Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 26 maj, 2009

Stackars vanskapta gubbar!

Har just insett att smileysar i bloggvärlden är vanskapta gubbar med bara en näsborre. Jag brukar göra smileysar med = som näsa, det vill säga ;=) Men i bloggvärlden kommer den gula (jag ska snart skaffa en egen ämnesrubrik för den där färgen!) gubben fram endast om man ger honom enbart en borre, med ett bindestreck. Hur kul är det att vara vanskapt gul gubbe? Tofflan undrar…

Read Full Post »

Farmor och farfar

Nadjersta Nicolaina Prokofjeva, det var min farmors dopnamn. Farmor Nadja i vardagligt tal, föddes den 16 december 1899 i Viborg, som då var finskt. Så småningom blev staden rysk och farmor kunde inte besöka den igen under hela sin livstid. Farmors pappa Nicolai var född i S:t Petersburg och arbetade bland annat som portier där. Nicolai var urprungligen ortodox katolik. Farmors mamma hette Emilia, Emmi, och kom från guldsmedssläkten Pekuri i Uleåborg i Finland.

Familjen kom till Helsingfors. Farmor fick två systrar, Ljuboff, Ljuba, och Veruska, Vera. Tillsammans betydde de systrarnas namn Tro, Hopp och Kärlek. Min farmors namn betyder Hopp. Det finns en gammal berättelse att farmors mamma Emmi hittade ett smycke med de tre symbolerna för Tro, Hopp och Kärlek – korset, ankaret och hjärtat. Hon lovade då att om hon skulle få tre döttrar så skulle de få namnen Tro, Hopp och Kärlek.

Min farmor och min farfar tillhörde samma Metodistförsamling i Helsingfors och det var där de träffades som tonåringar.

Farmor och farfar 69
Farmor Nadja och farfar Mansfield på bild från Norrköping 1969, troligen från farmors 70-årsdag i december.

 

Farfar Mansfield föddes den 18 februari 1900 i Stockholm som son till en svensk far, Karl, och en engelsk mor, Mabel. Detta medförde att farfar hade svenskt medborgarskap. Hans far Karl var pastor i Helsingfors och på så vis korsades alltså Nadja och Mansfields vägar. De förlovade sig 1921.

Redan 1918 kom farfar till Uppsala universitet för att studera. Våren 1921 tog han ut sin fil kand i ämnena latin, historia och finsk-ugriska språk. Strax därefter fick farfar uppskov med militärtjänstgöringen för att i stället, endast 21 år gammal, bli lärare vid predikantskolan i Uppsala. Åren 1925 – 27 studerade han teologi i Åbo. Dessförinnan hade farfar hunnit göra sin värnplikt och i oktober 1923 börjat arbeta som hjälppastor till sin far Karl i Helsingfors.

Först 1926 kunde farmor och farfar gifta sig, vigda av Karl. Året därpå i oktober föddes min pappa. Han döptes till Carl-Erik Adolf i vatten från Jordan – av sin farfar Karl. Pappa kom till Sverige som krigsbarn 1942. Året därpå, 1943, förenades familjen i Linköping.

Min farfar hade en lite nasal, men kraftfull stämma som var fängslande att lyssan till när han stod i predikstolen – även för en liten Toffla. Vidare hade han de vackraste händer jag nånsin sett på nån. Min farmor var kort och kort alltid ”nöjd” och hade kunnat ge bort allt hon ägde och hade till behövande. Begreppet ”sanna kristna människor” dog ut med min farmor och farfar. Farmor avled den 11 oktober 1982, troligen av propp och hjärtinfarkt. Farfar gick bort redan den 4 augusti 1973. Han hade då haft hjärtinfarkt, men fick även levercancer. Farfar Mansfield hann precis slutföra sin sista bok, den om sin far Karl, innan han avled.

Read Full Post »

Ny lår-rapport

Jag skrattade lite för mig själv häromdagen när jag kollade statistik och lite annat för den här bloggen. Nån hade googlat på ”snygga lår” – och hamnat på min sida… Det var ju dumt…

Det enda lår jag visat upp var det med den inflammerade kärlväggen. Sen tisdag i förra veckan har jag gått över till att behandla med Orudis gel som ju, förutom motverkar smärtan, även motverkar inflammationen. Efter åtta dagars behandling ser låret ut så här:

lårkan
Den inflammerade delen av kärlet har i och för sig blivit längre, men själva inflammationen börjar avta – det ser man eftersom den röda färgen övergått i nån märklig gulbrun nyans.

 

Det gör inte längre lika ont att nudda kärlet, men det är en rätt otäck knöl överst. Jag har fått klartecken av doktor Anders att fortsätta ett tag till med behandlingen. Problemet är att jag måste passa mig för solen – så länge som upp till två veckor efter avslutad behandling. Hur lätt är det nu när den gula saken på himlen börjat titta fram på riktigt?

Read Full Post »

Wanja what?

Alltså jag vet inte ens om jag kan skriva nåt om de senaste Wanja Lundby-Wedin mediahändelserna. Jag vet inte heller om jag ska kategorisera det under Diskutabelt eller Trams på min blogg… Att Expressen gör bort sig är ju ingen nyhet. Sen Liza Marklund-affären har blaskan sjunkit rejält i min aktning.

Men Wanja själv, då. Ja, man upphör inte att förvånas! Jag som kommer från Metropolen Byhålan minns Britt-Marie Citrons avslöjanden 1995 om kommungubbarna och hur de roat sig för skattebetalarnas pengar. Hon har fått Guldspaden för detta grävande och hon har också skrivit en bok om händelserna. Vid samma tidpunkt figurerade Mona Sahlin i media i Toblerone-affären.

Jag tycker inte att 1995 är så långt borta att LO-ordföranden skulle ha glömt att det kan vara riskabelt att ha alltför roligt med andras pengar. No more comments!

Read Full Post »

Agendan denna dag

Termometern utanför mitt köksfönster visar 33 grader varmt. Man tror inte att det är sant! Äntligen är solen och värmen här! Igår kväll, när jag ägnat en halvtimma åt att torka bort all jävla pollen från möblerna, satt jag på ballen* och intog min middag.

kvällsmat 25 maj
Den ensammes middag – kallskuret och en bok.

 

Agendan idag följdes inte till punkt och pricka förrän jag ägnat nästan tre timmar med att klämma ur mig en jobbig historia. Det blev ett skyddat inlägg här och jag avgör från förfrågan till förfrågan vem som får lösenordet.

Med bultande huvud och bara omeprazol och kaffe i magen intog jag sedan frukost. Styrkt av detta ägnade jag en stund åt att surfa, läsa och besvara inkomna mejl samt kolla efter jobb. Hittade nada idag heller. :=(

Fästmön ringde och vi pratade i nästan en timma medan hon lotsade mig igenom några hinder och frågor kring bloggandet. Jag är ju en sån novis på detta område, har bara bloggat sen den 17 maj.

Efter en välbehövlig dusch inklusive hårtvätt blev det dags att ta tag i ett av dagens viktigaste ärenden: dammsuga och ”putsa” Clark Kent** inuti. Min lilla plutt ska nämligen besiktigas för första gången i sitt liv på torsdag eftermiddag och jag är så nervös att jag mår illa! Men en Toyota är det ju aldrig fel på, så jag kan nog vara lugn ;=) Pappa hade sin första Corolla tills den blev en Flintabil och snudd på veteran – i 22 år. Då bytte han in den och köpte en ny Corolla. Den gamla skulle skrotas av bilhandlaren. Hakan var långt nere på bröstet på pappa när han såg en ung tjej köra omkring i den gröna faran i Metropolen Byhålan nån vecka senare…

Själv har jag en Yaris, uttagen den 23 december 2005. Jag köpte den av en bekant som jobbade på Toyota i Metropolen Byhålan i maj 2006.

Yaris
Toyota Yaris i färgen medium silver metallic.

 

I morgon eftermiddag ska Clarkan få en behövlig dusch på Hydromacken vid Råbyleden. Men detta blir först efter att jag träffat min Favoritlotta på skvallerlunch!

Dagens snigelpost var inte lika rolig som gårdagens. Den innehöll enbart en räkning… Nåja, för att tänka positivt så kunde ju räkningen ha varit… högre…

* Ballen = balkongen
* *Clark Kent = min bil

Read Full Post »

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Read Full Post »