Fästmön försöker få mig att tänka positivt. Hon har kommit på att det ju faktiskt finns en bra grej med att jag inte har nåt jobb: vi får mer tid för varandra. Det är nämligen så att jag jobbade kontorstid förut. Det innebar att jag alltid jobbade vardagar och alltid var ledig helger och röda dagar. Men Anna själv jobbar numera fyraveckorschema. Det innebär att hon ofta jobbar röda dagar och aldrig är ledig en helg när vi är barnfria. (Tidigare hade vi en barn- och jobbfri helg på tio veckor…) Så nu får vi försöka ta tillfället i akt och njuta av de lediga vardagar vi får när vi bara kan göra vuxensaker.
En annan positiv tanke är den på min lilla syster G som ringde igår kväll på mobilen. Jag blev så glad, men hade kanske önskat att vi haft lite mer tid att prata. Framför allt blev jag glad att en av oss fått jobb – hon, den lilla bruna.
Elias och Fritz har fått sina godispåsar, Johan fick popcorn och en dricka. Alla nöjda och glada, särskilt efter Annas goda lasagne och den smaskiga desserten: mini-dajmstrutar. NU ska jag leta fram Annas och min lördagsgodispåse.
PS Och så blir jag glad inuti när Anna och Elias sjunger och verkar nöjda med tillvaron.