Härom kvällen plingade det på dörren. Ja, kväll och kväll, klockan hade knappt passerat 17.30, bästa sedvanliga matlagningstid, alltså, för den som har familj. Jag har min Fästmö hos mig den här veckan och vi äter gärna lite senare än vi gör när vi har hennes barn. Så ingen fara, jag stod inte och rörde i några grytor.
Misstänksam som jag är mot allt som sker i huset kikade jag genom dörrögat. Såg en tjej och en kille med var sitt block och penna. Tänkte att det kanske gäller den där anmälan om diskriminering mot folkgrupp som inkom om vår bostadsrättsförening strax före sommaren. Det var jag intresserad av att prata om! Så jag öppnade dörren. Tjejen sträckte då fram ett plastkort, som påminde om ett passerkort vid Sjukstugan i backen, men utan foto och sa:
Hej vi kommer från tele2…
Här avbröt jag henne rätt bestämt och sa:
Tack, men jag är inte intresserad!
och så stängde jag min ytterdörr. Två steg och två sekunder senare plingade det på dörren igen. Suckande backade jag och öppnade. Nu var det killen från tele2 som stod ensam utanför och tog till orda:
Ja hej igen, du kanske inte uppfattade det förut, men du har nyligen fått ett brev från oss med ett erbjudande som innebär att du kan sänka dina kostnader.
Jag återupprepade mitt mantra (?) från tidigare och sa, något beskare:
Tack, men jag är inte intresserad!
På min hemtelefon har jag Nix. Jag avskyr direktadresserad reklam som kommer via post och som jag inte har beställt. Den åker i pappersinsamlingen direkt. Ska jag nu drabbas av dörrförsäljare? Är inte naseri ett sedan länge utdött fenomen? Jag vill bara vara ifred från försäljare. Jag vill knappt ha reklam och erbjudanden från företag där jag är kund (och jag är INTE kund hos tele2, tänker inte bli det heller), för jag vill själv ta reda på var jag kan få bäst priser etc. Det gör jag genom regelbundna jämförelser, ofta via företagens hemsidor. Eller så ringer jag runt, till exempel till försäkringsbolag, och tar in offerter. Så snälla låt mig slippa naseri vid min ytterdörr, tack så mycket!
Efteråt kom jag på att hur jag skulle ha svarat killen, för då var jag inte alls särskilt glad. Jag tyckte det var ett väldigt störigt sätt att försöka få mig att köpa en tjänst hos tele2. Jag skulle naturligtvis ha svarat med samma mynt:
Ja hej igen, du kanske inte uppfattade det förut, men jag sa att jag inte var intresserad.
Men så där är det väl jämt att man kommer på alla bra svar efteråt. I vart fall ger jag dörrförsäljning, liksom telefonförsäljning, en fet, svart bak.
tele2 och andra företag som ägnar sig åt dörrförsäljning är inte välkomna hos mig.
Som grädde på moset har ett annat liknande företag, comhem, börjat skicka mig reklam och även ringa mig. Där är jag dessvärre ”tvångskund” eftersom min bostadsrättsförening har slutit ett avtal med företaget om TV-kanalutbudet till lägenheterna. Jag anser att jag själv inte har slutit nåt avtal med comhem och egentligen inte är kund, men företaget tolkar det som att det är fritt fram att skicka reklam och att ringa. Jag är inte intresserad av comhem. Jag gillar nämligen inte deras affärsmetoder heller. I våras lurade en säljare på en nybliven 18-åring ett abonnemangspaket med avtal bland annat på telefonabonnemang. Detta trots att grabben ifråga inte stod för telefonabonnemanget i lägenheten vars ytterdörr säljaren ringt på. Vidare var det internet och så naturligtvis en box till TVn som ingick i paketet.
Och skulle du ändra dig kan du bara strunta i att hämta ut paketet
sa säljaren.
HA! Det gick ju inte! Jag försökte ringa och häva avtalet genom att låtsas vara killens arga morsa, men se det gick inte! Det skulle sägas upp skriftligen och postas. Med rekommederat brev à över 50 pix. Så gjorde gossens äkta mamma. Trots detta ramlar det in en avi nån vecka senare om att killen har ett paket att hämta. Ett antal mejl och telefonsamtal ytterligare senare lyckades den äkta modern häva avtalet. Så lätt var det. Och hur mycket kostade inte detta i tid och pengar (och ilska som bara skapar badwill)? Hade vi struntat i det hela hade den unge vuxne kunnat få betalningsanmärkning. Och vem vill starta sitt vuxenliv med en sån? Nä, fy skäms för comhems affärsmetoder också!
Även comhem får en svart röv i kväll, jag känner mig extra generös med sådana just nu.
det värsta är telefonförsäljare som bara lägger på luren när man inte vill ha nåt
haha vad rolig du är.. vart lite inspirerad av ditt inlägg om dörrförsäljare
Charlotte: Såna har jag inte råkat ut för, det var ett nytt fenomen! Fast jag brukar vara rätt snabb att lägga på själv, så… En annan irriterande grej är när försäljare ringer upp flera samtidigt. Då kan man stå där och skrika HALLÅ! i en tyst lur – för nån annan hann svara först. Skitirriterande!!! Kul att jag kan inspirera! 😛
Jag hade bredband från comfel i flera år, detta var innan det fanns mobilt bredband så man kunde inte välja. I alla undersökningar får de sämst betyg, för täckning, funktion, support och inte minst för försäljningsmetoder. De skulle få en svart bak av mig med om jag hade några svarta jeans som dög. 😀
Anna-Karin: Kan du inte fota nån grannes svarta bak eller din katts svarta bak? Bara ett tipstips. *skämtar* Comfel var en bra felskrivning. De irriterar mig punkt slut! Mitt ex fick faktura från dem flera veckor innan de levererat grejorna. Sen fick hon det inte att funka o ville inte betala o det var världens tjafs. De är för stora, helt enkelt. Skitattityd har de. BUUUUUUUUUU!
Ja det är konstigt att trots all dålig publicitet och all besk kritik från PTS så tycker de att de gör ett bra jobb.
(Jeansen duger nog, det är vintage 501:or från 1993, det är min r*v som för tillfället är för bred för dem. 😀 !)
Anna-Karin: Självinsiktsbrist? Aj då! Du får prova nån r*vminskningsmaskin kanske, man har ju sett bilder på såna i gamla tidningar, så kanske du kommer i jeansen?
Nääh, jag vill ha min r*v kvar! Man sitter så mjukt. Den svarta bakens dissning är ditt eget signum, som Zorros märke fast bättre! Jag får hitta på nåt eget. 😉