Lördagen inleddes med att jag var fläng, som vanligt. Det verkar som om mitt tålamod är alldeles kört i botten. Jag orkar inte med nån motgång, minsta lilla får mig att bara bryta ihop. Som nu, till exempel. Fästmön har låtit mig låna en dator för att blogga lite, men den stationära bara kastar ut mig från nätet hela tiden och den bärbara, som jag nu bytt till, har jag skitsvårt att se texten på skärmen. Dessutom tycks jag sitta på Grand Central Station, det är alltså Annas kök, som tycks vara en väldigt populär plats just nu. Jag har verkligen inget tålamod alls, som du märker, men allra minst med mig själv. Och så grinar jag så jag får ont i huvudet och skavsår i ögonen av linserna. Blä, så ful jag är dessutom!
Skjutsade Jerry med äldsta dotter mitt på dan till IKEA för inhandling av diverse accessoarer till hans ”krypta”. Åkte sen hem en sväng för att fixa lite, men det blev inte så mycket bevänt med det. Vek lite tvätt och pratade med mamma i telefonen. Ledsen och lät henne höra det för en gångs skull. Det var inte så smart, men jag får försöka prata med henne i morgon. Jag orkar inte hålla masken, helt enkelt.
Hämtade sen de två IKEA-besökarna och körde ut dem till Förorten. Strålade samman med Fästmön och Elias hos Jerry för att vara support när den store, starke mannen skulle borra och skruva upp ett par saker till sina döttrar.
Kunde vara en filmaffisch för nån actionrulle, men det är Jerry och en borr. Anna, till vänster, sitter lite farligt till…
Efter mycket svett och en rejäl fikapaus med härligt, starkt kaffe och kaloristinna mazariner och annat, skred Jerka åter till verket. Vi har ännu inte fått nån signal om att nåt har ramlat ner. När vi gick satt han och monterade bilder på Madonna i nyinköpta ramar.
Jerry i det han kallar kryptan. I vart fall verkar han få ljus från ovan. Hoppas rummet ska stimulera till mycket!
Eftermiddagen hade glidit över i kväll när vi traskade in på ICA för att handla middagsmat och lördagsgodis. Anna och jag hjälptes åt att förfärdiga middagen, men Anna gjorde mest nytta, tror jag. Efter middagen slängde jag mig med morgonblaskan som jag varit hemma och hämtat men ännu inte hunnit läsa och sen blev det en liten stunds bloggande. Kanske blir det också lite TV senare om det visas nåt intressant.
Klockan 16.05 kunde man eventuellt ha sett oss på TV, när De tre vännerna och Jerry visades!
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 
Jag är SÅ tacksam över att det finns fler kjoltyg som kan ta vid när jag inte finns tillhands.
TACK!
Som vi vet, så är ju Jerry en riktig kärring, så jag förstår att han mådde när han fick stå där för en stund med borren i nyporna.
Ang ”De tre vännerna och Jerry”; Idag konstaterade vi att Herr Fiffig är porträttlik med en av karaktärerna (osäkert vilken, eftersom jag inte följer serien slaviskt).
theWitch: Jag borrade ALLTING själv idag, så det så! Det lever i det förgångna och vet inte att saker och ting förändras. Men det klart, det är ju bara att se din musiksmak så förstår man ju att du står still i både tanken och smaken!!
Bosch är min nya kompis. Önskar att det fanns fler hål att borra upp….
Om du sitter på stora stationen med myller så sitter jag på ofrivillig retreat i någon håla i Sibirien, det genererar en del tårar också, jag håller mig ifrån alla speglar. Men ut måste frustrationen hur som helst. Jag tänker väldigt mycket på hur din situation ser ut och jag förstår, och tycker inte heller att man ska hålla masken. Oftast märks det ändå och livet är skit av och till det behöver även mammor veta. Min frågade gladeligen, ännu en gång, om jag kanske hade lyckats träffa någon man *stön* eftersom jag äntligen skulle separera, ibland inser man att empati har man inte ärvt, den har man förskaffat sig. Så vännen, var rädd om Dig, och imorgon är en ny dag. DÅ ska vi rösta, det går att skriva om precis som Willys, jag minns förra valet till kyrkan, då spöregnade det och fler kufar har jag aldrig sett, och inte har jag sett dem i kyrkan heller. Jerry hade ett bra ”valmanifest”. Fast här har vi ingen öppen kyrka, vi har bråk om pip eller el, när det gäller ny orgel, och då blir det pipröstning för mig.
STORA KRAMEN
P.S. Förresten, jag vill inte vara en lipande sol, hur gör man för att sätta in sig själv i en liten ruta?? Det är säkert elementärt, men jag är inte elementär just nu…
D.S.
haha de 3 vännerna o jerry. skickar dig ett mejl
… men ut med skiten bara … låt tårarna flöda .. det rensar liksom! Kramar om
AK kikar in och lämnar ett tassavtryck och en stor kram. Det låter som om lång stress och sorg tar ut sin rätt och ibland måste det kanske få vara så, jag vet inte om det blir bättre av det men det finns kanske gränser för hur effektivt man orkar hålla sig på fötter. Och jag är glad att du, även om det blir myllrigt emellanåt, är omgiven av människor som har dig kär.
Fru Zophie: den lilla bilden bär det besynnerliga namnet ”gravatar” och man skaffar sig en sån på den här adressen:
http://en.gravatar.com/
Kram!
AK, som för dagen befinner sig i Björnlundas bloggosfär. (Tittar jag ut genom fönstret är det dock förvillande likt Värmdö.) 😀
Kvast-Hilda: Ärligt, vi stod mest bredvid och hejade på! Kraftkarln själv skötte själva inträngandet med djupa suckar och en del svett. Anna och jag skruvade lite och jag letade skruv, typ. Jag blev väldigt full i skratt när jag såg programtablån, har inte sett programmet!
Jerry: Du var så duktig, så! Lovar att anropa dig om det behövs några hål i väggen!
Fru Klon: Ja, jag ska försöka klara av den här dan osså. Är hemma en sväng, har klarat av röstningen. Vad gäller gravatar, dvs att sätta in sig själv i en liten ruta – se Anna-Karins svar!
Spånerskan: Tack för mejlet och din omtanke! Jag har svarat!
Stattinskan: Fast jag hatar verkligen att gråta, det är jobbigt och jag känner mig ”sjuk” efteråt – huvudvärk, näsdropp etc.
Anna-Karin: Ja jag måste försöka komma förbi det här, komma över och förbi så att jag kan gå vidare.
KRAMAR till er alla för er omtanke! Den värmer!!!