Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘shopping’

Ett soligt inlägg om granar och grannar.


 

Solen

Solen!

Det är sol idag! Och det kan ju behövas efter den hemska natten… Jag tänker på de 300 som… Äh, läs det lösenskyddade inlägget själv. Hur som helst, solen var fantastisk! Jag kände hur ljuset gjorde nytta och kunde inte låta bli att stanna och ta en bild. För jag gick ju ut. Det sved i luftrören, eftersom det var nån minusgrad, men det struntade jag i. Det gör ju jämt ont att andas nu för tiden.

Två kassar mat och kaffe släpade jag hem från Tokerian idag. Det var sånt himla bra pris på kaffe och kaffe går det åt. Dessutom kunde jag utnyttja en rabattkupong på hela köpet via appen.

Naturligtvis var jag inte ensam inne i affären, men det gick rätt bra. Jag irrade bara lite. Tänk att jag hade glömt att köpa Bregott havssalt i tisdags när jag var iväg och köpte julmat! Katastrofen var nära. Nu köpte jag inte bara kaffe utan även mat för ett par dar. Matlusten är det annars si och så med, men det skadar ju inte med lite bantning inför julbordet.

På hemvägen mötte jag en granne som har bott här längre än jag. Vi brukar växla några ord. Jag tror bestämt att vi båda är lika ensamma ibland. Även grannen njöt av solen och kände sig trygg med rollatorn. När h*n såg hur jag släpade på mina kassar föreslog h*n att jag skulle införskaffa en kompis med hjul. Väldigt praktiskt, onekligen! Jag vet att mamma kan hänga upp till fyra kassar på sin rollator… När jag sa att jag funderade på att gå hem med varorna och plocka in dem och sen ta ytterligare en tur för att slå till på en gran, blev granen erbjuden rollatorlift av grannen.

Nätad gran

Innanför nätet döljer sig en skönhet i form av en gröngöling.

Och jorå, jag gjorde som jag sa. Tog dessutom lite medicin, vilket gjorde luftören gladare. Utanför Tokerian stod Paolo. Den fulingen hade höjt priset sen sist jag var där med 30 spänn för rödgranarna. Jag sa att det väl var bäst att jag slog till på en innan han höjde till miljonen. Ett lagom stort exemplar upphittades. Paolo sågade av foten lite och några grenar nertill innan han nätade gröngölingen. Sen kånkade jag hem den och i skrivande stund får den bo på min balle* till dess den ska kläs på kvällen den 23:e och bli lika sagolikt vacker som granen 2013.

 

 

*min balle = min balkong

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett grejande inlägg.


 

Jorå. Jag har hasat runt på Stormarknaden idag tillsammans med pensionärerna. Träffade också en före detta kollega som jag ”norpade” till min avdelning en gång i tiden. Sen gjorde h*n karriär och blev chef borta på Sjukstugan i Backen. Fick ta en hel del skit för andras idiotiska beslut och regler, men var säkerligen en alldeles utmärkt chef. Idag växlade vi bara några korta meningar, jag vill ju liksom inte smitta nån jag gillar.

Genomsvettig var jag när jag kom hem. Men då hade jag släpat in två kassar med julmat, en julklapp till Fästmön och en julklapp till mig själv (Tack, L!). Jag, som är så elak och självisk får nog inga klappar, så jag får köpa till mig själv. Det blev två flaskor (förhoppningsvis) gott vin.

Här hemma flaffar jag omkringse föregående inlägg! – och dammar, stryker juldukar och pyntar lite. Pynta är vad jag orkar ägna mig åt, det är så där lagom ansträngande.

Därför tar jag tillfället i akt och visar upp min julstolthet – krubban med de sex vise männen! Ja jag VET! Det finns en del som tror att det inte finns så många vise män, men jag lovar dig, det finns det!

Krubba med sex vise män

Krubba med sex vise män.


Har DU nån julstolthet???

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg som först är bitskt och sen blir snällt.


 

 Anna utanför Tempo i Vattholma

En syld och suk Anna på väg in på Tempo i Vattholma.

En av dagens utflykter gick till Tempo i Vattholma. Fästmön hade ett ärende dit (juletider, du vet). Det handlar om ett paket från Bokus som inte gick ner i brevlådan och som av nån anledning skickades till en förort till Förorten – i stället för in till stan. Det hade liksom varit lättare. För om inte jag och Clark Kent* hade funnits hade Anna fått ta tåget till Förortens förort. Men hallå, Bokus, nu får ni väl skärpa er och tänka lite?!

Att Anna dessutom fick goddag yxskaftsvar i sina kontakter med Bokus kundservice förvånar mig inte ett smack – det brukar ju jag också få. För att inte tala om idiotin med ett nytt kundnummer för varje svar man skickar på kundservice följdfrågor…

Nä, vill Bokus ha nån som skulle kunna göra ett bra jobb med kundservice är de välkomna att höra av sig i en kommentar här så kan jag förmedla kontakten! Att folk ska behöva ha bil eller ta tåget för att hämta ett rätt litet och platt paket ute på vischan – det köper jag dessutom inte i längden. Då får vi sluta handla av Bokus helt enkelt.

Men… inget dumt som inte har nåt gott med sig! Tempo i Vattholma visade sig vara en välfylld liten butik med väldigt bra priser och supertrevlig personal (Bokus, gör studiebesök!!!)! Så trots att vi var sjuka och eländiga följde en kasse med diverse till jul med mig hem. Bland annat köpte jag en jättefin burk i retrostuk med pepparkakor. Jag har väl nån tanke om att jag ska sätta i mig så att jag blir snäll på riktigt.

Pepparkaksburk i retrostil fr Tempo i Vattholma

Pepparkaksburk i retrostil från Tempo i Vattholma.


Och tänk! 
Blotta tanken att bli snäll gjorde underverk! För när jag stapplade in efter utflykten hade Tomten varit här och lämnat ett kuvert i en korg i hallen. (Vid närmare påseende var det tomt, men vita kuvert är alltid bra att ha.)

Kuvert i korg

Ett kuvert från Tomten?


Men inte nog med detta… 
I postboxen hittade jag ett mjukt, avlångt paket från Gislaved och ett grönt, vadderat kuvert från Metropolen Byhålan. Tack snälla Tomten människor! Men ni skulle inte… Jag kan inte matcha, jag kan inte skicka nåt till er – mer än ett futtigt tack på min blogg.

Paket

Paket från Metropolen Byhålan och Gislaved.


I mitt hem 
står det annars rätt stilla just nu. Infektionen tar ut sin rätt, men lite nytta har jag ändå gjort idag. En maskin tvätt är klar och väntar på att bli hängd. Och på tala om att hänga har jag tagit in jullådorna från förrådet vägg i vägg och hängt upp mina sex julfigurer i köksgardinen. Dessutom är det ju Lucia i morgon, så mitt lilla Luciatåg med den finske stjärngossen och lussekatten från Stöllestan tronar nu på en julbricka på en av mina köksbänkar. Månntro det kan bli lite frid nu när Tomten har varit här och Lucia et consortes är på plats..? JAG behöver i alla fall VILA – mansförkylning, du vet…

Luciatåg

Lucy in the Sky with Diamonds? Nä, bara mitt Luciatåg med den gigantiske, finske stjärt.. nej, stjärngossen!


*Clark Kent = min lille bilman

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Read Full Post »

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Read Full Post »

Ett redovisande inlägg.


 

Hur långt har du kommit i julerierna? Under den gångna veckan undrade Tofflan om du har köpt några julklappar än.

Så här fördelade sig de 27 inkomna svaren:

37 procent (tio personer) svarade: Ja, jag har kommit en bra bit på tomtevägen. 

22 procent (sex personer) svarade: Ja, en och annan enstaka.

18,5 procent (fem personer) svarade: Nej, jag köper inga julklappar. 

18,5 procent (fem personer) svarade: Nej fy! Stressa mig inte, jag har inte ens börjat tänka på julen och klappar än!

Fyra procent (en person) svarade: Other:
Inte köpt än, men vet vad jag ska köpa :-)!

 

Stort TACK till dig som klickade ett svar! Som vanligt hoppas jag att du kollar in den NYA frågan, i högerspalten, under rubriken Tofflan undrar…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett klappande inlägg.


 

 Twist

Lite Twist till lilla mamma i julklapp.

Igår på dan ägnade vi oss åt en viss säsongsbetonad klappjakt. Naturligtvis kan jag inte avslöja vad som inhandlades, mer än det jag redan har avslöjatmottagaren var dessutom med vid tillfället. Så en klapp är fixad och klar i alla fall. På ett annat ställe – och jag kan naturligtvis inte avslöja var – hittade jag klapp nummer två, lite smaskens till lilla mamma som har det som kallas

a sweet tooth

 

 

Räkmacka på Fågelsången

Anna bjöd på sen lunch.

Det var en prövning att befinna oss där vi befann oss och därför intog vi en smärre fika på Stormarknaden. Det var för övrigt där  Anna hade sitt rendez-vous med Björn Hellberg. Vi behövde ju grunda med nåt rejält före julbordet. Anna bjöd på sen räkmackelunch och kaffe, alltså en smärre fika.

 

 

 

 

 

 

 

 

Fågelbo i litet träd

Lika höga förväntningar som fågelboet i det här lilla, lilla trädet.

Vi hade höga förväntningar på kvällens julbord. Mer om det kommer i ett separat inlägg! Det var skönt att komma hem en stund emellan och få vila fötterna och fräscha till sig innan det var dags att trängas med folk igen. För i Gamla Uppsala var det massor av människor… Och då menar jag massor

 

 

 

 

 

 

 

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 330 andra följare