02 november 2009 av Tofflan
…ytterligare ett nej tack på ett jobb jag sökt. Ett jobb där jag uppfyllde alla kvalifikationer. Jag undrar vad det är för fel på mig? Varför sållades jag bort i ett stort antal sökande? (Det gick inte ens att svara på mejlet från rekryteringsföretaget och fråga detta, för mejlet var nån sorts autosvar.)Fel kön? Fel ålder? Fel vad???
Nästa vecka har jag varit arbetssökande i tio månader.
Ska jag byta kön? Ska jag byta från linser till brillor? Eller vad? Är jag bara värdelös?
En numera rätt tjock (tant) propagandaminister som sett bättre år. Bitsk och elak och hård mot de hårda, men from som ett lamm mot de snälla. Älskar sin Anna gränslöst, kopiöst, sanslöst, men tveklöst.
Du får gärna citera mig, men ange källa. Bilder från bloggen får du INTE knycka. Den här bloggen är avslutad. Vill du kontakta mig ändå eller köpa en bild? Skriv till tofflan(snabel-a)home.se
Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Twingly-länkare
Powered byIP2Location.com
Gå till Toffelprofilen
Nej, nej, nej! De som sållar bort dig är inte värdiga en Toffla.
Om en människa som klantat till det som jag – fått sparken och sumpat min sjuksköterskelegitimation – kan få ett nytt jobb, så kan du! När jag minst av allt anade det så öppnades nya dörrar och jag vågade knacka på och gå in.
Men jag vet hur det känns, jag trodde att det stod ”värdelös” tatuerat i pannan på mig. Jag var någon som borde ha förpassats till någon avskrädeshög för människospillror. Tappa inte modet, *peppar på avstånd*
Förstår att det känns tungt, och vet inte om det är nån tröst, men det brukar vara oerhört många sökanden på alla jobb nuförtiden. Håller i alla fall fortsättningsvis tummarna när det är dags för nästa !!!
ps… ”harkel” … jag tror dessvärre inte att du skall försöka se ut som ovan 🙂
Systerdyster: Ska försöka hålla modet uppe, men idag känns det liiiite motigt.
Gunilla: Jo det stod i mejlet från dem att det var många sökande. Problemet är att det däremot inte finns många jobb inom mitt område att söka…
Okejrå, ska försöka se ut som jag brukar! 😉
Låt dig inte nedslås av månader, antal nej, dagar eller år. Allting löser sig till det bättre i slutändan. Skit i hur många månader eller antal ansökningar som gått utan se varje ansökan som den första mot ditt nya bättre liv. Fokusera på ditt liv ihop med fästmön, för det är det viktigaste.
Micael: Du är bra klok, du! Tack, det ska jag bära med mig!!! 😀
… förstår om det är nedslående men jag slår vad om att det INTE är dig det är fel på utan lågkojunktur och annat mög som gör konkurrensen stenhård! Kramar om
Stattinskan: Tack för att du tror på mig! Tufft är det, men jag försöker att inte ge upp. Kramen tebax!
det är klart att det INTE beror på dig personligen. det är alltför många som söker tjänster nu o du måste vara i en perfekt ålder (nästintill iaf, 42 hade varit bättre) för att få jobb. du ´har passerat åldern för barn o du har ännu många år kvar till pension o med ditt gedigna kunnande o din livserfarenhet så vet de inte vad de missar. men det kommer nya tåg
kram
Charlotte: Ja, jo, man tycker ju att åldern INTE borde ligga mig i fatet, men jag tror att många arbetsgivare är rädda för mina 23 års erfarenhet i branschen – det är kanske inte så lätt att hunsa en sån som mig, lättare med dem som bara har 2 till 3 års erf. Sen är det brist på män inom mitt yrkesområde och DET vet jag är till nackdel för mig.
Försöker tänka att det ska komma nya och spännande tåg som tar mig ombord… Tack för kramen, den behövde jag extra mycket idag! Kram tebax!
Jadu, det kan man undra… Arbetsmarknaden är sjuk.
Oskar: Ja, det är ju lite svårt att försöka ”förbättra sig” när man inte vet vad som är galet med en. Men det kanske är så som du skriver, att arbetsmarknaden är sjuk…