Otäckheter och positiva nyheter

Ett inlägg som inleds med otäckheter och som rundas av med positiva nyheter.

---

 

Fasen, så många otäcka saker som nyligen har hänt och händer i omvärlden! Och då menar jag allvarliga ting, inte turkoschockar. Jag vet inte vad det är för land jag lever i längre. Bara en sån sak som allt knivande… Är det rätt metod att ta till för att få ”hjälp” från Samhället? Varför reagerar ingen förrän det redan har hänt otäckheter? Här i Uppsala kom det upp staket vid ett ställe intill järnvägen strax innan sommaren. Men då hade redan ett antal självmord skett vid just den platsen, bland annat Ludmillas dotters – för sju år sen. Det är inte utan att man vill skrika till Samhället:

Sent ska syndaren vakna!

Fast det är inget roligt sammanhang, bara ledsamt och tragiskt.

Vatten är härligt, men också farligt.

Ovanpå det har sommaren medfört en massa tragiska drunkningsolyckor och försvunna barn, stora som små. Det är inte alltid de har hittats vid liv när de sen har hittats. I detta sammanhang är jag glad att jag inte skaffade barn – jag skulle ha varit en orolig morsa hela livet, helst stängt in ungen. Och det går ju inte!

Drunkningsolyckorna känns som om de har varit fler i sommar. Eller också är det för att media har slagit upp dem större, särskilt när det är barn inblandade. Men det är lika hemskt när nån äldre drunknar. Även om det finns simkunnighet på skolbetygen är det inte nån garanti. Min pappa lärde sig tidigt simma eftersom han tillbringade somrarna i den finska skärgården. Han drunknade ändå.

På tal om pappa läste jag igår på nätet att Bertil Torekull, han som gav pappa kåserispalten Hurtigrutten i Byhålenytt Corren i födelsedagspresent en gång, kämpar för att få sitt körkort tillbaka. Bertil Torekull är 83 år och det var våren 2014 efter ett läkarbesök som Transportstyrelsen drog in hans körkort på grund av en synskada. Bertil Torekull har nu ansökt om dispens för en viss sträcka, den mellan hemmet och Simrishamn, eftersom han ofta är ute och föreläser. Om synskadan säger han i Expressen att han ser från sitt hem ända bort till Bornholm. Underlig synskada, det…

Jag tänker gör nåt så ovanligt som att ringa för att förnya mina recept.

Åter till otäckheterna. Jag läser att antalet ID-kapningar och kontokortsbedrägerier har ökat också. Det blir ju den självklara följden av att allt ska vara så himla digitalt. Visst underlättar det digitala samhället mycket för både sändare och mottagare, men det är också väldigt sårbart. Jag tänker därför fortsätta att ringa till min husläkarmottagning när jag behöver förnya mina recept, vilket jag behöver göra nästa vecka. Tänk så förvånade de ska bli när de får höra en mänsklig röst! (<== ironi) För övrigt höll jag ju på att få betala en lunch i Nora flera gånger på grund av en ilsken restaurangägare och en dålig (?) kortläsare. Du må tro att jag är extra vaksam sen dess! Inte känns det särskilt bra, heller, eftersom den ilskne fick mitt visitkort med mina kontaktuppgifter på…

Händer det verkligen inte bra och roligt längre? Är positiva nyheter av det slaget som vem som blir nästa programledare för Falsksång Allsång på Skansen? Det blir för övrigt Sanna Nielsen, enligt Aftonbladet. Jag hade tippat på Kalle Moraeus, därför att det är ett program jag inte tittar på samtidigt som jag vet att herr Moraeus är väldigt musikalisk. Det är Sanna Nielsen också – hon sjunger definitivt inte falskt. Det gör däremot många i broilerfarmprogrammet Idomin Idiot Idol. Småungar, som tror att de är världsstjärnor bara för att de får vara med i TV. Sen klarar de flesta inte av det så kallade kändisskapet och det går åt skogen för många av dem, även om undantag finns. En del blir ju, till exempel programledare för Falsksång Allsång på Skansen…

Personligen vill jag helst inte synas i TV, men nu är det så att Antikrundan, mitt favvo-program på SvT, kommer till stan på lördag. Jag tänker dra ner på Vaksala torg och köa för att komma in på Uppsala Konsert & Kongress, där rundan spelas in mellan klockan 12 och 18. Vad jag tänker ta med mig? Litteratur, förstås, som jag vill veta mer om! Det blir en blandning av uppslagsverk, historiskt, media, sakralt och profant.

För att fylla på med positiva interna nyheter ska Uppsalaewa och jag ha bokbytarstund om en vecka. Äntligen! Vi byter deckare mot deckare.

Jag får Dödens bok och Ewa får Dödsdomen… Inte särskilt positiva titlar, men…

Har det hänt nåt positivt i DITT liv i sommar? Varför inte skriva några rader i en kommentar här nedan och berätta!!! Jag menar, har du orkat läsa hela den här drapan, kanske du har nåt att säga själv..?

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Dagens journalistproffs: När man inte tänker

Ett förundrat inlägg.

---

 

Högskoleutbildning är ingen garanti för att man tänker. Det ger Byhålebladets Metropolsida på webben exempel på. Först en puff där man frågar om fredagsmys hemma i soffan, bland annat. Under den en puff om en artikel om att antalet hemlösa – människor som saknar inte bara soffa utan tak över huvudet – ökar i stan.

Fredagsmys och hemlöshet hör inte ihop i min värld.

 

Det här var riktigt… klumpigt gjort, tycker jag!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Livsviktiga insulinpumpar på väg att bli ekonomisk fråga?

Läser en intressant debattartikel, signerad folkpartisterna Anna Manell och Ismail Kamil, om insulinpumpar i dagens lokalblaska. (Tyvärr finns artikeln inte att läsa på tidningens hemsida.) Insulinpumpar används av över 1 500 personer (både barn och vuxna) i vårt län. Men vad händer när Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket nu har beslutat att dra in den statliga subventionen av pumpar?

Guldöverklädda chokladpengar lär inte kunna betala en insulinpump.

                                                                                                                                                                    En insulinpump kostar idag mellan 30 000 och 40 000 kronor. Var hamnar kostnaden när pumpen inte längre subventioneras? Inte är det svårt att räkna ut att den räkningen hamnar i patientens knä. För även om den först passerar den verksamhet i vårt län vars huvudansvar är vård och som vi betalar skatt till för att den ska fungera, gissar jag att man där inte har några som helst pengar för detta.

Enligt debattartikelns skribenter utreddes frågan redan för sju år sen. Då drog man slutsatsen att ett borttagande av den statliga subventionen skulle innebära större skillnader mellan ansvariga vårdgivare i vårt land. Och att patienterna riskerade att få betala förden livsviktiga utrustningen.

En sån här kostar mellan 30 000 och 40 000 kronor.

                                                                                                                                                             Nu har SKL deklarerat att patienterna inte ska bli lidande av förslaget. Men som både debattartikelskribenterna och jag ser det innebär det ingen som helst garanti. För det klart att ekonomin påverkar. Folkpartisterna skriver:

[…] Bedömningen av en patients behov av insulinpump måste vara medicinsk och inte ekonomisk. Den redan ojämlika diabetsvården […] kommer därför att öka ytterligare. […]

En insulinpump fungerar nämligen ganska likt organ i en frisk kropp. Den pytsar ut lite insulin i en jämn ström hela tiden. Det som skiljer sig mot en icke diabetessjuk kropp är att man när man äter nåt får ”skjutsa på” en viss mängd insulin via pumpen – olika mängd beroende på vad man äter, hur mycket man äter etc.

Som jag ser det har insulinpumpen två fördelar:

1. Den påminner om kroppens naturliga funktion och produktion av insulin.
2. Den höjer livskvaliteten.

Med insulinsprutor får man aldrig denna jämna ström av insulin i kroppen. Sprutor är förstås också mindre lätta att ha med sig. Visserligen måste den som har pump ha med sig en spruta för säkerhets skull, men det räcker ju med en, inte flera.

Amputationer av fötter samt komplikationer på ögon och njurar är vanligt hos diabetiker. En amputation kostar 400 000 kronor, enligt folkpartisterna, och vad dialysvård kostar ska vi inte tala om. Men en insulinpump ihop med förebyggande åtgärder är ett hjälpmedel som helt klart minskar andelen komplikationer eftersom den ju påminner om kroppen och dess funktioner betydligt mer än en spruta…

Ska diabetes bli en sjukdom som bara folk med pengar överlever???

                                                                                                                                                                   PS Så klart den här frågan engagerar mig! Fästmön är diabetiker och använder insulinpump.

Read Full Post »