Tre igång och så även jag

Ett inlägg i vilket Tofflan konstaterar bättring, gläds åt rosor samt skryter om sina datorer. Sina TRE datorer.

Den lilla Fästmön kom hemtravandes en kvart över fyra i eftermiddags. Då hade hon gått hela långa vägen. Det tog en timme! Så skönt det måtte ha varit, för det var en sån där lagom varm eftermiddag. Lite blåsig, men inte för kall och inte för het.

Själv la jag mig ovanpå gästsängen för att vila. Det höll en kvart. Sen plonkade det i Ajfånen och jag förbannade mig själv för att jag inte hade satt den på ljudlöst. Den plonkar liksom till och med när jag har fått svar på mina kommentarer hos en annan WordPress-bloggare. Känns ju liiite onödigt, men… Sen svoschar mobilen också. Då berättar den att det kommer jobbmejl. Det kom flera såna idag och jag har fortfarande inte svarat på ett enda. Har man semester så har man.

Det känns konstigt att ha semester en vardag, för det är ju vad det är idag. Så innan jag gick och vilade skuttade (nåja…) jag ner till postboxen för att vittja den. Fullt av reklam – och underbara rosor från den snälla tant Raffa! Tusen tack!

Underbara – och eviga – rosor från tant Raffa.

Igår rensade jag kylskåpsdörren på kort och satte upp alla nya, fina som jag fick till i fredags. Men det är några jag aldrig plockar ner. Ett är från vännen Karin, som gick bort i höstas, och ett är från E som jobbade där jag jobbade en gång, i ett annat arbetsliv. E var den enda som hörde av sig av de så kallade arbetskamraterna i huset där jag arbetade. Förutom en eller två andra som mest var nyfikna.

Tillfälligt avbrott för att kolla övriga datorer!!!

Ja, nu är det ju så att jag plötsligt är ägare till tre (3) datorer. Stordatorn, numera benämnd Storebror, är ju lite krasslig. Men faktum är att han kämpar på. Och eftersom han var min förste av de tre är han mig kärast. Det är bara ett problem och det är att jag inte vågar stänga av honom. Starta om går bra, det har jag testat, men stänga av… Nja, då blir han svart och man måste fippla lite. Nu har jag emellertid rensat och tömt lite, vilket har snabbat på honom när han arbetar. Det märks faktiskt ganska stor skillnad. Och – ta i trä! - inga problem är akuta just nu.

Storebror.

Anna behöver sitta vid en dator också i kväll, så nu har jag riggat upp Lapdancen (laptopen) som jag fick av en snäll vän. Den är ganska tom och därmed också ganska snabb. Medan Anna nu är iväg och kompletteringshandlar uppdaterar jag virusskydden på Lapdancen och på Toyboy (leksaksdatorn).

Lapdance.

Den tredje och minsta, Toyboy, har jag mest som tidningsläsardator i köket, men eftersom jag nu har varit ledig har jag läst tidningar på Storebror. Detta innebär att Toyboy inte har kunnat hämta uppdateringar automatiskt. Men nu är alla tre datorerna skyddade – förhoppningsvis! Storebror gör det automatiskt och under tiden den står på.

Toyboy.

Nu låter det som om jag skryter väldeliga om mina tre datorer, men faktum är att de alla tre har flera år på nacken. Yngst är Toyboy, som jag köpte hösten 2009. Då förstår du – en Toffla måste liksom ha både hängslen och livrem när det gäller datorer. För se utan en dator kan hon knappast klara sig.

På tal om att klara sig undrar jag hur det blir på jobbet när jag inte längre går dit. Idag har jag fått flera mejl där min närvaro och mina arbetsinsatser önskas. Men jag vet inte vad jag ska svara. Blir jag inte varslad under morgondagen förlängs min anställning ytterligare en månad, det vill säga juni ut. Och blir jag varslad får jag överväga om jag ska plocka ut all semester jag har innestående i stället för att arbeta i maj. Så det mejl jag fick idag där man önskar min närvaro och insats i början av juni kan jag liksom inte svara på – även om jag nu skulle vilja svara. Jag har fört en hård diskussion med mig själv och kommit fram till att jag får svara på jobbmejl vardagskvällar, men inte helger och semesterdagar. Idag är det semester.

Vi har ätit några varma mackor till middag och jag har inte fått mera ont. Det vete 17 vad det är med min insida, men nånting är uppenbarligen inte OK. Är det inte det ena skiten så tycks det vara det andra. Jag blir lite trött, det kan räcka nu. Och jag blir rätt att jag ska få alldeles för mycket tid framöver att känna efter. Jag älskar att jobba, men hatar att vara sjuk…

Livet är kort.

Read Full Post »

April, april – födelsedagsfirande

Ett inlägg uti vilket Tofflan i ord och bild beskriver firandet av sin femtioförsta födelsedag.

Semesterdag idag. Och födelsedag. Den femtioförsta. Vem vaknade kvart över sex? Petite Moi, förstås. (Måste vara åldern…) Men jag höll mig lugn ett tag, trots att jag var bra sugen på paket som jag visste fanns. Fästmön vaknade strax av att jag vred mig i sängen. Jag fick en liten födelsedagssång till att börja med. Och ett helt lass med paket…

Ett helt lass med brev och paket.

Det roligaste kortet var nog detta, med en fin kompis på:

Vem skulle inte bli glad av denna söta groda?

Och det var mycket fint i kuverten och paketen! Fyra böcker och en extra vass fotfil från Anna och två böcker av en ny författarbekantskap till mig från FEM. Trisslotter och pengar från mamma och kort från mammakusinen B med A samt G och M. Det var ju nästan som att fylla 50 i år igen…

Spännande böcker och en extra vass fotfil samt fina kort.

Efter en snabbfika och lite blaskande i badrummet bar det av ut till Himlen där Anna hade några ärenden. Jag passade på att fota hennes födelsedagsrosor som stod kvar i vasen. Rosorna hade svartnat och torkat, men baske mig om de inte var nästan lika raka som när jag köpte dem för över två veckor sen!

Torr, svart men fortfarande rak.

Födelsedagsfrukosten intogs också i Himlen och bestod för min del av kokt ägg och ostfrallor. Och mer kaffe, förstås.

Födelsedagsfrukost i Himlen.

Johan fick sitt kuvert från Lille M och han var nog väldigt nöjd med innehållet. Jag lämnade en liten sista april-peng, trots att Johan nu ska börja nåt nytt program i Arbetsförmedlingens regi och troligen inte är ”ledig” då. Det vore ju liksom inte helt fel om han finge lite hjälp den här gången. Johan gjorde sin praktik på min arbetsplats och han var omtyckt, punktlig och pålitlig – det är vad jag har hört om honom, i alla fall.

Efter Himlen tuffade vi in till Stormarknaden för att köpa en flaska Östgöta sädes till sillen på sista april. Anna köpte oss var sin födelsedagskaka som var så smarrig att vi mådde rätt illa efter att vi glufsat i oss dem hemma i New Village.

Födelsdagssmaskens till kaffet – och sista april.

Under eftermiddagen slappade vi mest. Det tar ju på när man har uppnått sin ålders höst och dessutom vaknar kvart över sex fast man har en semesterdag… Min kompis Mia ringde och vi hade ett långt och trevligt samtal. Tyvärr rings vi alltför sällan, typ två gånger om året: på hennes födelsedag den 25 april och på min födelsedag, den 26 april. Efter samtalet kom jag på att jag inte hade kollat postboxen, så jag skenade ner. Där låg dessutom ett kort ifrån Mia samt ett kort med Trisslotter från Annas snälla mamma och L! Så nu har chanserna att jag ska bli miljonär ökat med 100 procent sen i morse!

På kvällen var det tänkt att ha en liten ”släktmiddag”, men tyvärr blev den inställd. (Jag hatar en viss jävla sjukdom!!!) Fast Anna och jag gick ju och åt ändå, för bordet var ju bokat på Restaurang Akropolis.

Mitt middagssällskap.

Mitt middagssällskap var det bästa på hela restaurangen, men hon hade inte nån virkad mössa på huvudet, tack och lov.

Mitt egentliga middagssällskap.

Maten var superb, men såg bara äcklig ut på bilderna, så du får nöja dig med peppar och salt.

Peppar och salt.

Till maten (fileto kotas till huvudrätt) drack vi förstås ett grekiskt, fylligt rödvin, Naoussa Tsantali. Mycket gott!

Lite kall om halsen?

För min del blev det piperia till förrätt (paprikaröra), kyckling till huvudrätt och iagourti med honung och valnötter till dessert. Till kaffet slank en metaxa ner alldeles förträffligt.

Kaffe och metaxa.

När vi anlände hem hade faster E ringt tre gånger, så jag ska ringa henne i morgon, i kväll är det lite sent.

Ett stort TACK till alla som kom ihåg mig på födelsedagen (det var knappt så jag gjorde det själv), alltså…

• Anna
• Mamma
• FEM
• Lena HaO
• Barbro och Arne
• Mona och Gunnar
• Magnus och Eva-Lena
• Linn
• Elisabeth
• Agneta
• Jerry
• Johan 
• Tatiana
• Lena E
• Riitta
• Ing-Mari och Lasse
• Mia
• Åsa
• Mie
• Gunilla
• Elisabeth 2
• Anna Karin
• UnderCover
• Ludmilla
• Faster E

Livet är kort. Jag är så tacksam för att jag inte var ensam den här födelsedagen heller.

Read Full Post »

För att flytta fokus: En tur i omvärlden

Nej, allt cirkulerar inte runt mig. Det finns en värld där ute också. Den som vill – häng med på en tur i omvärlden!

Bostaden en del av pensionssparandet. Jepp, så kan man säga att det är för min del, i alla fall. Men just nu finns tyvärr en stor risk att jag, som ÄLSKAR att jobba, får ta ut pengarna i förskott. En måste ju kunna leva nu också. ”Sen” får vänta.

Många vårdanställda läste obehörigen journaler. Egentligen borde verbet stå i presens, för att vårdpersonal, som inte jobbar med en viss patient, ändå läser patientens journal är nog vanligare än man tror. Totalt handlar det om 27 personer som olovligen läst en viss journal, enligt Aftonbladet. Två av dem sägs jobba med sjukresor och loggade in 15 gånger under en och samma dag. Så oerhört korkat att göra det nu när man lämnar elektroniska spår efter sig. Dataintrång eller tjänstefel – nu polisundersöks det vilken typ av fel de nyfikna har gjort.

Buljonghärva i Uppsala. Ja jisses så lokalblaskan fläskar på! Vilken tur att det bara var buljontärningar och inte… fläsk, till exempel. Men det klart, en riktig soppa är det ju…

Facebook har börjat kosta. ”Det är gratis och kommer alltid att vara det.”. Så står det på Facebooks inloggningssida. Men nu har man börjat ta betalt för meddelanden till andra än den man är vän med. I alla fall i Storbritannien. Dessutom kostar det mer om personen du inte känner är populär, alltså har många vänner eller följare. Syftet med det hela sägs att vara att slippa spam. Jag ser ett helt annat syfte, jag…

Fördubblade vårdnadstvister. Det är resultatet av reglerna från 2006 för hur skilda föräldrar ska dela på vårdnaden av sina barn. Men hallå! Det var väl ändå inte meningen? Meningen var väl att det skulle bli bättre? Eller? Ett barn behöver båda sina föräldrar!

Popstjärna tar över BingoLotto. Aftonbladet kallar det en skräll att Marie Serneholt tar över BingoLotto i höst efter petade Jan Bylund. Jag funderar bara… Vad är BingoLotto? Det var så länge sen jag hörde talas om det 1990-talsspelet. Sist jag tittade  (13 april 1993) var han… den där… Tåget eller vad han nu heter  programledare.

Egen mjölk? Nja, matbutikernas så kallade ”egna” och billigare mjölk är inte så ”egen” egentligen. Enligt TT kommer ICAs mjölk från Arla, Axfords Garantmjölk, som säljs av bland andra Willys, kommer från Falköpings mejeri och Skånemejerier. Från Skånemejerier kommer även CityGross mjölk av märket Favorit. För att nämna några…

Pojkar läser bara om män också läser. Eh… va? Den statliga litteraturutredningen visar att pojkars läsförmåga har blivit sämre. Och det är inte skolornas fel, menar docent Gunilla Molloy vid Stockholms universitet. I stället handlar det om att pojkar bara läser om vuxna män också gör det, alltså föregår med gott exempel. Kan det verkligen vara så enkelt?

CV ska matcha jobbet. Kort och koncist, ska man skriva CV, men ändå inte för allmänt. Och så ska det matcha jobbet. Värst av allt är massansökningar, säger en av de så kallade coach-experterna. Men en CV är ju ingen ansökan i sig, utan en levnadsteckning. Ansökan gör man väl i ett separat dokument? Nu får ni väl hålla isär äpplen och päron, eller?!

Och så, avslutningsvis, har Margaret Thatcher avlidit. Vill du se en bra film om henne, kolla in Järnladyn.

Livet är kort. Margaret Thatcher blev ändå 87 år gammal.

Read Full Post »

Toffelmammans ankomst

Onsdag kväll. Mamma anlände som hon skulle. Allt har gått bra. Jag kan andas ut. Sötaste Fästmön var hemma hos mig och tog emot mamma med kaffe och wienerbröd och fina tulpaner på köksbordet. Färdtjänsttaxin var lite sen.

Hon är här nu, Toffelmamman.

Jag åkte hem en kvart före min arbetstid slutar. Vi har suttit och pratat och haft julklappsutdelning. Tröjan jag köpte till mamma blev omtyckt även om ärmarna var i längsta laget, fotoboken om Året på Ultuna blev en succé. Och jag fick också paket!

Två klappar till mor, chokladask, kuvert och paket i påsen till mig.

Belgisk choklad är aldrig fel och så fick jag två väldoftande tvålar och hela fem Trisslotter! Tänk om jag vinner en nätt summa och kan ta vilket roligt/kort/dåligt betalt/ jobb som helst… Tja, drömma kan man ju…

Fina tvålar, god choklad och vinstlotter, förstås.

Jag har varit över till Tokerian och tagit ut kontanter åt både mor och mig. Mamma har lite svårt att klara bankomater. Nej, inte lite svårt, hon klarar det inte. Jävla banker som inte har kontanthantering längre! Bankerna är väl för höge Farao bättre skyddade än gamla handikappade tanter?! Själv hade jag slut på kontanter. Nu är det påfyllt i plånböckerna igen.

Den söta korgen med påskgodis från Den Hjärtegoda L tronar på soffbordet. Anna hade lagt påskgodis i det fina blåa ägget jag fick av henne förra året. Och så har jag ju en oöppnad chokladask. Nog ska här goffas i påsk! Jag packade också upp den söta elefanten som var med i Den Hjärtegodas korg. Elefanten ska jag bära med mig alltid och överallt.

Från och med nu med mig alltid.

Mamma har nu fått mat - jag köpte med mig en låda thaimat till henne. Nu har jag parkerat henne framför TV:n en stund medan jag skriver. I kväll missar jag halva När livet vänder, så jag spelar in och tittar efteråt.

Jag ska hämta Anna från jobbet i kväll klockan 21 och skjutsa hem henne till Himlen tillsammans med väska och kassar. Det är det minsta jag kan göra i gengäld för att hon var hemma och tog emot mamma idag. Visst har jag väl världens bästa fästmö?!!

Annas tulpaner

I morgon blir det storhandling och jakt på våffeljärn och biltvätt. Troligen.

Livet är kort.

Read Full Post »

Dagens fina post!

Trött och DAAAN på ren östgötska kom jag hem efter en hektisk och rolig dag på jobbet samt ett besök hos frissan och Tokerian. Vittjade min postbox och fann detta intressanta innehåll:

Antiktidningen, en räkning och ett paket.

Antiktidningen är alltid rolig att få, men se Mediehuset UNT vill jag inte ha några fönsterkuvert ifrån. I morgon ringer jag dit och ber dem avsluta min prenumeration på lokalblaskan när den går ut i mars.

Jag har inte nån lust längre att betala 2 700 nånting pix för de tunna tidningar som kommer nuförtiden. Hutlöst pris! Men man kan ju inte bara skita i att betala räkningen, man måste höra av sig också. Så småningom hittade jag kontaktuppgifterna på baksidan. Däremot framgick inte telefontiderna. Man tänker att ett Mediehus borde… ja, ja, skit samma. Den var nämligen det GRÖNA paketet som var mest spännande i dagens post, för inuti låg dessa!

Inuti paketet låg dessa VACKRA VANTAR, i Toffelriktig kulör! 

Och ett vänligt, medföljande kort:

Vänliga rader!

Stort TACK till Iréne för de VACKRA VANTARNA! En mer Toffelriktig kulör finns inte! För tänk, nu lär det bli svårt att glömma vantarna – de syns otroligt bra! Dessutom tror jag att de är smått unika - nåde den som stjäl dem! Bäst av allt är nog emellertid att – jag matchar Leffe!!!

Jag matchar Leffe!

Livet är kort. Och jag slipper frysa om händerna!

Read Full Post »

”Opp, Amaryllis, vakna min lilla…”

Tio duktighetspoäng till den som vet vem som har skrivit låten i rubriken! Det är lite så att jag går och småsjunger den för mig själv. Dels för att egga på den faktiska Amaryllisen på köksbordet, dels för att peppa mig själv att få lite fart och ork. Men jag kan säga att det mest är en av oss som har kraft – den på köksbordet! Jisses vilken vacker blomma! Två klockor har slagit ut nu och tre är på gång.

Amaryllisen har kraft!

Jag har försökt få fart på förra säsongens Amaryllisar som jag har lyckats få att överleva. Men tyvärr, inget händer. Det beror säkert på att de blommade så mycket och så vackert då… Den ena fick jag av Fästmön och den var planterad i en glasvas, jättevackert! Den andra fick jag av Mammakusinen B och den blommade och blommade och blommade långt in på våren… (Är det nån som inte har fattat att jag älskar blommor..?)

I morse På förmiddagen fick jag mejl från jobbet, från personalavdelningen, tror jag. Det verkar som om min förlängning har gått igenom och jag har nu jobb till och med mars månad ut. Men nåt knas var det, för jag låg visst kvar i nåt system hos min förra avdelning. Denna byråkrati… Glad är jag i alla fall att ha ett jobb ett tag till. Och extra roligt ska det bli att få träffa en familjemedlem som ska vara på samma arbetsplats ett tag! Härligt att det ordnade sig! Nu börjar jag längta tillbaka till jobbet… Ska bara försöka hämta lite fler krafter så kommer jag igen! Fredagen den 11 januari är det jobbstart för min del!

Jag ska ringa min mamma och gratta på namnsdagen. Hoppas att kortet med innehåll har kommit fram! Mamma heter Svea i förstanamn, men hon kallas inte för det. Svea, det var min mormor, det! (Själv heter jag Jeannette i förstanamn, men jag är verkligen inte nån sån!)

Dagens stora händelse är att jag ska gå och få håret klippt hos bästa frisören i stan, M på Salong Frizz. Så, nu har jag avslöjat mitt tillhåll när det gäller huvet! Jag har tid klockan 17 och tänkte ta bussen ner. Efteråt blir det middag nånstans på stan med Anna.

I kväll är det lite bra på TV. Dels börjar ett nytt brittisk kriminaldrama i tre delar på SvT2, Blechley circle, dels är det andra långfilmslånga avsnittet av Fjällbackamorden på SvT1. Blechley circle handlar om fyra kvinnor som hjälper polisen att lösa brott. I det här fallet handlar det om seriemord. Fjällbackamorden har som undertitel Vänner för livet. Jag tycker att den första filmen har fått överdriven negativ kritik. Så jäkla dålig var den inte tycker jag. Då är Mari Jungstedts tyskatillsvenskadubbade filmer tusen gånger värre, riktigt pinsamma! Men som så ofta tycker jag också att böckerna är bättre än filmerna – det är sällan jag tycker tvärtom! Jag har ställt DVD:n på inspelning av både Blechley circle och Fjällbackamorden, men jag tror nog att vi är tillbaka i tid.

Det är också den andra delen av ABBA-dokumentären i kväll. Den går samtidigt som Blechley circle, men också i repris i natt, så även den spelas in. Trots att jag tyckte att den var ganska dålig. Kvällens avsnitt, det andra av två, har undertiteln Vägen till Waterloo. Vi har också tittat lite på Eighties på SvT – ja, vi sitter uppe lite för länge om nätterna – och det är roligt att se idolerna från sin egen ungdom. Åren 1980 – 81 bodde jag ju i England och såg många av dem både på TV och IRL på klubbar. Kul!

I morgon ska jag försöka köra ut oss till Förorten för ett sjukbesök samt för att Anna ska få lämna av lite grejor hemma. Kanske blir det ett besök hos Annas snälla mamma i morgon eller på fredag, det beror lite på vad som passar och hur det är med min ork. Den senare är ju inte precis konstant utan kan dimpa rejält rätt som det är. JA JAG ÄR JÄVLIGT OTÅLIG OCH VILL BLI PIGG NU!!!

Vad händer hos dig idag??? Skriv gärna en kommentar och berätta!

Livet är kort.

Read Full Post »

Vecka 40: Höst och host

Torsdag är det och det innebär veckans höjdpunkter (höst) respektive lågvattenmärken (host). Och det är ju inte svårare än så här, enligt mig:

Höst

• Fin och god kväll på Il Forno (alltid gott och trevligt där!)
• Tant Raffa (som skickade ett fint kort med omtänksamma rader)
• Vippöppnade fönster (jag ÄLSKAR mina nya fönster!)
• Att vara två när man inte mår bra (jag ÄLSKAR min Fästmö!)
• Bokbloggare påverkar! (japp!)

Host

• Regn, lera och risigt allmäntillstånd (nej, jag vill ha fina dagar och inga krämpor!..)
• Onödig rondell (och folk som inte kan köra i rondeller trots körkort…)
• NIX säger jag till telefonförsäljare (sluta ring mig!)
• Lite mycket nu (snacka om att allt hopar sig…)
• Ikanobanken och dess märkliga förfaranden med IKEA handla-korten (varför ska man tvingas byta ut kort som fortfarande är giltiga..?)

Read Full Post »

Skrivigt, jakt på diverse och ett tack

Nä, jag skippade förmiddagens trädgårdspromenad. Ville spara på min onda häl, som idag var mittemellanond. Det vill säga inte för jääästrigt ond och inte inteallsond. M och jag tog i stället en tur på institutionen där vi raggade lite folk till evenemanget nästa vecka. Trots en del manfall blir vi ett bra gäng som deltar. Många av dem som inte kan delta befinner sig utomlands och då är det ju tämligen omöjligt att vara med.

Förmiddagen ägnade jag för övrigt åt att skriva artikeln jag borde ha skrivit i fredags. Idag blev den klar, på båda språken, förstås. Men jag blev liiite stressad av att det knackades på dörren en fem, sex gånger under en kvart. En del av personerna sökte somliga som inte var på plats eller ville fråga om trädgårdspromenaden, ett arrangemang som jag inte varit inblandad i alls.

Jag hade gärna emigrerat hit en stund idag.

Efter lunchen tog jag igen den missade intervjun från häromdan och det blev ett spännande möte kring ett annorlunda flygplan! Eventuellt ska jag filma på fredag om det blir nån flygtur! Jag skrev en artikel på båda språken även om detta och publicerade under eftermiddagen. Tjolahopp, liksom! (Får man använda det uttrycket utan att Astrid Lindgrens släktingar ska ha royalties???)

Fästmön hade ett ärende till sitt jobb, så jag plockade upp henne hemma innan vi for dit tillsammans. På vägen tillbaka stannade vi och åt en vegetarisk middag på Mac Jack.

Hemma i New Village noterade vi att Dalkarlarna fortfarande jobbade. Och jobbar i skrivande stund (18.40). Ja jisses, det blir inga lugna kvällar efter jobbet här inte, nästa vecka… Nån plast har inte levererats till trappuppgången än – eller också så har den det och nåt pucko eller nån trevlig granne har snott lånat in rullen till sig.

I stället för att grubbla över det, grubblade jag över en försvunnen strumpa. Jag har nu jagat den överallt – bland gardiner, bland t-shirtar, under badkaret, i tvättkorgen, i tvättmaskinen, för att nämna några ställen. Men strumpan är och förblir försvunnen – trots att jag vet att jag hängde upp den tillsammans med sin make/a igår efter tvätten. Det måste vara Arga Klaras strumpmonster som har varit här!

Dagens snigelpost bestod av två räkningar, ett idiotbrev igen från Ikano Banken om mitt IKEA Handla-kort (jag fattar inte vad de håller på med!) och ett trevligt och positivt brev. Det roliga brevet var ett kort med innehåll från den snälla Agneta! Tack så jättemycket för innehållet, det är vidarebefordrat!

Ett fint kort med fint innehåll från Agneta! Omtänksamt!!!

Dagens krämpor består av halvond häl, alltså, en ömmande finne på höger näsvinge samt en magsmärta på vänster sida som jag misstänker att min alien ligger bakom. Men annars är det bra. Och nu ska jag umgås med min kära en stund innan jag tar en runda bland mina Kickor & Pluttar för att läsa vad ni har skrivit.

Livet är kort.

Read Full Post »

Klafs, klafs…

Ja, du har rätt. Rubriken är onomatopoetisk. Idag låter det klafs, klafs när man går ut. Inte nog med att det blåser som 17, det regnar också. När jag vaknade i morse trodde jag att jag hade sovit utomhus med tanke på frisyren.

Morgonfrisyr av det blåsta slaget.

Den här bilden är inte bara rolig. Jag förtvivlar faktiskt lite över den också! Skälet är att jag alltid har varit så stolt över mitt hår. Är det nånting jag har unnat mig och nånting jag verkligen har skött om och lagt pengar på är det mitt hår. Och nu tappar jag nävar varje dag. Sist jag var och klippte mig bad jag att min frissa skulle klippa riktigt kort. På det viset inbillar jag mig att det inte syns så mycket. Jag känner det ändå. Tunt och livlöst är det. Fåfänga jag gråter inombords. Kan operation Alien Extraho ge mig håret tillbaka, såsom det var? Svar: nej, troligen inte. Så då gråter jag lite till. Inombords.

Inte var jag ensam idag heller som åkte bil till jobbet. Maj gadd, vilka köer det var! Varför ska alla ut och åka när jag är ute och åker? (Ironi, för den som inte fattar det.)Vid vissa trafikljus var det ingen idé att köra trots att det var grönt, för risken var så stor att jag hade blivit stannandes i en korsning… Regn, regn, regn… Men jag såg i lokalblaskan att det ska bli sol i morgon. Må dä. Det vore ju inte helt fel när jag ska tömma ballen*  och skena till kallförrådet som värsta ystra ponnyn. (Ja, jag överdriver. En Toffla skenar aldrig som nån värsta, yster ponny – det går inte ihop med min image.)

För tillfället är hösten ganska grå och färglös. Jag ser fram emot fyrverkeriet i naturen som jag vet kommer varje höst! Visst, naturen dör – men bara för att återfödas igen i vår! Det gäller att inte glömma bort det när det känns som mest… färglöst/tjockis-svart. På tal om färger känns det skönt att Salas heminredningsbutik har koll på vilka färger som gäller i höst. Fast ett misstag gjorde de ju i annonsen när de skrev turkos… Turkos är ju varken nån färg eller snyggt.

Tur att Salas heminredningsbutik har lite koll på vilka färger som gäller i höst – trots korrekturfelet turkos. 

Fredag idag och Fästmön dimper ner i kväll. Ska verkligen utnyttja henne den här veckan till att skyffla och plasta in möbler. Stackars Anna… Måste komma på nåt bra sätt att muta henne på…

*tömma ballen = tömma balkongen på möbler inför fönsterbytet

Livet är kort.

Read Full Post »

Idiotisk post – och fin!

Fredagstrött… Det är inte bara mitt förnamn just nu utan även mitt efternamn. Men när jag hittade ett brev från Ikano Bank i min postbox piggnade jag till – av ilska.

Ett brev som gjorde mig ilsken.

Brevet är en påminnelse om IKEA HANDLA-kortet. Ikano Bank tycker att det är ett tag sen jag handlade och vill med brevet, och dessa rader jag nu citerar, påminna mig om att jag har ett kreditkort hos dem:

[...] har du inte handlat eller hört av dig till oss senast den 30/10 2012 avslutas ditt konto automatiskt.

står det i första stycket. Vad det emellertid inte står är hur man ska höra av sig till dem. Jag hittar emellertid längst ner på brevet, i mikrostil, några rader om att man kan ringa ett visst nummer om man har frågor och att öppettiderna är måndag till fredag klockan 9 – 17. Se själv:

Det går knappt att läsa, men där står ett telefonnummer samt öppettider.

Klockan var 16.50 så jag tänkte att jag ringer väl då, nåt annat sätt att höra av sig på fanns ju inte vad jag såg. Jag möts av en inspelad röst som ger mig diverse val. Jag vill naturligtvis ha personlig service. Men gissa om jag blir ilsken när jag får veta att man där har öppet måndag till torsdag klockan 9 – 17, men fredagar endast 9 – 16! Hur vore det om Ikano Bank kunde ge sina kunder korrekt information??? Behöver banken en kommunikatör, kanske???

Nej, jag tänker inte handla nåt på det här kreditkortet före den 30 oktober bara för att kontot inte ska avslutas. Vill banken ha kunder kvar får man ha en trevligare ton i sin brev och dessutom informera om hur man ska höra av sig. Och så är det ju bra om man i brevfoten anger korrekta öppettider.

Betydligt mildare till sinnet blev jag emellertid strax när jag öppnade ett annat kuvert som också låg i postboxen. Det var från den kära Maria Engelwinge, som jag inte hört av eller sett i bloggvärlden på ett tag. Hon påminde om sin existens med detta fina kort:

Post som gjorde mig mildare till sinnet efter Ikano Banks brev.

Jorå, Maria, jag ska ringa nån dag, men det är så otroligt mycket som pågår i mitt liv just nu – kolla här på bloggen så förstår du…

Är det nån som inte får lika fina kort som jag får av Maria men som vill köpa kort av henne? Kolla in hennes ”kortblogg”!

Livet är kort.

Read Full Post »