Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 28 maj, 2009

Ro…

Nu sitter jag i Fästmöns nya datorhörna och skriver några rader. Tystnaden och ron har sänkt sig över stora och små. Idag måtte jag ha gjort nåt stort eller jobbigt. Det känns som om krafterna är slut. Huvudet har bultat härligt i kväll och jag känner mig fysiskt trött. Kanske anspänningen inför besiktningen? Jag borde inte ha varit nervös, min bil är ju rätt ny, men ändå. Säker kan man ju aldrig vara.

Efter besiktningen blev det en kort tur hem för lite telefonering, mejleri och vattning innan Clark Kent och jag styrde kosan ut till fästmön och barnen i förorten. Det har varit en massa ljud här i eftermiddag och i kväll och kanske är jag trött för att jag hunnit vänja mig av vid sånt som att fem personer runt omkring faktiskt låter lite mer än… ingen. I vart fall känner jag i denna stund ändå en sorts ro. Det är tryggt att vara bland nära och kära.

Elias har det varit full fart på i kväll. Vi spelade kula på golvet i hans rum och den lilla råttan klådde mig alla tre gångerna.

Frida känner sig inte så pigg utan förkylningen gör henne rätt mosig. Så det blir nässpray eftersom ena örat gett sig till känna lite oskönt också. Vi får hoppas att hon är OK till nästa vecka när hon ska till Grönan med klassen.

Storasyster och Storebror har mest varit på sina rum, men Linn har äntligen fixat till så jag kan se hennes bilddagbok. Säger hon. Jag har inte testat än.

I eftermiddag fick jag mejl från min handledare, konsult, coach – vad säger man? Hon är egentligen sjukskriven fram till augusti efter sin dumma olycka, men vill ändå träffa mig i Uppsala nästa vecka eftersom vi fick boka av ett möte. Det känns bra, men jag är lite orolig för hur hon ska orka…

Nu ska jag gå och joina Fästmön och tjejerna innan det är dags för tandborstning och några timmars sömn. Anna och Elias är lediga i morgon och Frida stannar hemma eftersom hon är sjuk. Det blir en tur in till stan för Anna och mig och troligen Elias – vi måste bland annat köpa sipps (chips, Elias uttal) – det är ju fredag. Jag måste hämta tidning och post hos mig och sen kolla vad det var i kuvertet som kom i brevlådan från mamma igår – jag har faktiskt en av mina namnsdagar i morgon!

Read Full Post »

Vi klarade oss!

Ville bara helt kort skrika ut för världen (jisses, vilken storhetsmani!) att Clark Kent och jag klarade oss galant genom besiktningen. Besiktningsmannen var djupt impad av hur fruktansvärt ren min gosse var på undersidan! Rostskyddet undertill var det emellertid inte mycket med, sa farbrorn (han såg ut lite som jultomten), men det var absolut ingen rost.

Read Full Post »

Marilyn Manson – softarmusik

Sitter vid datorn och låter Spotify spela Marilyn Mansons senaste skiva, The high end of low. Skivan har inte fått så där jättelysande recensioner. Kanske är man kritisk till att den faktiskt är ganska ”balladig” och soft – även om Marilyn Mansons röst skär – inte omusikaliskt utan med vass egg –  genom det mjuka.

High end of low
CD-covern till The high end of low.

 

Kan bara säga att jag njuter. Lyssnar, läser min bok och softar.

Read Full Post »

Arbetsförnedr… Arbetsförmedlingen ska få lite positiv kritik av mig också. En viss revidering ska jag göra av mina tidigare åsikter. Även gamla hundar kan ändra sittställning.

trappa
Arbetsförmedlingen har stigit nåt snäpp uppåt i mina ögon.

 

Jag vidhåller emellertid att systemet för att registrera sina uppgifter som arbetssökande – utbildningar, arbetslivserfarenhet etc – är skitdåligt rent tekniskt. Länkar fungerar bara ibland, det är krångligt att hitta rätt på sidorna och när man väl ägnat timmar åt att skriva in uppgifter som ska finnas bara hos handläggaren så kan man inte själv se uppgifterna, man kan inte kontrollera att allt kom med, stavning etc. Vidare är det en extremt låg teckenbegränsning så man får använda obegripliga förkortningar. Dessutom, för att såväl handläggare som potentiella arbetsgivare ska kunna se uppgifterna måste allting läggas in två gånger, på två olika ställen. Skitsystem! Det borde gå att samordna rent tekniskt. För jag tycker ju att en handläggare kanske är lite intresserad av att kunna läsa vad jag skriver i mitt presentationsbrev, till exempel?

MEN! Min handläggare har idag visat prov på obyråkratiskhet – och det ska hon ha hedras för, Kerstin! För att kunna kontrollera mina inskrivna uppgifter mejlade hon över en PDF. Jag hittade flera fel och två viktiga uppgifter saknades. Jag kunde skriva detta i ett vändande mejl och min handläggare lovade att komplettera och korrigera i systemet. Sånt servicetänkande ska Arbetsförmedlingens personal ha. Jag menar inte att de ska göra ”mitt jobb” helt och fullt – jag har ju eget ansvar för att (för)söka jobb och se till att mitt CV är korrekt. Men när det krånglar ska handläggarna inte vara rädda för att hjälpa till. Utmärkt!

Däremot vidhåller jag också fortfarande att det är rätt (!) dåligt att handläggarna inte vill träffa ”sina” arbetssökande så gärna. I mitt fall blir mitt första möte med min handläggare sex och en halv månad, ungefär, efter första arbetslösa vardagen… Sen är det skit samma om jag har avgångsvederlag eller A-kassa eller socialbidrag. Jag behöver ett jobb! Och det handlar inte bara om pengar och ekonomi.

Read Full Post »

Tips om tips kan ibland vara bra, ibland roliga och ibland både och. Ibland enbart tramsiga. Jag hittade en lista på tips på bästa sätten att laga ett brustet hjärta, bedöm själv vad du tycker:

  • Skaffa fritidsintressen
  • Tänk positivt
  • Lös dina personliga problem
  • Umgås med dina vänner
  • Tyck inte alltför synd om dig själv
  • Var realistisk
  • Våga förändras
  • Börja träna
  • Ät hälsosamt
  • Överanalysera inte

Jag kan inte låta bli att prova att applicera dessa tips på mig själv:

  • Fritidsintressen – tjosan, jag har ju inget annat än fritid. Det tar hela dan att fylla fritiden med intressen.
  • Tänk positivt – det är ju jättelätt med tanke på konjunkturen, läget på arbetsmarknaden och allt annat skit just nu
  • Lös dina personliga problem – ett jobb vore ju bra att få, men ingen tycks vilja ha mig
  • Tyck inte allt för synd om mig själv – men det är sant, ingen arbetsgivare tycks vilja ha mig! Äh, jag bloggar, alltså är jag!
  • Var realistisk – jag behöver ett jobb snart, helst innan jag blir galen!
  • Våga förändras – jag försöker vara uppe lite längre om kvällarna, men jag vaknar i alla fall tidigt de flesta morgnar, dagarna blir så långa…
  • Börja träna – ha! Jag har börjat blogga!
  • Ät hälsosamt – choklad är gott och nyttigt, ostbågar likaså! Kaffesurheten i magen botar vi med omeprazol
  • Överanalysera inte – eh? Jag har ju inga svar på vissa frågor, hur ska jag då kunna gå vidare?

Read Full Post »

Läser i morgontidningen om en barnkör som ska ha konsert idag på Konserthuset i Uppsala. Milda Matilda, vilken tur att jag inte ska gå dit! Barn är trevliga – när de är tysta och håller sig på avstånd. Undantagen är förstås Fästmöns goa ungar ;=)

I samband med artikeln uttalar sig en barnkörexpert (kan man skaffa sig vilken titel som helst, egentligen?) vid Uppsala universitet. Hon varnar för att barn som sjunger i fel tonart kan bli hesa. Det var ju… tråkigt… *ironiserar* Ett barns röst har ett begränsat omfång. Detta omfång växer ju äldre barnet blir. Barns stämband är korta. De har ju ljusa röster och därmed svårt att sjunga låga toner.

Enligt experten är det bra om barn får sjunga i ljusare tonlägen. Då är det lättare för dem att styra rösterna, lära sig melodier och utveckla sitt gehör.

Sedan schlageriet drog igång i våras har Fästmön haft en liten gossopran hemma. Den första tiden skrattade vi mycket åt Elias framträdanden med La Voix. Sen blev vi lite trötta i öronen. Därefter irriterade. Sen lite mer irriterade. Ibland blev vi till och med lite arga eftersom vi var irriterade och trötta i öronen. Till slut resignerade vi. La voix à la Elias är nu som vilket vardagsljud som helst hemma hos Anna.

lirare
Elias är inte bara gossopran utan har flera strängar på storebrors lyra (gitarren till Guitar Hero).

Read Full Post »

Träligt!

I Metropolen Byhålan pratar man inte så fint. Jag får ibland rysningar när jag är där korta perioder, men ett tu tre så pratar jag själv likadant. Halkar in i gamla talmönster, så att säga. Östgötskan lyser också igenom när jag är hemma i Uppsala, framför allt när jag är upprörd. Och det är jag rätt ofta.

Träligt är ett fruktansvärt fult östgötskt ord – men det är också väldigt användbart! Det ska sägas med utraget ä och ”l med klunk”. Mycket onomatopoetiskt! (det ordet får du slå upp själv om du inte förstår det!)

I vart fall känner jag mig rätt trälig just nu. Det är nämligen m på gång och då känner jag mig just bara trälig. Jag har sedan flera dagar alla H-symtom – huden (plitor och finnar), håret (livlöst och oformligt) och humöret (gråtig och dåligt tålamod). Dessutom har jag ont i magen. Och sötsaker och choklad är jag sugen på 24 timmar om dygnet.

090503_003
Med denna träliga frisyr som Linn och Frida har manipulerat fram ser jag bara extra trälig ut.

För några år sen hittade min gyndoktor det första myomet. I höstas, i samband med en magnetröntgen, hittade man flera myom. Det största var då ungefär en decimeter. Detta gör att livmodern är förstorad. Dessutom trycker den på, framför allt urinblåsan, men även tarmen. Där kom förklaringen till mitt toarännande på natten! Och jag som trodde det var prostatan! 😉 Nyväl, myom är oftast ofarliga, men kan orsaka en del besvär, särskilt i samband med m. Efter klimakteriet bildas inga nya myom och har man tur kan myomen man har minska eller faktiskt försvinna. Ruttna (visst låter det äckligt?), som min nya gyndoktor sa. Uff!

H-symtomen kallas PMS så lagom till helgen kommer säkert m och hälsar på. Då blir jag ännu träligare. Det ska ju bli soligt och varmt och hur kul är det med m då? Ofräscht! Jag har ju aldrig velat ha barn, varför har jag drabbats av detta träliga i över 35 år? Är det inte dags att bli av med skiten nu??? Tyck synd om mig! Buuuuuuuuuäääääääääääähhhh!

Read Full Post »

Older Posts »