Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘humor’

Ett toffligt inlägg.


 

Häromdan noterade jag att jag borde ha skrivit

ny toffla till Tofflan

på min önskelista till Tomten. Efter att ha hört ett flaffande ljud upptäckte jag att sulan hade släppt…

Trasig toffla

Lika trasig som sin ägare.


Idag såg jag önsketofflan 
i en annons i UppsalaTidningen. En riktig fårtoffla… Men JISSES vilket pris, en tusenlapp minus en krona!

Fårskinnstoffla

Önsketoffla till Tofflan. Men hallå! Tusen spänn…


Nä, då är det faktiskt billigare
med en tub lim. Och faktum är att jag redan hade en sån i mina gömmor (jag hade ju köpt och använt till Fästmöns brillor). Jag limmade min sula och nu är Tofflans toffla hyfsat hel igen. I vart fall flaffar det inte när jag går.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om ett inlägg.


 

Hopptimisten

Hopptimisten fick jag av Anna när jag fyllde 50. Den använder jag – det vill säga trycker på – när jag känner mig lite neråt.

Det här med att tänka positivt behöver kanske de flesta av oss träna på. Utom vännen Nillan! Tror jag! Hon är nog den mest positiva människa jag vet. Hon är en sån människa som alltid tycks kunna se optimistiskt på tillvaron – eller åtminstone alltid hitta nåt bra i vilket elände den än vara månde. Många gångar har jag önskat att hon skulle smitta mig. Och ibland använder jag faktiskt humorn för det tokiga i tillvaron. Fast jag tror inte att Fästmön uppskattade mitt Hallelujah Moment-sms som jag skickade i morse. Jag tror hon däremot estimerade att jag inte skickade med en bild…

 

Vill du läsa hela inlägget Hallelujah Moments??? Då behöver du lösenord. Du som intehar lösenordet men vill ha det kan skriva en kommentar nedan eller mejla mig så sätter jag upp dig på sändlistan. Du får lösenordet sänt till den e-postadress du en gång angav i kontaktformuläret för att få kommentera här. Det är viktigt att du anger en fungerande e-postadress i kontaktformuläret och att dina uppgifter inte är falska eller felaktiga!!! Din e-postadress syns inte utåt, för andra läsare.

Lösenord skickas automatiskt via e-post till alla på sändlistan. Har du inte fått det senaste? Hör av dig via en kommentar här eller mejla mig.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Read Full Post »

Ett pyssligt inlägg.


 

Det tog en halvtimme att leta efter mina två änglaburkar, men bara två minuter och ett enda fult ord att montera änglaspelet (och då var det ett ljusjäv%¤ som for åt helv%#%). Änglaburkarna låg mitt framför näsan, mer eller mindre, visade det sig…

Ängelburk i köksskåp

Änglaburkarna låg mitt framför Toffelnäsan.


Det kom en liten tår 
(ja, tro det eller ej, men det finns ett Toffelhjärta!) när jag bland alla julsaker hittade silverstjärnan som Fästmön tillverkade och fäste i toppen på den lilla gran hon ordnat åt mig när jag kom hem från sjukhuset 2012. Hon är en riktigt SÄNA, mitt JETA, det är bara jag som är ett VET INTE. (<== internt skämt efter teckning av lillkickan Anna).

silverstjärna

Denna gjorde Anna till sin nyopererade fästmös hemkomst från sjukhuset.


Och nu till det överkursiga,
men sånt som faktiskt är Toffeltraditioner! Först får Spisgrisen ett rött sidenband runt halsen, där han står på spisfläkten. För i mitt hem behöver han inte vara rädd att han ska ätas upp – här äter vi inte gullegrisar, nämligen.

Spisgrisen med rött sidenband

Spisgrisen får alltid ett rött sidenband till jul.


Därefter får
Påskliljan (ja, skulpturen heter det!) en röd tomteluva med en liten bjällra på i änden – bara så jag ska höra att hon är på gång ifall hon rör sig…

Påskliljan med tomteluva

Påskliljan med tomteluva.


Nu är det väl i stort sett
bara Gröngölingen som fattas, sillen som ska läggas in och kycklingköttbullarna som ska stekas. Men Rom byggdes inte på en dag. Jag har ju trots allt ägnat mig åt lite överkurspyssel idag.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett grejande inlägg.


 

Jorå. Jag har hasat runt på Stormarknaden idag tillsammans med pensionärerna. Träffade också en före detta kollega som jag ”norpade” till min avdelning en gång i tiden. Sen gjorde h*n karriär och blev chef borta på Sjukstugan i Backen. Fick ta en hel del skit för andras idiotiska beslut och regler, men var säkerligen en alldeles utmärkt chef. Idag växlade vi bara några korta meningar, jag vill ju liksom inte smitta nån jag gillar.

Genomsvettig var jag när jag kom hem. Men då hade jag släpat in två kassar med julmat, en julklapp till Fästmön och en julklapp till mig själv (Tack, L!). Jag, som är så elak och självisk får nog inga klappar, så jag får köpa till mig själv. Det blev två flaskor (förhoppningsvis) gott vin.

Här hemma flaffar jag omkringse föregående inlägg! – och dammar, stryker juldukar och pyntar lite. Pynta är vad jag orkar ägna mig åt, det är så där lagom ansträngande.

Därför tar jag tillfället i akt och visar upp min julstolthet – krubban med de sex vise männen! Ja jag VET! Det finns en del som tror att det inte finns så många vise män, men jag lovar dig, det finns det!

Krubba med sex vise män

Krubba med sex vise män.


Har DU nån julstolthet???

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett trasigt inlägg.


 

Efter att ha promenerat runt i min lägenhet ett par varv började jag undra om jag hade varit på morfinmedicinen igen. Jag snavade hela tiden, framför allt vid mattkanter och trösklar. Samtidigt hörde jag ett flaffande ljud. Hum… Hade jag glömt ta på mig BH så att hängbröna flaffade mot buken? Eller vafalls? Närå. Jag böjde mig ner och såg en skobeklädnad i lika trasigt skick som sin ägare…

Trasig toffla

Lika trasig som sin ägare.


Jag får helt enkelt 
ta fram limmet i kväll och sitta still (inget större problem). Om limmet funkade på Fästmöns brillor borde det funka på Tofflans toffla.

Och för att jag inte ska lämna dig med min älskade, men kanske något stinky toffla, får du här en nytagen bild på amaryllisen som Anna och jag fick av L. Igår var det EN klocka, idag är det plötsligt… TRE!

Amaryllisen fr L den 16 december 2014

Amaryllisen från L den 16 december 2014.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett sjukt inlägg. Igen.


 

Färskpressad apelsinjuice

Apelsinjuice pressad av Toffelhand.

Nä det är synd att säga att jag är frisk. Hela förmiddagen tillbringade jag i sängen. Sen gjorde jag en C-vitamingrogg och fick plötsligt lite krafter att fixa frukost. Men ägget luktade disktrasa och lemon curden smakade rengöringsmedel. Färskpressad apelsin var det bästa!

Jag har faktiskt en apelsinfobi och det är lika bra att jag bekänner den när jag ändå är igång: jag hatar att skala apelsiner. Blotta tanken på att få apelsinsaften under naglarna ger mig rysningar ända från lilltån upp till hårvirveln i mitt bakhuvud. Det sägs att min morfar var likadan. Det är OK att ärva såna egenskaper. (Synd bara att jag inte ärvde morfars slanka lekamen OCKSÅ…)

För en tio år sen var manuella citruspressar på modet. En av billighetsaffärerna sålde såna till ett bra pris och då slog jag till. Och tänk, pressen har hållit i ett decennium. Fast Fästmön påminner mig då och då om att hon ALDRIG har sett mig använda den (vi har varit tillsammans sen hösten 2007…). Kanske är därför den har hållit så bra.

PAUS FÖR ATT JAG NÖS SÅ HÅRT ATT JAG BET MIG I ENA KINDEN SÅ BLODVITE UPPSTOD.

Idag kom citruspressen väl till pass. Jag köpte ett och ett halvt kilo apelsiner till extrapris åt Anna när hon var ämlig här hos mig. Men igår åkte hon hem till sig att det låg sex apelsiner kvar i skålen. Jag är en snål jävel så att kasta frukten gick bara inte an. Det var då jag mindes min citruspress! För ett högt glas, som det på bilden, gick det åt tre apelsiner. Jag delar dem med kniv på mitten, lägger in en halva åt gången i pressen och drar spaken neråt för att pressa ur saften. Det blev en riktig hälsogrogg!

Groggen gjorde mig piggelin och jag bestämde mig för att i första hand försöka halka över till soprummet med fyra soppåsar och i andra hand, om jag orkade, halka över till Tokerian. Jag klarade tvåan! Men sen var jag bra slut. Lite yr i mössan var jag säkert inne i affären, för jag sprang (nåja…) runt och letade efter saker jag inte hittade. Jag lyckades i alla fall få med mig mat hem. Mat, som bara behöver värmas i ugn respektive micro. Sån matlagning gillar jag!

Inne på Tokerian kalvsvettades jag som en gris (jag vet att det heter kallsvettas, men det är roligare att skriva kalvsvettas). Det har jag fortsatt med sen dess, så lite feber kanske jag allt har. Det är perfekt att skylla på för att få sjunka ner i bästefåtöljen med en bra bok från att-läsa-högen. Och godisdesperat som jag var lyckades utgrävningarna av mitt köksskåp ge utdelning i form av en chokladask som jag fick i julklapp förra året. Bäst före-datumet var visserligen i somras, men det är inget fel på chokladen, jag lovar.

Fyrväktaren och Merci

Sjukdomsvinst.


Nej, nu känner jag mig lite klen igen. 
Bäst att hasa tillbaka till fåtöljen och snaska, läsa och vila en stund. Det kallas för sjukdomsvinst.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 328 andra följare