Willys en söndagstripp

Kära nån, sicken tripp det blev, dagens Willysbesök. Idag var det kändisarnas dag! Jag som så ofta klagar på att jag aldrig träffar nån jag känner när jag är och handlar! (Kan det bero på min inåtvända blick???) Här kommer en kändis-rapport och lite andra observationer:

• När jag hämtade ut min stora Lottovinst, 20 pix som ska delas med mamma, observerade jag K i kassakön. Vi vinkade livligt till varandra!
• Vid grönsakerna blev vi påhoppade av S och AS som pratade som aldrig förr!
• Då var det tur att Kvast-Hilda dök upp och avbröt allt babbel så att vi fick skratta åt hennes mjölkmustasch. I lönndom skrattade vi, förstås. För vi är ju inga goda kamrater som SA till henne att hon hade nåt vitt i mustaschen… (Mustaschen för resten! Moahahahahahahahaaaaa…… )
• Vid bröna (…) såg vi ett snyggt par som sedan förföljde oss ända bort till sylten!
• När kära Fästmön höll på att riva ner en PALL med sköljmedel noterade jag att en man med låååång näsa smög på oss! Uj uj!
• I kassan pajade sen alla våra fyra plastkassar i handtagen. Var vi på EPA, eller?!
• Kära Kvast-Hilda, du blir väl inte arg nu? Jag retas KÄRVÄNLIGT!

Read Full Post »

Ett värmande mejl från en av vännerna

Igår kväll hade jag fått ett otroligt fint mejl från en av mina vänner. Det är så fint och jag blev så rörd av orden att jag ännu inte kommit mig för att svara. Men jag ska. Först vill jag dela med mig lite av denna äkta vänskap, jag hoppas att min vän inte misstycker..? Jag låter henne vara anonym och jag har lyft bort vissa delar av hennes text.

En kaxig jävel? Jag har lite svårt att förstå det, bara för att du inte är Emo och har en Hello Kitty-handväska eller vadå? Det är väl bara att läsa? Du är en av de mest oförblommerat kärleksfulla människor jag stött på och du har omtanke så det räcker till för alla som kommer förbi och behöver det.

… ditt mående måste tära enormt … du lägger d/sig vinn att visa … uppskattning, respekt, beundran och kärlek … och man stannar inte av välgörenhet när det är tufft, man gör det för att man tror på den andra och på det man har tillsammans.

Det är så jäkla lätt att börja tvivla på sig själv och tycka att man enbart är en pest och belastning för omgivningen. Visst finns det människor som är det, såna har jag känt i mitt eget liv. Men jag kan inte riktigt förknippa sån egoism och svaghet med dig, vännen.

Stum står jag inför orden och Vännen. Tofflan är mållös, för en gångs skull… Kan bara säga TACK, för mejlet kom när jag bäst behövde det!

Read Full Post »

Mot regnbågen…

Söndagsmorgon klockan sju. Vi mötte bara trevliga grannfrun på väg från tvättstugan. Annars stillhet. Ett lätt regn. Och lite sol. Körde Fästmön in i regnbågen, kändes det som. Tyvärr var det bara till jobbet.

Varför är det så svårt att fånga regnbågar på bild?

Read Full Post »

Den kinesiska trädgården – inklusive lik

Författaren med mera Jan Mårtensson har skrivit ett femtiotal deckare om antikhandlaren Johan Homan i Gamla stan. Den kinesiska trädgården är en av dem. Boken roade mig under ett par dygn. Med ett småmysigt, nästan hemtrevligt sätt att skriva blir Mårtensson en lättläst författare.

Småputtrig deckare med antikt innehåll.

 

I den här boken träffar Johan Homan på ett par som ska gifta sig. Han blir inbjuden till ett storslaget midsommarfirande – tillsammans med ett antal andra mer eller mindre udda figurer. Boken innehåller ett visst homotema också. Men konsthandlaren Max Granberg står i centrum. Dennes museum, beläget i en kinesisk trädgård, har en central roll i boken. Där dör nån – olycka eller mord?

Jan Mårtensson är författare och debuterade som poet. Han har haft ett otroligt spännande liv! Bland annat har han varit diplomat i Brasilien och USA, anställd vid Jordbruksdepartementet, handsekreterare åt kungen, biträdande generalsekreterare i FN med mera. I Homan-böckerna rör han sig i antikvärlden. Att han är gastronomiskt intresserad framgår också. Homan-böckerna brukar innehålla recpet. I denna bok finns Werner Vögelis ansjovissufflé!

Min sammanfattning: Trevlig och lättläst läsning med lite spänning samt intressanta fakta om antikviteter, denna gång kinesiska föremål!

Read Full Post »

Kväll i kras

Efter snabb dusch och ingen vila tog Fästmön och jag bussen in till stan och Kulturnatten igår eftermiddag/kväll. Vi grundade med en rejäl buffé på China Garden. Hade tur och fick ett litet bord för två – vi var ju liksom inte ensamma hungriga ute på stan…

Efter maten traskade vi uppåt centrum. Strosade gågatan fram. Där var det mest godisförsäljning, men vi såg och hörde, kanske främst, ett och annat dansuppträdande. Eftersom vi var rädda för att bli indragna i nåt dylikt höll vi oss på avstånd!

Botaniserade bland begagnade böcker vid ett ganska långt bokbord i slutet av gågatan. Tog oss sedan upp till Studentbokhandeln där det var 20 procent rabatt på allt utom kurslitteratur. Anna hade sån tur att hon hittade två fina, inbundna böcker för endast 20 pix vardera!

Nästa stopp på vandringen blev Globalen. Injeran var naturligtvis slut, men vi strosade runt inne i affären och kikade på roliga saker och mystiska instrument.

En sån här stol skulle man ha hemma om det fanns nån lämplig krok i taket! Stolen finns att köpa på Globalen.

 

Vidare tog vi en titt in i Saluhallen, men sedan den byggdes om efter branden känns den bara trång och omysig, så vi gick ut genom nästa dörr. Då hade det börjat regna, så vi tog bara några steg ner till Upplandsmuseet. Vi ville se samlarutställningen och  souvenirutställningen.

Souvenir? Kitsch? Detta föremål finns med på souvenirutställningen! Utställningen innehåller för övrigt en del erotiska souvenirer som var väldans roliga att beskåda! 

 

Plötsligt hade jag nåt hårt i munnen – och det var inte mitt tuggummi. En av mina svindyra porslinslagningar i en tand hade lossnat! Jättemysigt! Ett stort hål är det nu i en kindtand. Antagligen följde en bit av tanden med också, så att den måste byggas upp på nytt eller helt enkelt dras ut om det inte går. Billigt och bra för den som är arbetslös! Och snyggt med en glugg som verkligen kommer att synas ifall jag inte har råd att få tanden fixad. Jag blir så trött och kan bara återigen citera Björn Afzelius/Anne Linnet:

Allting kan gå itu
Ett hjärta kan gå i tusen bitar

Tandtraumat gjorde inte ont, men det är inte särskilt behagligt att gå med ett stort hål med vassa kanter i käften. Tappade liksom lusten att göra nåt mer, så vi strosade tillbaka mot stan och bussen. Anna stannade och köpte nån godisrem på vägen, men jag avstod.

Hemma igen vid 21-tiden, men det var ganska skönt. Som två gamla tanter sjönk vi ner i soffan/fåtöljen framför TVn och kollade andra och avslutande avsnittet av Kommissarie Barclay. Sen blev det läggdags för somliga skulle ju upp med tuppen och jobba i morse!

Read Full Post »