Kasta pärlor åt svinvaccin?

I september torde det vara dags för hugade och bemedlade, kanske, att börja vaccinera sig mot svininfluensen. Under sommaren har det debatterats något lite om vem som ska betala vaccinnotan – landstingen eller patienterna. Eller kanske rentav staten. Men se landstingen har inte råd, staten vägrar. Ergo, patiens margeritas ante porcosvaccin iactare. (Svelatinska, fri översättning: alltså patienterna kastar pärlor åt svinvaccin.)
En nål åt alla?

 

Ja, man kan ju förstås undra, och inte veta, huruvida svininfluensan är upphaussad i media och om den är så farlig som beskrivs. Man kan förstå att de som tillverkar vaccinet vill tjäna pengar. Man kan också haja att arbetsgivarna inte vill ha några massjukskrivningar som minskar produktionen. Gissa kan man göra att de flesta landsting inte har några undanstoppade pengar för att plötsligt massvaccinera – herrejisses, vårt landsting har ju knappt ens pengar till sina pensioner om några år. (Men OJ DÅ, det kanske ingen visste..?)

Som vanligt vet tredje man inte vad som gäller. Så det bästa är att lita till sin egen intuition. Om jag inte vill riskera att bli sjuk får jag avvakta prislappen och se om jag har möjlighet att vaccinera mig. Kanske om jag skippar att gå till tandläkaren för min årliga kontroll i september… Eller hur 17 ska jag göra? Fast jag är ju arbetssökande, så det GÖÖÖÖÖR ju inget om jag får svininfluensa.

Den som vill läsa mer kan kolla in vad Dagens Nyheter skriver. Där finns även en del åsikter från landstingspolitiker från Stockholms län, inte mitt hemlandsting, men man kan ju ändå jämföra.

Read Full Post »

Lösenordsskyddad: Nycklar till allegorin

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Lösenord:

Read Full Post »

En allegori: Kväll i djurparken

De yngre muntra flodhästarna och aporna hade samlats i skymningen. Detta medan den äldre generationen lojt dragit sig undan regnet. De ystra djuren, på väg att bli könsmogna, flabbade halva natten, stinna av vad besökarna trots matningsförbudet försett dem med. Deras flabbande går oss djurskötare på nerverna. Det låter nästan mänskligt, men när man sen tittar närmare ser man endast djurkroppar som utstöter läten på hög volym.

Muntra, flabbande flodhästar.

 

Apberget är på väg att iordningställas. Den kompakta gamla hanen har fullt sjå att hålla reda på flocken och samtidigt lägga sig i arbetet. De yngre gorillorna håller sig undan, naturligtvis rädda för att få dra sitt strå till stacken.

Kamelerna gav sig ut i skymningen, mitt under värsta ösregn och vid den timma de vanligen brukar vila på. I morse vandrade honan ensam och oroligt, med pucklarna svängande fritt, av och an innanför stängslet. Hade de andra gett sig av?

Djuren är verkligen oförutsägbara. Det roar mig emellertid att då och då grundligare observera dem i sina burar (betänk att jag ser dem varje dag). De är ju inte särskilt diskreta som vi människor kan vara, utan de spelar upp sina privata scener för öppen ridå utan betänkligheter – bara du betalar ditt inträde.

Read Full Post »

Infested – full av äckliga kryp…

Infested är en film där det kryllar av äckliga kryp, flugor som äter sig in i människor. Riktig krypvarning. Varning också för att detta är en riktig B-film…

En film med krypvarning.

 

Tv3 visade Infested i slutet av juli och jag spelade in den på DVD:n. Igår kväll blev den en lagom avslutning efter en god middag och ösregen.

Ett gäng gamla vänner samlas för att begrava en av de sina. Efteråt samlas de för att tillbringa helgentillsammans, för att umgås och prata minnen. Men så dyker de äckliga flugorna upp och en efter en blir vännerna intagna av flugorna. Totalt vidriga scener utspelar sig.

Detta är ingen film för den som ogillar insekter. Annars är den inte särskilt läskig, bitvis snarare parodisk. Jag blev förvånad när jag läste att den släpptes så sent som 2003, den kändes betydligt äldre. Näää, ingen höjdarfilm…

Read Full Post »

Atypisk torsdag

Mötet med fru Peppningsspray blev inställt i sista minuten. Vi ska i stället träffas nästa vecka över en lunch, samma dag som jag fått tid hos psykologen. Alla förändringar i min planering är jobbiga, så det klart att jag blev besviken. Men vad gör man åt datorhaveri? Läget var nog värre för fru Peppningsspray än för mig…

Fästmön och jag åkte ner till stan i alla fall. Vi inledde med en fika på Panini. Kaffe och deras cheesecake med bär är bara så god! Därefter gick vi runt i miljoner väskaffärer för att hitta en rygga till Elias. Vi såg en på första affären som vi till slut inhandlade, men vi gick en runda först för att kolla utbudet.

Vid 15.30-tiden softade vi med en öl på Villa Romana. Personalen var rätt loj, vi trötta och lite varma. Det var dessutom ett bra ställe om man ville spana in mina före detta arbets”kamrater” som passerade efter arbetet. Intressant att notera vilka som hälsade och vilka som underlät att göra det…

Senare Tzatziki. Floden brusade, så mammas ringning på min mobil hördes inte, jag bara såg den. Vi pratade knappt en minut. Jag sa att vi var på stan och snart skulle äta.

Anna avnjuter fläskfilé.

 

Förrätten var enormt god. Anna tog fetaost, jag nån paprika- och oströra med verkligt sting i. Jättegott! Tyvärr hann vi knappt svälja förrätten förrän varmrätten kom – detta trots att jag bett dem vänta en stund (somliga behövde pudra näsan). Det var synd, för varmrätten blev kall. Anna tog fläskfilé, jag kyckling, båda tog potatisklyftor till. Vi avrundade med kaffe och grekisk yoghurt med valnötter och honung. Då hade regnet hunnit komma. Vi kröp inåt väggen. Det var ganska kyligt, men vi hade jackor med oss i ryggan.

Tog sen en taxi ända hem till porten. Avslutade kvällen med magont och en B-film som jag spelat in på DVD:n. Jag hade väldigt ont i höger axel efter att ha burit min rygga där hela dan. Skit också!

Read Full Post »