Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘kontemplera’

Ett asocialt inlägg. Delvis.


När jag lunchar
brukar jag ta min bok på gång och gå 50 meter till Kurre och äta nåt. Ibland är det roligt att variera sig och gå nån annanstans, men Kurres ställe har bra lunchmat, serverad med rikliga portioner grönsaker, av trevlig personal och till bra pris. Jag tycker att 66 pix för en lunch (typ paj med sallad och dressing) med dryck och bröd samt kaffe och småkaka på maten är väldigt bra.

kakor till kaffet på maten

Småkakor till kaffet på maten får man hos Kurre.


Idag kom jag iväg lite senare.
Jag höll inte på nåt sätt på att svälta ihjäl, för vi hade ju fått kaffe och macka vid frukostmötet. Men bilen skulle flyttas på till rätt parkering och så var det väldigt svårt att slita sig från jobbet. Det är väldigt intensivt just nu. Tog mig faktiskt i kragen och påminde min chef via mejl (han är på kurs den här veckan) om att jag behöver nån form av besked om fortsatt visstidsanställning eller ej. Jag har ju några semesterdagar, annars, som jag gärna vill ta ut.

Kurres ställe är suveränt. Jag har till och med ett eget bord, längst in åt höger i den lilla lokalen. Där sitter jag med mitt eget lunchsällskap och bara njuter av såväl andlig spis som lekamlig. Den andliga spisen består för tillfället av Hjärta av jazz. Dessvärre var det en sur unge som förstörde mitt humör genom att blänga på mig. H*n tyckte nog att jag skulle flytta på mig till förmån för den egna personen inklusive förälder. Sura, gloende ungar är det värsta jag vet. Så jag utdelade ett riktigt ont Toffelöga. Blänger du på mig, blänger jag på dig – sju resor värre!

Sallad och bok

Dagens lunchsällskap bestod av sallad och jazzbok.


Förmiddagen försvann rask
t i ett möte där jag samtidigt blev lite mejlterroriserad. Jag skulle ha haft ytterligare ett möte klockan elva, men vi flyttade det till i morgon bitti, tack och lov. I övrigt har dan flutit på med sedvanligt jobb, det vill säga webberier av olika slag, samt lite planering.

Jag aviserade att jag skulle gå tidigare, det vill säga den egentliga tid arbetsdagen slutar, klockan 16.18. Det höll jag nästan, var bara tio minuter sen. Men jag hade kunnat få stanna kvar om inte kollegan KS förbarmade sig över ett sent jobb som trillade in. Riktigt bussigt!

Detta innebar att jag kom till Stormarknaden i vettig tid. Utförde mina ärenden och träffade på Agneta. Vi kacklade en stund och blockerade äpplen och morötter för en man, men han var så godmodig och gladlynt att jag blev förvånad.

Sen kastade jag mig in i djungeln på ICA Kvantum. Det är sannerligen en prövning. Varje gång jag går där vill jag utveckla akut autism. Jag orkar inte med folk som står i vägen för min framfart, som såsar, som pratar, stimmar, ungar som skriker… Jag blir så trött, så trött och tycker att det mest är förfärligt. Men jag överlevde.

Hemma var det mörkt och tyst, för Fästmön jobbar kväll igen. Men hon slutar klockan 20, så jag ska strax åka och hämta henne. Därför blir det ingen Antikrundan för min del i kväll, utan jag spelar in och tittar i morgon kväll i stället.

Anna var söt och tvättade en tröja åt mig och jag själv har kört en maskin tjockis-svart som snart är klar. Dessutom har jag kontemplerat i duschen en stund i min ensamhet. Det var rätt skönt. Jag blir ganska trött på människor en sån här dag. Vi missförstår varandra och jag har inget tålamod med folk som tror att de vet vem jag är när de i själva verket inte har den blekaste aning.

Men se Anna sitter jag förstås hellre här med. I morgon bär det emellertid av till Himlen för hennes del, för då väntar moderskap på heltid. Själv dyker jag upp i Himlen lagom till handlingen på lördag.

Vad händer hos dig i helgen??? Rita Skriv och berätta, jag blir så glad då!


Livet är kort.

Read Full Post »

En riktigt disig dag, denna! I morse for vi som i mjölk genom landskapet, först till fritids/skolan, sen till Fästmöns arbete. Bensinmätaren tickar stadigt neråt och jag inser att jag måste tanka om bensinen ska räcka till ett antal arbetsresor i slutet av veckan.

En annan insikt jag har gjort idag på morgonen är att det är den sista tisdagen på länge som jag kan sitta i linne och shorts/mjukisbralla från Nike. Det passar sig inte riktigt när man ska arbeta på kontor. För det är det jag ska göra. Snart. Jag är spänd, nervös och förväntansfull! Jag ska infinna mig klockan åtta på torsdag – för att sen smita iväg en stund under förmiddagen för att gå på begravning. Det blir tufft att åka tillbaka, men samtidigt är det nog bra att få mycket att göra så man slipper tänka, känna och gråta. Jag lär väl också träffa ett antal personer från mitt förra liv. En del tycker jag fortfarande mycket om, andra har med sin tystnad och sitt bakom-ryggen-snack kvalificerat sig till gruppen Föredettingar-att hälsa-på-men-inget-mer.

På tal om att hälsa och visa hyfs kunde jag knappt hålla mig för skratt i morse när jag gick från bilen. Först kom en person som slutade hälsa på mig för över två år sen – h*n är för övrigt känd för att plötsligt sluta hälsa på folk. Sen kom en person jag utbytte en glad hälsning med och som jag äntligen känner igen – tack vara mina nya linser som gör att jag ser… Ja ja, en del går visst alltid i en dimma, medan andra kommer ut ur den. Nån gång. Det är inte lätt att vara varken impopulär eller populär…


Nu har dimman lättat här och kvar är bara en grå och trist himmel.

                                                                                                                                                              Dagens planer är att softa lite här hemma under förmiddagen. Kontemplera. Jag försöker lägga några pusselbitar då och då, men skam till sägandes är strandpusslet inte ens lagt till hälften… :oops:  Jag ska också läsa lite i den ovanliga lilla franska deckare jag läser just nu, en pocket jag köpte för att ha nåt att läsa i nödfall. Den är riktigt bra! Inte så spännande än. Den påminner lite om Jacqueline Winspears böcker som utspelar sig i London något senare i tiden, men ändå.

Jag har provat kläder till torsdag och det största problemet är som vanligt skor. Men det löser sig. Varken skor eller kläder är viktiga. Det viktiga är att jag får gå dit och vara en sista stund. Jag tror inte Gunilla skulle bry sig om jag så kom i paltor – vilket jag förstås inte tänker göra.


En ros och mina tankar.

Read Full Post »

I eftermiddags tog vi en tur i bilen till Gamla Uppsala. Det går liksom inte att vara i lägenheten på eftermiddagen. En gång i tiden fanns det ett träd här utanför ballen*. Men det var några som inte gillade det och gick runt med en listjävel, så att säga,  där folk fick skriva på om de ville ta bort träd. Det var uppenbarligen många som ville det, men jag, som blev en av dem som drabbades ”hårdast” av den uteblivna skuggan, skrev förstås INTE på. Fast vad hjälpte det? En dag kom ett gäng gubbar och fällde två träd… Jag höll på att bli trädkramare på kuppen! ;-) Du som läser min blogg vet att jag älskar träd…

I Gamlis tog vi en fika i skuggan intill Odinsborgs husvägg. Det blev kaffe, vatten och morotskaka. Mamma sa igår att hon var sugen på våfflor, men vi kände båda två idag att, nej… Våfflor skulle INTE bli så gott i värmen… Jag är väldigt torr i ögonen på grund av värmen och det kliar, så jag rev mig lite obetänksamt i ena ögat så linsen hoppade ut! Som tur var fångade jag den i handflatan och kunde springa in på toa, spola av den med lite vatten (ska man definitivt INTE göra…) och få in den i ögat igen…

Efter fikat tog vi en promenad i området – i så mycket skugga vi kunde hitta.


En av kungshögarna.

                                                                                                                                              Kungshögarna är så maffiga! Idag höll de på att laga en del av staketet runt en av högarna. Man får inte längre klättra upp på de tre största högarna, tyvärr. Det är en mycket häftig utsikt där uppifrån… Men jag förstår att högarna slits av alltför mycket människotramp.

Kyrkan i Gamla Uppsala är mycket gammal och mycket vacker. Den har alltid haft en speciell plats i mitt hjärta. Många gånger har jag gått in och suttit och gråtit eller kontemplerat en stund.


En vacker gammal kyrka.

                                                                                                                                                             Idag tände vi ljus för pappa, farmor och farfar, mormor och morfar. Mamma blev ledsen – det är ju snart årsdagen för pappas död. Maria tittade på oss med sitt Jesusbarn i famnen, men inte heller idag hade hon några svar på mina tysta frågor.


Maria bara höll sitt barn och struntade i oss.

                                                                                                                                                                  Vi satte oss en stund på en skuggig plats och pustade ut.


Mamma pustar ut i skuggan under en stor lönn.

                                                                                                                                                               Jag hade lovat att hämta Fästmön efter jobbet och skjutsa ut henne till Förorten där hon skulle träffa sina barn innan hon skulle hem till sig. Jag hade också köpt strumpor till Elias som jag lämnade. Det var mysigt att ses, men det blev inte tillfälle ens till en enda, ynka liten puss. Suck… Dessutom blev vi stående på väg ut till Förorten vid tågbommar – vi tog nämligen ”gamla vägen” ut till Anna. Uppenbarligen var det nåt fel, för bommarna höjdes aldrig. Det är i stunder som dessa jag är glad att jag har en LITEN bil. Det gjorde det nämligen möjligt för mig att vända på den smala vägen, åka in mot stan igen och ta E4:an ut till Förorten!

När mamma och jag kom tillbaka till stan tog vi en snabb tur in på Tokerian och köpte mat. I kväll blev det kallskuret – kalkonpastrami för mig, kotlettpastrami till mamma och mimosasallad, kräftsallad, svarta oliver, goda ostar och kex till oss båda. Jag ”hyfsade” vitvinsflaskan från kvällen vi åt räkor – det blev två härligt kalla glas.

Fick sms från både L och fru Hatt. L med familj är i Spanien och fru Hatt med familj befinner sig i Stockholms skärgård. Det lät så härligt med

vi ska äta glass i Vaxholm i kväll!

Vi kunde sitta på ballen fram tills det var TV-dags. Det hopade sig nämligen moln och blåste ganska friskt. Vi satt och hoppades på regn, men icke att det kom en enda droppe. Men himlen var ganska fin…


Här strålar solen bakom ett moln…

                                                                                                                                                              TV, ja…. I kväll var det premiär för de allra sista avsnitten av Morden i Midsomer med John Nettles som kommissarie Barnaby. Och kvällens avsnitt var ganska spännande. En kvinna och en präst fick sätta liven till…

I morgon har vi åter några småärenden att utföra och så tänkte vi rymma från värmen i lägenheten på eftermiddagen till IKEA. Mamma har inte sett ”nybygget”. Hoppas där finns AC…

                                                                                                                                                      *ballen = balkongen

Read Full Post »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 299 andra följare