även jag skulle ju också upp för att skjutsa. Vi stannade vid floden för att fota lite – och höll på att missa bussen hem… Men så här blev min bild:

Åkanten by night
Åkanten by night med grönt träd och lyktor som speglade sig i vattnet.

Read Full Post »

Lokalblaskan idag slår upp rätt stort att landstinget kör med dubbla budskap (vem är förvånad?..): vaccinet mot den så kallade svininfluensan räcker inte och man har vädjat, i samma tidning tidigare i veckan, om att respektera prioriterade grupper – samtidigt som vaccinationskön öppnade sig för landstingets högsta tjänstemannaledning samt landstingsråden i förra veckan.

spruta
En spik armen, men bara på vissa.

Landstingsstyrelsens ordförande nämner inget om det e-postmeddelande från Högsta Hönan som gick ut till landstingsråd, politiska sekreterare och 19 tjänstemän i förrra veckan när han kontaktas av tidningens reporter. I stället ljugar han, verkar det som, eftersom han säger att en assistent har undersökt hur dessa politiker och tjänstemän lättast skulle kunna vaccinera sig. (Fast det kanske hon/han också har gjort? Landstingsråd verkar vara oumbärliga varelser…) Men efter ett tag medger han att det finns ”en lista”.

Gräddfil eller inte? Landstingsstyrelsens ordförande anser att de förtroendevalda, det vill säga politikerna, är nyckelpersoner och därför en prioriterad grupp som som ska få vaccin.

Ett landstingsråd i opposition passade på att vaccinera sig, men medger att han inte tillhör nån riskgrupp. Han har inte reflekterat över saken, säger han i tidningen.

Ett annat landstingsråd, som också vaccinerat sig, menar att han har ansvar för flera miljarder – och små, egna barn – och därför tillhör han en priogrupp. Nåja, åtminstone en som hade nån form av argument…

Ja, vad ska man tycka? Vaccinet är tillfälligt slut och köerna har varit nästan löjeväckande långa. Det verkar INTE som om landstinget har gett klara direktiv ut till mottagningarna om att vilka grupper som ska vaccineras i första hand. Jag känner till flera helt friska personer – som dessutom inte är landstingsråd eller höga dito tjänstemän – som vaccinerat sig. Ska det vara så när man redan från början visste att vaccinet inte skulle räcka?

Nytt vaccin är emellertid på väg, så än så länge finns kanske ingen större orsak till oro, snarare irritation. Jag är inte på nåt sätt medicinskt kunnig, men insåg rätt snart att jag inte tillhör nån priogrupp: dels är jag arbetslös och därmed utan värde för nån arbetsgivare, dels är jag för övrigt i princip helt frisk (ingen kronisk sjukdom eller så).

Men det vore intressant att få se några siffror – lite statistik – på denna pandemi. Hur många har drabbats och hur många har drabbats hårt eller avlidit? Har dessa sista tillhört en prio-grupp? På landstingets hemsida finns rubriken Allt om den nya influensan. Men där finns ingen statistik, till exempel. (Ändå tycks man på informationsavdelningen ha jobbat uteslutande med den så kallade pandemin, för några andra nyheter av värde har man inte sett i media – trots bland aktiviteter som psykiatriveckan, nyöppnad mammografi med mera.)

Personligen tror jag att friska människor lär överleva även svininfluensan. OK, man kanske blir väldigt sjuk, men det blir man ju av vanlig influensa också. Så länge man inte har andra sjukdomar eller problem som kan påverka hälsan generellt tycker jag att man kan avstå från vaccin. Och detta gäller även landstingets politiker och höga tjänstemän. Faktiskt. Det är rent av fräckt att gå ut med en vädjan till allmänheten att vänta med att vaccinera sig – och sedan gå och vaccinera sig själv bara för att. Utan att ens reflektera över det. Skäms!

Svart bak liten
En svart bak till såna som tror sig vara ovärderliga och som inte ens reflekterar över att det kan finnas andra som har större behov av vaccin.

 

PS Hittade lite siffror i Uppsala-Tidningen som kom igår. I onsdags, den 4 november, fanns 116 fall av svininfluensa i kommunen registrerade. Fyra av dessa hade tvingats söka vård på sjukhus. Medelåldern på dem som smittats är 23 år (kvinnor) respektive 22 år (män).

PS 2 Socialstyrelsen tycker inte att politiker och tjänstemän ska ha förtur i vaccinationskön. Inget annat landsting än i det i vårt län tycks ha gjort så här.  Agneta Holmström, som är enhetschef på Socialstyrelsen, säger i lokalblaskan:

Prioriterade grupper är hälso- och sjukvårdspersonal och riskgrupper. Därefter följer övrig befolkning. Det här vet landstingen. […] Ingen samhällelig verksamhet som inte tillhör riksgrupperna är prioriterad i det här skedet, inte ens på smittskyddsenheten. […] Det är ju de som bäst behöver vaccinet som ska det först. Skulle alla landsting och andra myndigheter börja göra så här skulle inte vaccinet räcka till dem som bäst behöver.

Detta innebär att landstingets vaccinering av politiker och höga tjänstemän strider mot Socialstyrelsens rekommendationer. När tidningen söker Högsta Hönan är hon oanträffbar. Styrelsens ordförande vill inte heller svara på frågor utan hänvisar till – Högsta Hönan. Folkpartiets landstingsråd Ismail Kamil är den enda som svarar och nån jag ändå måste respektera för att han inte fegar ur. Han vidhåller emellertid att en politiskt styrd organisation måste vara garanterad att fungera om det kommer en pandemi.

Read Full Post »