Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘oktober’

Ett inlägg som främst riktar sig till presumtiva uppdragsgivare som söker en skribent.


 

Idag är det den 31 oktober. Dags för en statistikrapport över oktober månad 2014, alltså.

Statistik oktober 2014

Antalet besök på bloggen från den 2 oktober till och med den 31 oktober klockan 11.27. De mörkblå delarna i staplarna visar unika besökare.

 

Under oktober månad var det flest antal besök på bloggen den 28 oktober (757), den 25 oktober (665) samt den 29 oktober (661). Antalet unika besökare i oktober månad per dag låg i genomsnitt på runt 350. Flest antal unika besökare hade bloggen den 3 oktober (447).

Statistik per månad och år samt snitt per dag

Statistik per månad och år samt snitt per dag.

 

Oktober månad hade totalt 17 130 besökare (2 – 32 oktober klockan 11.32), vilket är nästan 1 000 fler än i september. Bloggen får fortsatt många träffar via sökmotorer, vilket är ett gott tecken – sökningar ger resultatet att besökare hänvisas hit.

Genomsnittligt antal besök per dag i oktober månad 2014 är 565 vilket är en ökning jämfört med september. År 2013 hade ett genomsnittligt besöksantal om 565 per dag. Efter 2014 års tio första månader är antalet besökare per dag i genomsnitt 494.

Totalt antal besök på bloggen ligger på 986 837 strax efter inklippningen av graferna. Denna totalsiffra finns för övrigt för vem som helst att när som helst se i högerspalten på bloggen, ganska långt ner, under rubriken Besökare.

Read Full Post »

Ett oktobert inlägg.


 

Lampor

Ingen sol här, bara lampor tända hela dan.

Tänk att vi den kommande helgen går in i november! Året har gått i ett rasande tempo – på flera sätt för min del. Turerna har varit många, det har varit ömsom omtumlande bra, ömsom omtumlande mindre bra. Ändå sitter jag fortfarande här. Vissa dar ifrågasätter jag varför jag fortsätter och hur jag orkar. Kanske är det för att jag ser slutet närma sig? Och så har jag slutat att fråga hur andra orkar, för jag får nästan aldrig frågan tillbaka. Eller så möts min fråga med tystnad. Tystnaden är talande, jag förstår budskapet, vet när jag inte är önskvärd. Men nu råkar jag finnas här och tänker så vara – ett tag till.

Jag skrattade lite åt väderappen i morse. Den visade nämligen sol. Det visade emellertid inte vädret IRL utanför mitt fönster. Det är mörkt och jag har lampor tända hela dan. För en stund sen kom regnet. Men jag har i alla fall en intention att ta en promenad idag och rensa och sortera de senaste dagarnas intryck. Dessutom behöver jag gå ut med diverse soppåsar.

Min dags första vakna timmar har jag gått som på räls och sökt ett par jobb. Bara för att. Bara för att… jag hittade ett par intressanta, men också för att jag måste redovisa sökta jobb i min aktivitetsrapport, grunden för att få ersättning från a-kassan. Rapporten ska jag ägna mig åt en stund i helgen, tyvärr.

svarta oliver

Svarta oliver tas fram på bordet.

Jag tänkte annars försöka ägna mig åt ren och skär epikurism och kärlek i helgen. Inga planer för helgen är fastlagda ännu mer än att jag tänkte servera god mat för en gångs skull. På fredag kokar jag potatis och ställer fram oliver, syltlök, cornichons och pfeferonis till racletten. Osten grillas vid bordet och allt kommer att stinka ost – köket, kylskåpet, våra kläder och Fästmön och jag. Men gott är det när man äter det! Och jag tror att jag har svårt att misslyckas med den här rätten. En flaska chilenskt vitt vin har legat tillräckligt länge på kylning nu, så den serverar jag till.

Till lördagen har jag tänkt laga min kyckling i lergryta, en högst personlig variant av Coq au vin, tror jag bestämt. För pippin tillagas med lök, kantareller, vitlök – och så rödvin, förstås. Men det är kryddningen som gör det – och den är hemlig! Annars är kyckling i lergryta, min version, en ganska billig maträtt – till skillnad från raclette… Måltidsdryck till kycklingen blir innehållet i guldpåsen. Jag tror att det passar alldeles utmärkt! Lergryta är för övrigt en fantastisk och underskattad gryta för matlagning!

lergryta

En fantastisk och mycket underskattad matlagningsgryta.


Skräck och drama
har jag tillräckligt av i livet just nu, men det blir nog ändå en del fiktivt sådant via DVD eller TV. Jag noterade en och annan film som verkar lovande på TV i helgen. Och Tokerian har extrapris på godis, så man behöver inte tugga på naglarna om man blir rädd…

Har DU några planer för helgen??? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett litterärt inlägg.


 

Uppdaterat inlägg: Författaren själv låter meddela att den tredje och sista delen, Änglarnas tårar, inte alls är broderns historia, utan…

[...] Den berättas av systrarna tillsammans. Den knyter i hop de första två böckerna och handlar mycket om Srebrenica och det som hände där. [...]

För övrigt kan avslöjas att Jag, Alma, det vill säga den andra delen, var inskickad till Augustpriset, men blev tyvärr inte nominerad.


 

And first the good news: Jag har fått en inbjudan av författaren själv att delta vid släppet av den tredje och sista delen i serien Hållplats Sverige. Jag har tidigare recenserat Jag, Almina och Jag, Alma i trilogin på min blogg, Jag, Almina även för UppsalaNyheter. Det är riktigt bra och omtumlande läsning om en bosnisk familj och kriget i det forna Jugoslavien. Böckerna vänder sig till lite yngre läsare än jag själv, men jag läste ändå med stor behållning. I den tredje och sista delen får brodern berätta sin historia, tror jag. Boksläppet sker i början av december på biblioteket i Enköping. Jag har fått inbjudningar till släppen av de två första delarna, men har inte kunnat vara med. Tredje gången gillt, hoppas jag därför att det blir! Och kanske blir Hållplats Sverige och Anna Nilsson Spets nominerade till nästa års Augustpris, med tanke på att alla nomineringar i klassen barn- och ungdomslitteratur i år hade de allra yngsta läsarna som målgrupp. Tills vidare får vi vuxna läsa Annas blogg i Enköpings-Posten.

Hållplats Sverige - jag, Al + Sarajevo 1000 dagar + ???


Sen till hjärnsläppet. 
I början av oktober gick Fästmön och jag en kyrkogårdsvandring bland några författares gravar. Efteråt hade jag sån tur att jag fyndade en av böckerna vi pratat om, Vägmärken av Dag Hammarskjöld. Och så köpte jag en till bok, Bob Dylan Memoarer del ett eftersom jag trodde att jag hade del två hemma i bokhyllan. Det var fel. Jag är numera ägare till två ex av Bobbans memoarer del ett.

Så… är du intresserad av att köpa Bob Dylan Memoarer del ett blir den din för mitt inköpspris, det vill säga 40 kronor för pocketutgåvan. Skriv några rader i en kommentar om du vill köpa boken eller mejla mig på tofflan(snabel-a)home.se

Bob Dylan Memoarer del ett

Bob Dylan Memoarer del ett har jag nu i två exemplar. Du får köpa pocketutgåvan på bilden för 40 pix!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om datum.


 

Oktober o november i samma TVtidning

Söndag 26 oktober, måndag 27 oktober och… tisdag 28 november?! Men vänta nu…

Jag har köpt en kalendersats. För även när det gäller kalendrar kör jag med hängslen och livrem, precis som jag gör när det gäller bredband. Fast här handlar det om lite mer än så… Jag har en filofax som ligger på mitt skrivbord, kalendern i iPhonen använder jag och så har jag en väggalmanacka OCH ett datumblock i köket. För säkerhets skull, alltså. Och faktum är att det verkar behövas, för allt fler runt omkring verkar ha noll koll på dagarna. Då måste nån (==> jag) ha koll.

Igår kom ett knappt läsbart papper från min bostadsrättsförenings styrelse (hört talas om att byta toner i skrivaren/kopiatorn???). Där stod bland annat att jag inte får låsa båda låsen till min lägenhet från och med onsdagen den 22 oktober till och med fredagen den 25 oktober för då kommer det hit en besiktningsman (underförstått mannen kommer hit nån gång under dagarna). Eh… fredagen den 25:e..? Men… den 25:e är ju på lördag och fredagen är bara den 24:e… Nåja, det är inte första gången det kommer såna här konstigheter från BRF-styrelsen. Med min fantastiska slutledningsförmåga (<== självironi!) kom jag emellertid fram till att det är fredagen den 24 oktober som avses. Vilket betyder att det då är helt legitimt för mig att stanna inne i tre dar (se föregående inlägg!), för jag vill inte att främlingar ska röra sig fritt i mitt hem.

Sen blev jag lite konfunderad igen när jag började bläddra i veckans TV-tidning. Alltså, jag köper Expressens vanliga TV-tidning, den som kommer ut en gång i veckan och sträcker sig från torsdag till och med onsdag. En vecka. Inte bilagan TV14, den tycker jag är skitdålig (den sträcker sig över 14 dagar, därav dess namn, förstås) Men… jag undrar vad hoppet på en hel månad kommer sig av i veckans TV-tidning! För mellan den 27 oktober och den 28 november är det ju en månad… Dessutom är den 28 november en fredag i år.

Ja, ja… Det är tur att jag har så många kalendrar hemma och kan ha koll, när andra verkar ha noll koll på dagarna…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om att få idéer som motverkar rastlösheten.


 

Regnig höstkväll

Regnig höstkväll, ganska vanligt numera. Den här bilden tog jag igår kväll genom vindrutan.

Fredagsmorgonen försöker att inte vara regnig. Den har lyckats hittills, men solen misslyckas med att tränga fram. Nu klagar jag verkligen inte. Jag gillar mörkret. Det är kylan jag vänder mig mot. Trots mina nya fönster är det kallt i min lägenhet. Det drar inte längre från fönstren, men det är kallt. Elementen är inte ens ljumma och utomhustermometrarna visar bara en tre, fyra grader.

Idag åker Fästmön hem för att bli mamma på heltid. Men först ska hon jobba. Igår jobbade hon hela efter-middagen och kvällen och jag var riktigt rastlös här. Det börjar bli svårt att komma på vettiga saker att göra. Min intention igår eftermiddag var att ta en promenad, men den enda turen jag gjorde var till soprummet. Putsa fönstren känns liksom inte som nån vidare idé att ta itu med eftersom det ju regnar varje dag. Igår kväll kom emellertid regnet först när jag satt och väntade på Anna i bilen utanför hennes jobb vid 21-tiden. Men ändå. Vem vill ha regn på sina nyputsade fönster? Kanske att jag i alla fall inhandlar planteringsjord och tar ett krafttag med mina krukväxter nästa vecka. Jag får väl lägga reklamblad och gratistidningspapper där jag håller på. Köksgolvet, kanske?

Men det är inte nästa vecka än, utan fredag morgon, på väg över i förmiddag. Idag ska jag åka till min före detta arbetsplats och träffa min favorit ”Lisbeth”. Jag räknar med att få skratta en hel del. Vi har ganska lika humor… Men innan jag fixar till mig har jag skjutsat Anna till jobbet och själv sökt ett par jobb. Det jag var mest intresserat av var tyvärr borttaget. Det händer ibland och då blir jag ganska besviken.

På lördag och söndag tänker jag vara hos Anna. Det är vi och killarna hemma i helgen, så det brukar vara ganska tyst. Jag har fortfarande inte riktigt vant mig vid att äldsta bonusdottern bor nån annanstans nu.

Jag borde ha ringt min mamma igår, men jag känner att jag behöver en paus. I helgen ska jag ringa – om jag nu kan hitta en tid när jag inte stör. Mamma själv ringer inte så ofta, men när hon gör det brukar jag laga mat, äta eller köra bil. Då svarar jag och ber att få ringa tillbaka inom en viss tid. Det brukar knorras en del över det, men alternativet är att jag inte svarar alls, nåt jag överväger om det händer igen. Ibland är det svårt att anpassa sig.

Två maskerade muppar

Maskerade muppar på väg mot helgen.


Vad har DU för dig i helgen? Skriv några rader i en kommentar och berätta, så kanske jag får några idéer!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett förbannat inlägg.


 

För sju år sen filmades en cancersjuk man i samband med en dokusåpa på Sjukstugan i Backen. Ett dygn efter inspelningen avled mannen och ungefär en månad senare visades avsnittet på TV. Susanna och hennes mamma fick en chock när de såg sin pappa/make. Situationen som hade filmats var när pappan drabbats av akut andnöd. Ansiktet var osynliggjort, men dottern och hennes mamma – och även grannar! – kände igen röst och kläder. De anhöriga stämde då den ansvariga organisationen, men förlorade i tingsrätten och tvingades betala rättegångs-kostnader. Därefter överklagade de och nu i oktober ska fallet tas upp i Svea Hovrätt. Det är första gången de anhöriga berättar i media om detta och det gör de i lokalblaskan idag.

Hela historien är märklig. I hovrätten sägs organisationen ifråga, för övrigt den organisation som har ansvar för vård och hälsa om och för vårt läns invånare, vara motpart. Men det märkliga är att mediekoncernen bakom dokusåpan mer och mer har kommit till tals och också sagt sig vara villig att betala eventuellt skadestånd till de anhöriga om hovrätten dömer så.

klubba och lagbok

Tingsrättens friande är underligt, tycker jag.

Tingsrättens resonemang kring sitt friande av organisationen är underligt. Rätten anser nämligen att avsnittet, som för övrigt visades på TV3, har brutit mot sekretessen. Men eftersom materialet också lämnades till media omfattas det av meddelarfriheten. Personalen som pratade om patienterna anses inte ha haft nåt brottsligt uppsåt. Och därför frias organisationen. Jag trodde att syftet med meddelarfriheten var att skydda den enskilde, inte en organisation…

De anhöriga känner sig väl bemötta av personalen och det är inte personalen som sådan som de vill ska ta sitt ansvar – det är organisationen, personalens arbetsgivare, som måste ta sitt ansvar. Även om mannen gett sitt samtycke, enligt organisationen, tycker de anhöriga att det är moraliskt fel att filma en döende person. De vill nu se en fällande dom så att andra människor som är anhöriga till svårt sjuka inte ska hamna i samma situation.

På sätt och vis har det blivit ett delvis önskat resultat: organisationen har inte fortsatt med dokusåperiet. Men man har ändå inte medgett att man har gjort fel.

Eftersom jag vid den här tiden jobbade inom organisationen var detta en dokusåpa jag följde. Jag sa vid flera tillfällen till min chef att h*n nog borde titta och ha lite koll på serien i sin roll som dåvarande informationschef för organisationen ifråga (inte vid Sjukstugan i Backen – som h*n var tidigare och som h*n nu är igen). H*n visade noll och intet intresse. Personligen kan jag känna att om h*n hade tittat och hade reagerat, så skulle det inträffade inte ha behövt ske. Men, som sagt, trots en lön som   (2007) var högre än nuvarande riksdagsledamöters nya lön (61 000 kronor i månaden, enligt TT), var intresset att ägna 20 minuter varje måndags- till torsdagskväll noll.

Jag tycker att det här är förskräckligt. Detta skulle ha kunnat undvikas om inte organisationen ifråga och Sjukstugan framför allt varit så mediekåta, för att tala klarspråk. Visst gav dokusåpan en hel del postivt, men eftersmaken är minst sagt fadd. Organisationen ifråga bör ta sitt ansvar och erkänna att man har gjort fel och inte bara skylla på den föregående politiska majoriteten!!!

Det blir en rejäl och fet svart bak för denna ovilja att visa intresse och att vägra ta sitt ansvar! Skäms!

Svart bak

Ta ansvar, erkänn fel! Men det gör inte organisationen som sägs ansvara för länsinvånarnas hälsa och vård. Skäms!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett rätt typiskt oktoberinlägg.


 

Höstkväll i bilen

Helt nattsvart är det inte.

Om två dagar är vi i mitten av oktober. Det sägs att tiden flyger iväg när man har roligt. Inte vet jag om jag har roligt i mitt liv just nu, precis. Det mesta kretsar kring avsaknaden av jobb, inkomst och det därmed förknippade sociala samman-hanget. Jag har snart varit arbetslös i tre och en halv månad. Det finns inget kul med det alls, kan jag meddela. Men jag försöker tänka positivt, hitta vettiga jobb att söka och så försöker jag förstås hitta meningsfull sysselsättning på annat sätt. Dessvärre har jag inte hittat nåt sätt som kan betala mina räkningar. Helt nattsvart ser det ändå inte ut. Jag har ett bra liv jämfört med många andra. Och på den privata sidan har jag sammanhang eftersom jag hör ihop med mamma, Fästmön & co. Det finns människor som varken har jobb eller familj. Hur lätt är det att fortsätta leva då?

Höstträd i flera färger

Höstträd i vackra färger muntrar upp, liksom böcker. Det här trädet står på baksidan av mitt hus.

Mamma gav mig en peng i förra veckan. Den ska jag använda till mat och till bilservicen nästa månad. Det är inte roligt att vara över 50 år och behöva ta emot pengar från sin gamla mamma… Men igår kväll hade jag också behov av att muntra upp mig lite och gjorde en beställning från Bokus. Ja, jag veeet att jag inte borde, men jag köpte tre pocketar och en inbunden reakbok. Den ena ska jag ge bort i julklapp, de tre andra behåller jag själv. Inga dyra böcker alls. Reaboken kostade bara 29 kronor, de båda pocketböckerna 42 respektive 47 kronor.

Min förmiddag har avlöpt som vanligt. Jag har dessutom vikt torr och ren tvätt som en galning. Det gäller att vara både bläckfisk och ha aparmar vid hanteringen av underlakan till dubbelsäng… Strykhögen jag tog itu med igår har ersatts med en ny, betydligt tråkigare (t-shirtar mest). Men den sparar jag till senare i veckan.

I eftermiddag åker jag och hämtar Anna från jobbet. Kanske gör jag ett postärende i samma veva också. Därefter åker vi ut till Himlen där vi ska fira en blivande 20-åring. Den egentliga högtidsdagen är på onsdag, men det funkar bäst för alla inblandade att fira idag. Äldsta bonusdottern är ju på besök från Norrland just nu, men lämnar oss i morgon. Det ska bli kul att träffas i kväll! Kanske följer Anna med hem till New Village redan i afton eller också dyker hon upp i morgon. Hon är ju egentligen ”barnfri” den här veckan, men på fredag åker hon hem till Himlen igen. Det blir mycket åkande och farande för henne. Jag förbannar en viss del i mitt liv som gör att vi inte kan bo i samma hem!

På fredag blir jag alltså ensam igen, men har ändå nåt roligt att se fram emot just den dan: jag ska luncha med ”Lisbeth”! Vi ska träffas på en av restaurangerna på campus vid min förrförra arbetsplats och det ska bli såååå kul! Det gäller att se till att tillvaron inte är nattsvart utan också innehåller såväl stora som små fester. Att träffa ”Lisbeth” är alltid festligt.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 299 andra följare