Posted in Familj, Krämpor, Personligt on 26 september 2009|
4 Comments »
Lördagen har gått i lathetens tecken. Igår kväll var både Fästmön och jag jättesega, så den brittiska deckaren skulle vi titta på i sovrummet, från sängen. Ha! Undrar hur många gånger vi somnade under de 90 minuter programmet pågick… Trots att vi alltså somnade ganska tidigt, slog vi inte upp våra grön-bruna respektive blå förrän en bit in på förmiddagen. Frukost intogs runt 11-tiden. Skönt att ta det så piano!
Anna mår fortfarande inte 100 och dessutom har hennes socker levt rövare både i natt och idag under dagen. (Hon kom just och rapporterade att hon intagit nässpray och ipren för andra gången idag.) Igår var jag urseg och helt övertygad om att jag var på väg att få hosta och bli förkyld – idag känner jag mig OK. Visst är det väl konstigt?..
Tanken idag var att vi skulle ta en liten promme, bland annat över till Willys. Men så hade Anna glömt nåt viktigt hemma, så det blev en tur i bil till Förorten. Därefter besökte vi Willys – och vi var inte ensamma. Det var så mycket folk och så många tokar att det var rent omöjligt att rapportera!
Anna satte sig vid datorn en stund efter att vi intagit kaffe och macka med norsk makrill. Jag slängde på en maskin med tvätt, bland annat den ena badrumsmattan. Slutresultatet blev att två av mina fina pikétröjor nu är fulla av gummipuder från mattjävelns baksida! Så glad man blir (INTE!)…
Jag slog ner min runda baksida på kökssoffan och ringde vännen FEM, som nyligen flyttat. Det var roligt att snacka och höra läget på hemmafronten. FEM och Soffan hade hämtat två katter idag som ska bli deras nya familjemedlemmar och det lät så mysigt. Hoppas kunna titta in på en fika och en nyahemmet-inspektion hos dem nån gång under oktober.
I övrigt blir det en lugn mat-, TV-, läs-, godis- och snackskväll. Jag ska laga till stekt kycklingfilé med potatis- och rotsaksgratäng lite senare, ett glas rött blir det nog till också. Johan har börjat köpa OLW:s sourcream and pepper-chips och såna plus dip ska vi prova i kväll. Sen har vi också införskaffat var sin godispåse – min är som vanligt dubbelt så stor som Annas…

Detta kommer fram på soffbordet EFTER maten. Notera min trinda godispåse till vänster och Annas spinkiga till höger.
Read Full Post »