Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘intervju’

Ett undrande inlägg.


 

Våra högskoleutbildade journalister kan inte stava. Alldeles nyss såg jag detta skräckexempel på Twitter:

Interjuv


Jag vågade nästan inte klicka på länken
, men gjorde det. Tack och lov kan skribenten Linda Carlsson i alla fall skilja på ”de” och ”dem”. Alltid något…

Om nån tidning behöver en skribent som både kan stava rätt (i alla fall till ”intervju” och ”brinnande”) och klara svensk grammatik kan jag tipsa om en person som råkar vara tillgänglig just nu.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett festligt inlägg.


 

Det är inte var dag man bjuder in sig själv på chokladfest. Kanske allra minst vanligt när det är +40 grader varmt. Men häromdan fick jag veta att yngsta bonusdottern lämnat en STOR choklad med en liten hälsning till sin familj som tack för allt stöd. Vad är familjer till för? Jo, ge stöd.

Och gärna choklad!..

tänkte den glupska. Eftersom jag vet att choklad är väldigt gångbart i familjen beslutade jag mig för att bevaka mitt intresse (<== chokladen) – därav den egna inbjudan till chokladfest på Morgonen.

En halv Toblerone

En halv Toblerone fanns det kvar…

 

Eftersom två i familjen jobbar på samma ställe tyckte jag synd om dem att tvingas sitta trekvart eller mer på en het Uppsalabuss, så jag erbjöd mig att hämta dem i bil och skjutsa hem dem. Då fick jag känna mig lite behövd idag också! Fast jag fattar verkligen inte varför UL inte har AC på sina stadsbussar – lika lite som jag fattar varför de inte har vinterdäck på samma bussar på vintern… Du kanske förstår varför jag undviker att åka buss i Uppsala..?

På Morgonen var det stekhett, men vi satt en stund på baksidan. Äldsta bonusdottern fixade kaffe och jag glufsade i mig två trekanter Toblerone. Bonusdöttrarnas pappa och jag satt och samtalade om ditten och datten. Jag undrade lite vad som händer nu med Frida och hennes anmälan till Skolinspektionen. Jerry berättade att kommunen ska lämna ett yttrande i ärendet senast den 14 augusti. Vad som sen händer återstår att se. Jag gissar att Skolinspektionen måste göra nån sorts utredning och troligen intervjua såväl Frida själv som hennes föräldrar. Det ska bli spännande, intressant och lärorikt att följa det hela, men mest hoppas jag på en utgång som är positiv för vår Frida.


Här kan du läsa vad Fridas pappa skriver om Fridas anmälan:

Fridas anmälan mot Uppsala kommun (19 juli 2014)

Anmälan till Skolinspektionen (15 juli 2014)

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett klarsynt – och samtidigt lite kryptiskt - inlägg.


 

Blekingegatan 32 och läsglasögon

Mina nyputsade läsglasögon och min bok på gång, Blekingegatan 32.

Det händer saker här, må du tro, även om det är mitt i sommaren, jättevarmt och semestertider. En del av oss jobbar ju. Jag jobbar, till exempel med att söka jobb. Putsade mina läsglasögon lite med diskmedel och ljummet vatten och hittade än det ena, än det andra intressanta.

Det gav resultat i ett telefonsamtal som i sin tur har lett till att jag presenteras som en kandidat för ytterligare ett jobb. Spänningen är olidlig, för det här är ett jobb jag är riktigt intresserad av, det löper över längre tid och det är i Uppsala. Nackdelarna är att det är en visstidstjänst – som vanligt! – och att det är en deltid. Men om jag klarar mig ekonomiskt skulle jag få tid över till att skriva färdigt min bok. Vill jag tro och hoppas. Jag berättade att jag ska iväg på en intervju nu på måndag, så vill man ha mig är det snabba puckar som gäller. Det blir lite extra pirrigt, onekligen, när det är två arbetsgivare som vill ha en… Jag kontaktade två referenter, men har bara fått svar från en. Ett väldigt fint svar som gjorde mig varm(are) om hjärtat – om det nu går i den här hettan…

På Twitter har jag en intressant diskussion igång med twitterkontot @Jobbannons. Det handlar om var man hittar intressanta jobb att söka och hur man söker. Spontansökningar tror jag inte ett dugg på – vis av erfarenhet som jag är både som jobbsökande och som arbetsgivarrepresentant! Arbetsgivarna har inte tid att läsa en massa CV:n och personliga brev eller ens ta emot samtal av jobbsökande som låter mer eller mindre säljiga. Man säger till dem som ändå når fram per telefon att mejla sitt CV – och sen läser man det inte – om man inte råkar ha nåt akut behov att anställa nån. Nej, det sätt som har funkat för mig är kontakter. Det är så jag har fått mina fyra senaste visstidsanställningar.

Men i övrigt har jag insett att jag ska lyssna lite mer på andra. Det är nåt jag verkligen behöver bli bättre på! Anders tipsade mig här på bloggen om ett PDF-verktyg som heter PDF Creator. Det lägger sig på datorn så att man kan välja Skapa PDF som alternativ när man först har valt Skriv ut. Det är precis det jag behöver! Och det däringa Soda, som jag hämtade hem, var inte så gratis som jag först trodde. Jag visste väl att det var en hake! Det var gratis under ett par veckor, därefter får man betala efter hur mycket man använder det. Så därför, TACK Anders, för tipset om PDF Creator!!! (I nyare Officepaket än det jag har kommer detta visst med som standard.)

Avslutningsvis… Topprida är ett intressant ord som jag ska använda lite mer. Och blått ÄR flott! Bara häverten är röd och genomskinlig…

Blå tvätt och hävert

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett klagoinlägg.


 

grillkol

Gör det svårt för mig att andas utan att det gör ont.

Du tror dig säkert veta att jag är helknäpp som sitter inomhus en sån här dag. Jaa, nu framåt kvällen sitter jag gärna på ballen*. När solen har sjunkit, vid 21-tiden, brukar det vara helt underbart att sitta här. Men grannarna grillar och två rykande grillar står precis under min balle. Det var bara att gå in och stänga balledörr** och fönstren i arbetsrummet respektive gästrummet. Jag vill liksom inte plinga på och vara gnäll-kärring IGEN. Det räcker med att jag plingade på fyra (4) gånger i tisdags för att be grannen sänka volymen på stereon. (Jag ringde på fyra signaler, för han hörde inte de tre första. Eller kanske var det fem, jag vet inte…)

cd

Manuell Kvinnuell överföring blir det.

I övrigt har det varit en händelserik eftermiddag här i lägenheten. Det har kämpats från olika håll med filöverföring sen cirka 14-tiden. Många mejl och telefonsamtal – och ändå funkar inte teknikens under. Nu har nog samtliga av oss gett upp. I stället är det uppgjort att en DVD-skiva cyklas över med fru A. Och jag får äran att bjuda fru A på glass. (Note to self: kolla så att det verkligen finns glass i frysen, så att jag inte lurades…)

Mellan varven har jag läst ut och recenserat en bok samt läst ut en annan bok. Jag mådde inte så bra av den senare och den första var lite för svart. De flesta andra har höjt en av böckerna till skyarna. Jag gav den lågt betyg. Pallar inte med såna där historier där människor bara är omöjliga tillsammans. De kommer liksom ingen vart och det tar en evig tid i boken (ett år, drygt) att komma fram till detta.

Och så har jag fått två spännande samtal som jag hoppas kan leda till nånting. (Nä, som vanligt inget permanent utan tidsbegränsat.) Men i alla fall. Jag ska på intervju senare i månaden. Det var först idag jag insåg att vi alla ser olika på hur vi ska tolka orden

bråttom 

och

snart

Droppen som fick ångestbägaren att rinna över var sen när mamma ringde och skrek

Min rollator har gått sönder!

Hur ska jag kunna laga den när jag sitter 30 mil från henne..? (<== retorisk fråga; jag vet ju inte ens om jag kan laga den överhuvudtaget.)

Nu är det snart dags för Morden i Midsomer Det är sommarens andra del av serien. Jag hoppas att jag står ut med att sitta med stängd balledörr och glo. För Morden i Midsomer är sommar för mig – om så i en het lägenhet.

I morgon måste jag packa och så vill jag skjutsa hem Fästmön från jobbet också. Vad kan det bli för väder, tro? Och har jag vattnat? NEJ! Bara där jag vaktar lägenhet…


*ballen = balkongen

**balledörr = balkongdörr

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett vad var-det-jag-sa-inlägg. Fast jag sa det inte, jag tänkte.


 

Uppdatering 2: Den 8 juli fick jag med posten en ny handlingsplan, skriven av Daniel Strömblad. Denna gång är felet med intervjun korrigerat. Det jag fortfarande känner mig osäker på är vem som är min handläggare. Enligt denna senaste plan är det inte Handan Gül utan Alexandra Norlén. Ställningen dem emellan är nu 2 – 2 (jag har fått deras namn två gånger var när jag har bett att få veta vem som är min handläggare)

 

Uppdaterat inlägg: Den 4 juli på förmiddagen har Daniel Strömblad mejlat mig angående att jag hört av mig om handlingsplanen. Daniel Strömblad skriver bland annat så här:

[...] Är ute på många arbetsgivarbesök just nu och kommer därför inte att ha möjlighet att gå in i din handlingsplan. Men om du via e-post upplyser mig om dina funderingar eller det som inte stämmer ska jag åtgärda det så fort jag kan och skicka en ny handlingsplan till dig. [...]

Jag har nu svarat och framfört mina främsta invändningar (inte funderingar):

  1. att jag inte var medveten om att jag medverkade till att upprätta en handlingsplan i tisdags
  2. att jag inte varit på intervju som det står i planen samt
  3. att jag har olika bud på vem som är min handläggare. Vidare skickade jag med länken till det här inlägget.

To be continued, eller..?


 

I eftermiddags hittade jag ett fönsterkuvert från Arbetsförmedlingen i Uppsala i min postbox. Brev från Arbetsförmedlingen och a-kassan ger mig alltid ont i magen, typ magknip som ofta skickar mig direkt till toa utan att passera Gå. Men man ska möta sina demoner, så jag slet upp kuvertet. Det innehöll en handlingsplan som sades vara upprättad mellan mig och Arbetsförmedlingen. Mig veterligen har jag inte upprättat nån plan. Det har Daniel Strömblad gjort, han som skrev in mig i tisdags.

Handlingsplan från Arbetsförmedlingen

Handlingsplanen från Arbetsförmedlingen innehöll som vanligt fel och konstigheter.


Ett kort tag
trodde jag att jag skulle bli glatt överraskad. Jag kände ett visst förtroende när jag lämnade inskrivningen. Nu är det raserat. Igen. Jag önskar verkligen att jag kunde göra slut med Arbetsförmedlingen i Uppsala. Men det kan jag inte. För att kunna komma ifråga för a-kassa måste jag vara inskriven där.

Vad har jag då för invändningar? Jag ska gå igenom dem punkt för punkt så får du se vad jag tänker:

  • Det står att den här planen är upprättad mellan mig och Arbetsförmedlingen den 1 juli. Jag var inte medveten om att jag deltog i nåt upprättande av nån handlingsplan den dan. Jag har inte fått granska texten, jag har inte fått möjlighet att korrigera felaktigheter. Nej, jag har inte varit med och upprättat den här planen. MEN… jag skulle ha kunnat skriva den själv. Skriva kan jag ju. Eller? Då hade till exempel vissa fel inte varit med. Dessutom hade jag inte använt standardmallen för handlingsplaner från A till Ö…
  • I planen blir jag tipsad om att aktivt söka jobb via platsbanken och annonser i tidningar. Vid samtalet i tisdags sa jag att det finns ytterst få tjänster för mig att söka vi platsbanken, jag hittar dem på andra ställen. Nån dagstidning i pappersform har jag inte tillgång till, men visst kollar jag på nätet.
  • Att upplysa mig om vilka jobbsajter jag kan använda känns som ett hån, likaså att jag kan registrera mig hos olika bemanningsföretag. Jag berättade ju vid inskrivningen att jag redan dels söker jobb via jobbsajter, dels finns registrerad hos ett antal bemanningsföretag, i deras kandidatbanker.
  • Vidare ska jag söka jobb genom att ta direktkontakt med arbetsgivare. Det vägrar jag. Jag har förnedrat mig så många gånger genom att ringa eller mejla och fått snorkiga svar – eller inga alls.
  • Jag bör bearbeta mitt kontaktnät. Ja det står så:

[...] du bör även bearbeta även ditt kontaktnät [...]

(det är inte jag som skriver dålig svenska utan arbetsförmedlaren). Och jag berättade vid inskrivningen att jag bearbetar mitt kontaktnät och hur jag gör det, bland annat via LinkedIn. Men den förträffliga sajten nämns inte nånstans i handlingsplanen, trots att det är en sajt där man knyter jobbkontakter…

  • Beskrivningen av mitt nuläge är fel. Det står i handlingsplanen att jag har kontakt med ett bemanningsföretag och varit på intervju där. Det jag sa var att jag har kontakt med flera bemanningsföretag och ett av dem ringde mig i måndags. Nån intervju har jag inte varit på sen förra året.
  • Handlingsplanen är skriven så att den ibland använder tilltalet du, ibland mitt förnamn. Det får mig att undra för vem planen är skriven – för mig eller för nån annan? Om det är för nån annan, vem avses då?
  • Det står att jag bör söka jobb i Stockholmsområdet där arbetsmarknaden är god. Jag har sökt och söker jobb även utanför det området. Det finns jobb på andra ställen än i Stockholm, nämligen. Typ i Västerås och Gävle.
  • Den arbetstid jag enligt planen ska ha är heltid eller deltid. Det är fel. Jag måste ha ett heltidsjobb om jag ska klara mig ekonomiskt eftersom jag räknas som ensamstående.
  • Och så slutklämmen där det anges ett namn på ansvarig arbetsförmedlare som sades vara fel namn via e-post senare under tisdagen. Jag vet alltså fortfarande inte med säkerhet om min handläggare heter Handan Gül eller Alexandra Norlén.

Naturligtvis ringde jag Daniel Strömblad direkt efter att jag hade läst handlingsplanen. Han svarade inte. Naturligtvis. Han har inte heller svarat på mitt mejl som jag skickade som svar på hans igår eftermiddag eftersom jag ville få utröna namnet på min handläggare. Jag lämnade ett meddelande i Daniel Strömblads röstbrevlåda vid 15.30-tiden. Han ringde inte tillbaka idag.

Varför VARFÖR blir det alltid fel när ni ska göra nånting, Arbetsförmedlingen i Uppsala???  Och varför svarar ni aldrig när man kontaktar er???

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett delvis avvikande inlägg. (Jag är ju inte så social, har jag fått höra.)


 

Johan plockar i bokhyllorna på Myrorna

Bok-Johan jobbar.

Megasocial, snudd på över-social. Det är mitt mellannamn idag. Inte nog med att jag passade på att ta ett extra långt samtal med Daniel på Arbetsförmedlingen, jag hälsade ju på hos Bok-Johan också. Alltså, både FEM och jag är sååå avundsjuka!..

Men det som är roligast av allt är att Johan, som har jobbat heltid i ett antal månader, nu går från aktivitetsstöd till en lön. Det är en viss skillnad på ett par, tre tusenlappar i månaden och en lön. Nu kanske en vuxen man ser möjligheter att flytta hemifrån så små-ningom. Vad vet jag. Men ett eget hem är en del av att bli vuxen och jag skulle tro att de flesta av oss vill ha just detta. Själv drog jag när jag var 18, direkt efter gymnasiet. Men det var andra tider då.

Eftersom jag tittade in i en affär som bland annat säljer begagnade böcker (och lite andra prylar) gjorde jag naturligtvis vissa fynd. Tre böcker fick följa med mig hem. Att-läsa-högarna växer i bokhyllan i sovrummet och det gillar jag mycket!

Tre böcker från Myrorna

Tre böcker fyndade jag idag.

 

Kvitto från Myrorna

Bara 60 pix…

Alltså, jag har köpstopp. Egentligen. Eller jag borde ha. Men jag är min farfars barnbarn. (Du vet, han som köpte böcker i stället för mat under kriget. Böcker fanns det ju nämligen, men inte mat.) Jag kan nog leva utan det mesta. Dock inte böcker. Eller att få skriva. Skulle jag bli blind och inte kunna läsa eller om nån skulle ta ifrån mig möjligheten att skriva, då skulle jag vissna och dö.

Dagens böcker gjorde mig inte helt utfattig. Jag menar, 20 spänn styck för tre inbundna böcker, kanske lästa en gång, det tycker jag är helt JÄTTEBRA pris. Så jag tycker att du ska titta in till Myrorna på gågatan i Uppsala. Du hittar säkert nåt som du vill köpa med dig hem därifrån – vare sig det är böcker eller prylar. Men vill du köpa möbler ska du ta dig till affären på Sysslomansgatan eller den i Boländerna!

På eftermiddagen telefonerade jag sen – för att fortsätta på det megasociala temat – flera gånger. Först ringde mamma, sen ringde jag mammakusinen B för att gratta. Och så sprang jag ju ner till grannen och sa en hel mening.

Nu i afton har jag telefonerat med FEM-vännen angående en sammanstrålning på lördag. Jag har förklarat mitt läge och FEM har redogjort för sitt. Förhoppningsvis kan vi ses både på lördag och senare i månaden. Om jag nu åker ner till mammas födelsedag och några dar där runt omkring. Jag frågade nämligen på Arbetsförmedlingen vilka regler som gäller. Jag fick veta följande:

  • Om det finns 350 lediga jobb som jag skulle kunna söka och jag bara söker åtta, då kan min a-kasseersättning ryka.
  • Jag får inte resa utomlands.
  • Jag får åka till mamma. Det viktiga är att jag kan inställa mig för att gå på intervju/jobba inom 24 timmar.

Så helt livegen är jag inte.

Ösregn

Det regnade som fan idag när jag kom hem, så jag fick vänta en god stund i garaget. Paraplyer är för mesar.

En del annat har jag fått gjort idag också. Jag har bäddat rent och kört en maskin tvätt. Jag har ordnat med ytterligare att arbetsgivarintyg. Men jag har inte sökt ett enda jobb: jag gav mig lite ledigt resten av eftermiddagen idag. I morgon går jag ut hårt med jobbsökeriet. Sen ska jag sopa ur garaget. Att inte arbeta gör mig rastlös. Och vem vet… Jag kanske träffar nån vid garagen som jag kan vara megasocial med. Eller i vart fall prata en liten stund med. Jag minns hur det var i höstas – vissa dar pratade jag inte med en käft.

Sen kanske jag kan titta in till mina allra nyaste grannar och säga hej. Eller moi moi. Äntligen har vi fått finländare i huset! Tror jag… Vissa saker tyder på det, i alla fall.

Finsk flagga

En finsk flagga vajar hos nyaste grannarna.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett färdigt inlägg.


 

Orange blomma närbild

En av de blommor jag fick i närbild, den som var mest orange och mest ovanlig!

Det kändes väldigt bra att få en liten fikastund med de på enheten som var i tjänst i eftermiddag. Jag blev glad och varm om hjärtat av Henriks ord om hur jag tog emot honom på jobbet och lotsade in honom i det. Men också av att han faktiskt varit inne på min blogg och kollat in min inköpslista över böcker… Alla vet ju att jag läser MYCKET och det är rätt svårt att köpa litteratur till mig. Men Henrik hade ansträngt sig och tagit reda på ett och annat. Det berörde mig mer än jag kanske visade. För jag fick nämligen ett bokpaket av kollegorna. Ett mycket genomtänkt sådant, med en bok som stod på min lista och en bok som jag verkligen blev intresserad av att läsa! Sen fick jag blommor också… Orange blommor som ser ut som korall. Ingen av oss vet vad de heter, men fina och ovanliga är de där de nu står i en vas i mitt kök. Jag älskar ju som bekant inte bara böcker utan också blommor och orange. Och tårta… Vilken fullträff!

Tyvärr hann killarna sticka iväg på möte, så de är inte med på bilden. Därför får Kristina och Mia representera mina före detta kollegor. Linslusen Francis, till höger i bild, kom också med på fotot!

Kristina Mia Francis blommor tårta böcker

Kristina och Mia övervakar mina blommor, tårtan och böckerna jag fick.


Innan jag lämnade byggnaden
 var jag ner till Jörgen för att lämna nyckel och passerbricka. Han ville inte vara med på bild, utan hänvisade till sin suppleant. Suppleanten använder han för att få folk att vända i dörren. De som kommer med jobbiga ärenden, förtydligade Jörgen och garvade. 

Mask hos Jörgen

Jörgens suppleant.

Innan jag lämnade Kexfabriken eller Besticklådan för allra sista gången sa jag hej då till två favoriter, Anna-Maria, förstås, och så Anneli. Resten av favvosarna hade redan försvunnit på semester.

Nu är jag klar med Sigtuna kommun. Det har inte alltid varit roligt att åka till jobbet, men jag är flera erfaren-heter rikare – både vad gäller jobb och människor. I morgon blir det inskrivning hos Arbetsförmedlingen. Senare i veckan kanske, kanske det blir en intervju nånstans, i nåt företag som av en händelse ringde mig på förmiddagen idag och undrade om jag var intresserad av en tjänst…

To be continued…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett fundersamt inlägg.


 

Arbetsförnedringens hus

Här förmedlas inga jobb till Den lilla människan (i orange cirkel). Fotot föreställer Arbetsförmedlingens nya, fina hus i Uppsala.

Tanken på det stundande besöket på Arbetsförmedlingen nästa vecka fyller mig inte precis med jubel. Skälet är rätt enkelt: jag har varit där många gånger och jag har aldrig fått nån hjälp. Nåt jobb, alltså. De arbeten jag har fått har jag skaffat mig själv, genom egna kontakter. På Arbetsförmedlingen förmedlar man nämligen inte jobb, det sa ju en av mina före detta handläggare klart och tydligt.

Några som däremot slår mig som betydligt mer professionella när det gäller arbetsförmedling är bemanningsföretag. Jag har varit på fyra intervjuer på olika såna företag. Varje gång har jag blivit trevligt bemött. Och professionellt, som sagt. Mina kompetenser har uppskattats, jag har fått prata om mina yrkeskunskaper och jag har fått intresserade – och intressanta! – intervjufrågor. I höstas var jag och en person kvar och konkurrerade om en tjänst. Jag förlorade, men insåg sen att det nog var ganska bra – med tanke på den myndighet man skulle jobba hos. En ganska… utskälld myndighet…

En annan tjänst jag var nära att få var åt ett helt annat håll. Tjänsten som sådan innebar mycket skrivande, vilket jag ju verkligen vill jobba med, men också många resor kors och tvärs genom Sverige. Det funkar inte riktigt på en deltid, så jag tackade nej.

Idag snubblade jag över ett bemanningsföretag som jag inte har hört talas om tidigare, Implement MP AB. Jag kollade runt lite på deras webbplats och blev verkligen nyfiken. Förutom att webbplatsen är väldigt snygg (ganska ovanligt nuförtiden) gjorde den så jag ville veta mer. Och då ska du veta att jag kan vara ganska kritisk – mot såväl webbplatser som bemanningsföretag. För även om jag har varit på bra intervjuer hos andra bemanningsföretag har villkoren hos dessa företag inte varit så bra. Vad gäller Implement framgår inte några villkor av webbplatsen, men där finns ändå nåt som lockar samtidigt som det känns seriöst.

Det som gjorde mig extra intresserad den här gången var det faktum att Implement söker förändringsspecialister. Det finns så mycket jag skulle vilja förändra hos de företag och organisationer där jag har arbetat tidigare att just förändringsarbete låter väldigt spännande. För när man är inne och jobbar en kort period, såsom jag har gjort de senaste åren, kan det klia i fingrarna att förändra saker och ting. Företeelser, uppgifter, verksamheter som man som utomstående ser skulle kunna bli ändras till det bättre…

Företaget har kontor på flera ställen i Skandiavien, men det är nog hos Stockholmskontoret jag tänker registrera mig. Jag vill pröva ett nytt sätt – och ett nytt bemanningsföretag – att få jobb. För det är mitt mål: att få jobb. Snart. En vända till med arbetslöshet vill jag inte ha!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en bok.


 

Krig, kvinnor och gudAv nån anledning har jag alltid känt mig för ung för att intressera mig för Barbro Alving, Bang. Rena dumheter! För vilken otroligt spännande hon människa hon verkar ha varit! Stort TACK till Beata Arnborg för att du skrev biografin Krig, kvinnor och gud! Och till mamma, för vars födelsedagspeng jag inhandlade boken!

Barbro Alving föddes faktiskt i Uppsala. Men det är ju inte därför hon blev känd utan för sin gärning som journalist, bland annat på Dagens Nyheter. Under läsningen av biografin om henne blir jag oerhört nyfiken på alla artiklar och reportage hon har skrivit och alla spännande människor hon har intervjuat! Att resa till kriget och arbeta journalistiskt, att intervjua heliga personer, kungligheter och diktatorer… Vilket spännande – och farligt! – liv! Inte konstigt att det satte sina spår. Spår, som Barbro Alving försökte dämpa med whisky, kvinnor och cigg, ungefär.

Det här är en riktigt välskriven biografi.  Det är svårt att föreställa sig att man kan skriva om en person man aldrig har träffat. Men Beata Arnborg kan. Bang blir otroligt levande för mig under läsningen! Ett skäl till detta är att det känns som om Beata Arnborg inte har undvikit att ta med de mer negativa sidorna hos den stora skribenten. På så vis blir Barbro Alving nästan läskigt närvarande. Och det är svårt att låta bli att dra paralleller – dålig självkänsla, nästan maniskt skrivande, ryggproblem, för att nämna några…

Toffelomdömet blir det högsta – trots korrekturfelet på sidan 185 i pocketboken (ett felstavat namn) samt att bokstavsgraden i pocketboken är mikroskopisk!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett lite socialt inlägg. Och narcissistiskt.


 

Narciss

Narciss på väg att ha blommat färdigt för att strax lämna plats åt andra ute i verkligheten.

Den som inte vet det kan ha svårt att gissa det. Eller ens tro det. Men jag har svårt med det sociala livet ibland. Det blir liksom alltid en kamp. Jag vet att det är bra för mig att ha ett socialt liv. Ändå är det så… svårt. Nu har jag ändå tagit några steg framåt ute i livet. Eller jag är på väg att göra det. Det känns bra. Och om jag skriver om det tror jag att orden fungerar som en morot – inte en piska! – så att jag verkligen genomför det jag har tänkt.

Jag har filat en delmin profil på LinkedIn. Uppdaterat min ”portfölj”. Och vips noterar människor det och ger mig både pepp och intyg om min kompetens. Så glad jag blev, Helena och Jonas! Tack!

Vidare har jag fått en enorm återkoppling på Twitter för min förtjusning över en viss programserie på TV. Det har jag också blivit glad över, eftersom jag hoppas att det ger redaktören möjligheter att fortsätta göra fina TV-program. Men med SvT vet man ju inte. Tycke och smak och generaldirektörer kan ju svänga och bytas ut…

På lördag väntar vårens höjdpunkt - ett besök på The Kit Kat Klub, för tillfället förlagd till Uppsala Stadsteater. Även om jag bävar för att trängas med folk och att sitta så länge som föreställningen varar (två timmar och 40 minuter inklusive paus), är jag säker på att det blir en fantastisk upplevelse att äntligen få se – och höra! – Sarah Dawn Finer live. Jag är så glad att Fästmön lyckades få tag i biljetter nu när det inte är så många föreställningar kvar. Det ska bli roligt också att få göra nånting extraordinärt och ute i livet tillsammans. Det är så sällan vi gör det, nämligen, Anna och jag.

På söndag hoppas jag också kunna publicera en intervju med en av mina tre drömintervjupersoner. Naturligtvis på en blogg nära dig och därmed alldeles gratis. Jag tycker att du ska vara riktigt nyfiken nu, för det här är en väldigt spännande person!

Och på måndag efter jobbet ska jag träffa vännen Eva! Vi har ungefär sju år att återberätta för varandra. Vardera. Så det vete 17 om det räcker med en kvällsfika.

Klockan fyra minuter i tio så här på onsdagskvällen tände grannarna under på sin grill. Jag gillar inte att gå och lägga mig när det brinner ute i livet, men ibland har man inget val.

Sov så gott!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »

snowflakes in rain

"Den mest spretiga och nördiga på bokbloggshimlen" /Vixxtoria

Rapport från Gummirepubliken

Dessa dagar som går: Livet

jerryolsson.com

En sak i taget

Charlas Värld

Livet här och nu i min värld

Per Vikström @ Internet

Internet, webb, online, digitalt, sociala medier...

kaosredan

"Barn är inte bara en tröst i ålderdomen. De påskyndar den också" Ulf Stenstrup

Pingolina

vardagsdravlar

2000aldrig

Humor och satir - Ingen går säker

augustifarmor

Här kan du handla fantastiska änglar, handstickat och andra små saker och ting.

Tankar ifrån skroten part 2

Ytterligare en egotripp

Frustrationer och annat otyg

....och livet är underbart!

Under skalet på en sköldpadda

In order to move forward, even a turtle must stick its neck out

On The Trigger

Annas fotoblogg

LaXn - Shit Happens Everyday

Shit Happens, Watch me!

Arga Klara

Roligt, relevant, personligt. Jag har en åsikt - har du?

Nillan på nätet ....

En blogg i mängden . . .

FruHattUnderJorden

Asfaltblomma med landetlängtan. Och ibland tvärtom !

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 281 andra följare