”Utan snus i 14 dar, försmäkta vi på denna ö…”

Nån som vet varifrån citatet kommer i rubriken? Ha ha, lite att klura på så inte hjärncellerna tar alltför mycket ledigt.

Själv är jag efter detta inlägg utan dator en tid, kanske inte så länge som 14 dar. Men ändå. Det har ju till exempel blivit ett behov att blogga, att få skriva av sig en massa tankar varje dag. Tankar som i vissa fall skulle skapa oro och oreda i mitt inre, jag har ju inte guldläge i vissa sammanhang, som bekant.

Mitt guldläge i tillvaron är min fästmö och hennes barn. För de drar mig tillbaka till världen när jag tenderar att sluta mig i en kokong och avvisa och hata allt och alla som har gjort eller som jag tror ska göra mig ont.

Till hösten ska jag ta nya tag för att skaffa jobb. Jag klarar mig än så länge rent ekonomiskt, men själsligt blir det tuffare och tuffare för varje dag som går. Mitt värde sjunker – i mina ögon och i andras:

Varför för jag/hon inget nytt jobb? Det måste vara nåt fel…

Kanske döljer jag bara smärtan bättre idag än jag gjorde i februari. Man blir ju bättre på sånt också. Att behärska sig, att inte ”balla ur”.

Idag tar jag Clark Kent* och tuffar ner till Metropolen Byhålan** för att besöka mamma. Vi blir där kanske runt en vecka. Har jag tur kanske jag kan få låna en dator en stund och skriva nåt inlägg här – jag hoppas starkt på att FEM är snäll vad gäller detta 🙂 Mamma följer sedan med mig upp hit och stannar ungefär en vecka. Det brukar vara maxtiden för att vi står ut med varandra. Båda har vi ju i vardagen viss erf av att vara ensamma – även om nu Anna och barnen finns i mitt liv, nåt som jag tror skapar viss svartsjuka och konkurrens hos mamma, dumt nog. För det är ju skillnad på familj och familj, eller hur? Mamma är ju mamma och en fästmö är ju en fästmö. I vart fall har vi ordnat både lägenhets- och husvakter, så eventuella tjuvar göre sig inget besvär!

Clark Kent, my knight in shining armour, och jag drar söderut idag.

 

Det blir sedan Pride i år igen för Anna och mig i slutet av juli, början av augusti. Jag trodde inte det, men så blir det. Vi åker in på torsdagseftermiddagen och återvänder hit söndag, detta på grund av att Anna har börjat jobba igen då. Uff! Det har nog inte jag, som det ser ut…

Nu tar även jag, arbetssökande, semester en stund och beräknas återvända igen mot slutet av månaden juli, möjligen blir det nåt kort inhopp här. Jag önskar dig skön sommar!

 

* Clark Kent = min bil
** Metropolen Byhålan = Motala