Men inte är det väl nån som vill köpa detta???

Ett inlägg i vilket Tofflan inte kan låta bli att skratta åt en felstavad skylt.

Jag fick en stund över innan jag skulle in till frissan idag, så jag tog en glass i solens sken. Fick då syn på detta anslag i ett fönster till en affär. Tänkte för mig själv att inte 17 är det väl nån som vill köpa sig ett funktionshinder, eller?

En lam framdel till bra pris. Nån som vill köpa?

Livet är kort. Ibland blir det lite tokigt.

Read Full Post »

Kalufser, klåda och lite annat

Ett ganska typiskt måndagsinlägg, påbörjat vid Storebror, om divergerande ting och företeelser i Tofflans vardag.

Det var så märkligt väder igår kväll. Jag hann precis hem med maten när det plötsligt började ösregna. Det blev alldeles svart och det fullkomligt vräkte ner. Sen klarnade det upp. Jag sover med öppet fönster sen ett tag tillbaka och luften i sovrummet var frisk, men lite fuktig. Och måndagen generellt sett är ganska grå än så länge.

Mörkt och ösregn, fotat genom mitt arbetsrumsfönster hemma vid 18.30-tiden igår kväll.

Idag inleds dagen med ett sektionsmöte. Det är första gången jag deltar hos just den här sektionen. Tanken var att det skulle bli nånting kontinuerligt, men nu finns det ju inget kontinuerligt alls i min tjänst, så…

Jag hoppas att det delikata problemet som uppstod i lördags eftermiddag går att fixa under tiden. Om det inte gör det blir jag smått galen. Men samtidigt… Det hade inte varit nåt problem om mitt arbete med detta hade fått OK eller blivit förkastat i juli förra året. I annat fall får jag väl försöka återskapa det hela, trots att det inte är jag som har gjort misstaget. Problemet är bara att jag inte minns riktigt hur jag tänkte för snart ett år sen. Nåja, ingen idé att måla fan på väggen – vi får se om det inte går att lösa trots allt.

Dagens höjdpunkt blir besöket hos frissan efter jobbet. Håret har vuxit som tusan och nu har jag en kalufs igen – som Fästmön älskar att dra i. Särskilt i testar som står rakt upp som antenner. Ja, häckla mig bara, jag är van att lida, Martyren är ju ett av mina alter egon (internt skämt).

Förutom det generella tillståndet av att känna mig som om jag befinner mig i limbo är jag relativt frisk. Eksemen som dök upp nära operationsärret i fredags är emellertid kvar, trots att jag flitigt har använt den receptbelagda salvan två gånger om dan. Baskat, hade jag haft min gamla husläkare kvar hade han skrivit ut den salva jag alltid har haft, den som alltid har funkat på allt. Nu får jag försöka klia mig diskret. Eller helst inte klia allt.

Var kliar det på dig idag då???

Livet är kort.

Read Full Post »

Klämdagstugg

Ett inlägg i vilket Tofflan svamlar om klämdagar och annat.

Idag är det fredag. Men det är också en så kallad klämdag. Eller

squeeze day

som en av administratörerna sa på ett institutionsmöte. Alla utländska doktorander och forskare såg ut som frågetecken och fattade ingenting. Det var mest förvirrande. Men vi svenskar är rätt vana vid klämdagar, alltså en dag mellan två röda eller mellan en röd dag och en lördag. En dag när många av oss tar ledigt. Man måste alltså ansöka om semester – eller komp. Man kan inte bara ta ledigt.

Idag på jobbet har jag sett fyra (4) personer på institution 2 där jag jobbar idag. Alla 136 andra verkar ha hajat det här med klämdag – även icke svenskar. Men undrar om folk jobbade igår i stället, när det alltså var helgdag och ledigt för alla. Det verkade nästan så med tanke på den flod av e-post jag fick. Det är lite jobbigt, det där, med jobbmejlen kopplad till jobbmobilen. Man är alltid tillgänglig, liksom. Så klart jag kan skita i att läsa mejlen, men jag är ju så nyfiken och kan inte låta bli!

Det blev ingen åska igår. Jag satt på ballen* så länge det gick. Åt middag, dessert, läste och spelade Wordfeud. Tog klämdag några timmar ledigt från datoriserandet. Jag inser att jag sitter alldeles för mycket vid datorn. Det blir ju tråkigt till slut. Men samtidigt, jag letar ju jobb och var leta om inte i cyberspace?

Gårdagens dessert. Och nej, Jontas, det är inte ädelost i skålen, det är vaniljglass med krossad choklad.

Regnet kom sen i alla fall. Det verkar ha varit blött i natt igen. Idag är det otroligt hög luftfuktighet. Mitt hår är alldeles lockigt. På jobbet har vi som tur är AC på kontoren. Men det är lite läskigt när man kommer ut sen och värmen slår emot en som en vägg. Jag har en del småplock att ta tag i under dagen. Om jag jobbar på kanske jag kan sluta lite tidigare som kompensation för hemmajobbandet (mejlerier mest), men det vet man aldrig förrän det har gått några timmar.

I morgon eftermiddag åker jag till Himlen. Hämtar Fästmön, som slutar jobba ganska tidigt, och åker ut för att stanna till söndag när Anna också jobbar. Vi får se vad det är för väder ifall jag och Prinskorven kan hitta på nåt.

Telefonerade med mamma igår och det glädjer mig att hon ska hitta på nåt i helgen! Först idag är det frissan (ja, hon får komma fredagar nu igen så att hon blir fin till helgen!). På lördag ska hon gå nån tipspromenad och fika lite med några bekantingar. Det är gott att höra att hon inte bara sitter hemma och är ledsen och ensam. Inte vet jag när jag kan åka ner och hälsa på heller. Annas och min tänkta utflykt i pingsthelgen blir inte av heller, vi har inte råd. Helgen därpå är det Mors dag, men frågan är om jag orkar köra Metropolen Byhålan tur och retur på ett par dar med tanke på hälen. Hälen är mycket bättre nu och i onsdags stod jag faktiskt en hel halvtimme och jobbade på min speciella fotmatta. Men… 60 mils bilkörning vet jag inte om den klarar av utan protester.

Är du ledig och vad sysslar du med då??? Skriv gärna en kommentar och berätta!

*ballen = balkongen

Livet är kort.

Read Full Post »

Kan fånar ha en egen vilja?

Ja, det kan man sannerligen undra. Min Ajfån tycks då ha det. Lite grann, i alla fall. Den har trilskats lite idag, ville till exempel inte ringa, låste simkortet och lite annat smått och gott. Hur jag höll på… Men till sist visade det sig att Nån, inte jag, skulle göra den till en utökad kontorstelefon idag. Bara det att Nån hade lyckats lägga in fel mobilnummer… Nu funkar den i alla fall nästan som den ska – utom när jag vill visa bilder eller tangentbord på annan ledd. Hittar inte inställningen för detta – jag tror nämligen att det handlar om en inställning och inte att det är nåt fel på mobilen. Ska försöka hitta en manual på webben, får vi se.

Förmiddagen svischade förbi med inläsning av en rapport och ett möte samt en hel del kalenderbokningar. Lunchade med S idag och det var kul och trevligt. Tiden efter lunch blev det mest mobilstrul och jag fick gå ner till Telesektionen för att lösa det hela – det var då det där med fel nummer uppdagades.

Efter lunchen kom regnet. Som vanligt inte måttligt utan rikligt. Jag känner mig inte på topp alls och hade bokat tid hos frissan för uppiggning. Det var precis vad jag behövde, men inte blev jag piggare, direkt, satt bara och gäspade, pinsamt nog. Hade vädret varit bättre hade jag nog tagit en tur på torget där det var höstmarknad, men varken jag eller vädret var på vårt bästa humör. Jag svängde in på Tokerian på vägen hem i stället, för jag behövde mjölk.

Satt i bilen en stund innan jag gick in till frissan. Ville testa att fota ett regnfönster nära. Inte riktigt lika bra som Nokian, men hyfsat.

Min frissa M och jag brukar prata böcker och idag fick jag två intressanta lästips av henne, som jag redan har skrivit upp på min Läslista. Jag vill gärna läsa annat än deckare och M är bra på att hitta sån litteratur!

Hälen har varit väldigt bra idag – jag ritar stora kors i taket – men mattheten vill inte riktigt släppa greppet om mig. Förkylningen segar kvar i näsan, hostan är nästan helt väck. Jag överlever nog ett tag till…

Det blev fisk till lunch och därför funderar jag på fisk till middag också, det vill säga varma mackor med makrill och ost och pizzakrydda. Fantasin flöder, som synes. Vad har DU ätit till middag idag???

Livet är kort.

Read Full Post »

Fredagsmys i Plastinge

Urp! Jag sitter och fredagsmyser för mig själv. I Plastinge. De flesta av mina möbler är inplastade på grund av fönsterbytet nästa vecka. När jag ser mig omkring undrar jag först ett tag om jag har fått väldigt dålig och oskarp synskärpa. Sen inser jag att det är plasthelveteten.

Jag hatar att bo i ett kaos!

Så. Nu var det sagt. Nu har jag beklagat mig tillräckligt om detta.

Fredagsmyser, alltså, i min ensamhet. Fästmön fick hem barnena idag, men i morgon ses vi allihop. Jag har lagat mat. Det krävde först att jag gick ut i lägenhetsförrådet och krälade. Krälade på mage, med röven i vädret. Vilken syn!.. Och nej, det blir ingen bild på det, hur ska jag kunna fota min egen bakdel, liksom?! Framför ölplattan – öl var nämligen en huvudingrediens i kvällens middag – stod fem av de sex antika och astunga ekstolarna till matsalsbordet. Gick inte att rubba. Tofflan fick helt enkelt lägga sig ner och kräla. Krypa under stolarna och sträcka ut ena armen. Det gäller att ha aparmar, men att definitivt inte ha klaustrofobi…

Först telefonerade jag med mamma när jag kom in med alla lemmar i behåll samt ett par öl. Vi avhandlade krämpor och läkarbesök och fönster och tappade prylar och frissan och hejåhå. Sen lagade jag mat. Visst ser den… plastad ut..?

Min middag, oskarp som om den vore plastad som allting annat här hemma…

Ska strax slänga mig i bäste fåtöljen, den som brukar tappa en skruv då och då (skrivbordsstolen har börjat härma den – dags för somliga tjockisar att banta, månntro?). Tänkte nog läsa så att jag snart får byta bok från Berit Hård-tvåan (tro inte Bokus genrebestämning av boken till deckare – detta är en… modern pikareskroman, skulle jag vilja säga!) till Tusen klassiker.

Lite TV kan det kanske också bli vad det lider i afton. Jag somnar ju så bra då… Men innan jag dess gick jag in och proteströstade i lokalblaskans sommarbildstävling! Av tio bilder bestod 50 procent av bilder på barn – SÅ TRÅÅÅKIGT! Så jag röstade på en svartvit bild på två kossor som bråkar. Bara för att… bilden var läcker och ovanlig och för att sommar inte är lika med barn för min del…

Livet är kort.

Read Full Post »

Webbtroll, minus lite hår, plus lite Lisa

Fy te rackarns vilken intensiiiv dag! Jag började redan i morse med en bunt webbsidor om en av institutionens stora forskningsprojekt. Gjorde sen avbrott för webinar och mackor framför datorn vid lunch samt fortsatte med projekten efter detta (och lite konsultande däremellan hann jag med). Ingen rast på eftermiddagen gjorde att jag kunde dra 15.45, vilket var nödvändigt och tvunget. Jag hade klipptid klockan 17, men skulle hem och lämna bilen först för att ta bussen in till stan.

Webinaret var synnerligen intressant. Det handlade om webbtroll på Fejan, men man kan ju fundera över fenomenet även inom andra sociala medier. Jag lärde mig bland annat att det finns olika slags webbtroll, skalan är ganska bred. Men deras syfte är nästan det samma: att förstöra och sabba.

En sak jag tror att jag ska ta mig för att ta fram tydliga regler för kommentering på min blogg. Och så ska jag lägga reglerna synligt. Detta för att besökare ska förstå att kommentering inte egentligen är en yttrandefrihetsfråga på min blogg utan en rättighet – som jag har rätten att dra in. Om jag vill. Det är jag som bestämmer, för det är ju min blogg, som sagt.

Webbtroll av olika sorter finns det, har jag lärt mig idag.

Det var onekligen skönt att lägga sitt för tredje dan värkande huvud i frissan M:s händer och få håret tvättat, klippt och fixat. Hon tog ytterligare lite mer baktill med tanke på att jag kanske ska befinna mig i horisontalläge framöver och vill slippa se tufsig ut.

Så blev det dags att traska över till Katalin. Egentligen gillar jag inte Katalin så där jättemycket, för jag tycker att personalen är i snorkigaste laget. Men stället är häftigt och jag skulle kunna tillbringa åtskilliga timmar där bara för att fota. Vad gäller snorkigheten idag var det väl sisådär. Jag kände mig tämligen tillrättavisad när jag gick in till baren för att köpa en öl, men se mat fick jag inte beställa där utan jag var tvungen att sätta mig och invänta servitör med meny. När jag skulle betala innan hemgång gick jag in eftersom servitören aldrig kom ut. Han satt vid ett bord och höll på med nånting och jag bad honom om notan. DÅ kunde jag betala i baren. Trams!

Mysigt ställe, men rätt snorkig personal.

Men skit samma, jag gick inte till Katalin för att reta upp mig på personalen, jag gick dit för att träffa Lisa för första gången. Lisa, som har läst min blogg ett bra tag – ända sen jag gästbloggade för lokalblaskans Skrivrummet hösten 2010. Lisa har för övrigt också bloggat för lokalblaskan, från en stadsdel.

Salt, peppar och var sin öl.

Eftersom jag bara hade ätit mackor till lunch, tog jag M-frissan på orden och köpte chèvrerullar med rödbetor och en massa grönt. Det var inte så lätt att äta och prata samtidigt, så jag försökte få Lisa att hålla låda. För rätt ska väl vara rätt – hon vet så mycket om mig genom bloggen, nu var det min tur att få lite info!

Det blev ett givande samtal om högt och lågt. Jag gillar Lisas svarta humor och hennes sätt att se på tillvaron, med just den svarta lilla glimten i ögat. En del av våra erfarenheter påminner om varandra, medan andra var helt olika. Lisa är snart färdig med sin utbildning till IT-lärare och jag hoppas att nåt vettigt studieförbund läser detta och erbjuder henne jobb på studs! Jag tror att hon skulle vara en alldeles utmärkt lärare!

Sen kom vi in på böcker och läsning och författare, förstås. Och när Lisa undrade vilken min favoritförfattare är, visste hon redan svaret: August Strindberg, förstås! Men så nämnde jag av bara farten några nutida författare som jag också gillar, till exempel Mons Kallentoft, Johan Theorin, Anna Jansson och Åsa Larsson, för att nämna några av deckarfavoriterna.

Lisa var ju duktig och lyckades klara en bildgåta hos mig. Priset var att bjuda mig på en öl. Ett skämt, naturligtvis, men hon fick faktiskt bjuda mig på öl nummer två. (Vilket påminner mig om att Inna vann en jääädra massa ölbjudningar förra året, priser som inte är utverkade än…)

Tack, Lisa, för ölen!

Så småningom sjönk solen bakom trädtopparna och Lisa virade in sig i filtar. Jag är ju viking, så jag frös inte ett dugg. Förrän jag gick från bussen hem. Men jag var nog lite trött också. Och väldigt kissnödig…

En lång dag går mot sitt slut och jag vill tacka alla inblandade. Utan er hade min dag inte varit mycket till dag.

Livet är kort. 

Read Full Post »

Semestervecka två inledd

Tänk att jag tycker att dagarna går långsamt på semestern! Är det för att jag älskar mitt jobb så, eller vad? För den här ledigheten var, om inte så efterlängtad, väldigt behövlig.

Mamma har kommit igång att läsa och det tycker jag är bra! Jag lånade henne Majgull Axelsson-boken som jag fyndade på antikvariat i Stockholm sist. Jag tror att hon behöver stimulans – och det får man inte enbart av att tittat på TV, gå till frissan, kasta sopor och gå till en liten ICA-affär. Å, vilket dåligt samvete jag har!!!

Det är skönt att mamma gillar sovmorgnar, för ibland på semestern vill jag ju också sova lite längre. Det har varit si och så med sömnen de senaste dagarna. Jag ligger och grubblar på så mycket och det irriterar mig eftersom jag behöver spara på mina krafter.

Medan mamma läste avslutade jag kvällen med fötterna i högläge och blicken fäst på TV-rutan och sista delen av Häxans tid. Det var en bra serie, men den kunde ha varit mer spännande. Saknade just spänningsmomentet.

När jag hade gått och lagt mig sparkade jag igång TV:n i sovrummet, för jag sover så bra till lite ljud. Men jag tittade förstås på Friday Night Dinner och då blir man mest flamsig och skrattig och glad. Det är lika behövligt som vila för min del, så jag njöt i stora drag. I gårdagens avsnitt skulle pappan bränna en massa gamla tidskrifter och familjen skulle förtjusas av en klänning. Det blev katastrof, förstås – grannen och hans hund inkluderade på sina sätt…

Familjen Sitcom. (Bilden är lånad från The Guardian. Fotot är taget av Dave King.) 

Idag regnar det visst. Jag har sovit som en sten i min egen säng. Den är liiite mjukare än madrassen på golvet som jag ligger på hos mamma. Tanken är att vi ska till Stormarknaden idag på shoppingtur. Å, vad jag önskar att jag hade shoppingengenen, men den har jag inte alls! Jag tycker att det är vansinnigt tråkigt och ett onödigt ont, typ nåt man måste göra när man behöver nya kläder för de gamla är trasiga eller urvuxna. Eller titta på böcker, förstås. Men idag blir det ingen titt på böcker utan flera tittar i klädaffärer. Då är mamma pigg och rask i benen, rollatorn rullar som nysmord!.. Gamla dottern hasar bredvid med sin onda häl…

Livet är kort.

Read Full Post »

Första semesterDAGEN

Två viktiga ärenden hade jag idag på stan. Och som vanligt tvingade jag med Fästmön, annars pallar jag inte stan. Faktum är jag bara blev skitarg två gånger och irriterad en gång, nej, två gånger.

Arg som ett bi blev jag av GodEls säljare som kastar sig på en och avbryter en mitt i en dialog. Så gör inte ens barn så ofta nu för tiden. Två gånger hände detta och jag såg rött båda gångerna. Idioter! Jag vill kunna gå på stan med Anna utan att bli antastad av gatuförsäljare! Byt namn till IrriteraEnHelDel, tycker jag. Blev tvungen att coola ner med en liten glass.

Var sin liten glass.

Vi intog glassen vid floden under tak. Och det var tur det, för det kom ju förstås en skur. Började frysa som 17. En synnerligen irriterande unge sprang fram och tillbaka och hoppade nästan i ån, utan att hans pappa med kompis ägnade honom ens en blick. I samma stund kom också första jobbsamtalet. Det var till Anna, så nu måste vi ta en tur till hennes jobb i morgon.

Det viktigaste ärendet var att köpa en födelsdagspresent till mamma. Och det gick hur bra som helst på Hallbergs guld. Där träffade jag för övrigt duktiga C som jag tror är deras bästa säljare nånsin UTAN ATT VARA PÅFLUGEN!.. Hoppas hon kom ihåg att hälsa hem till mamma E och pappa T!

Till mamma.

Vi kikade på klockor och böcker, men de senare var för dyra. Det blev i stället en bok för 50 pix på antikavariat samt fyra pocketar-betala-för-tre. Pocketböckerna delade vi på och tog två var. Så allt som allt hamnade dess böcker i min rygga:

Två turkosa böcker och en grön. Strindbergs stjärna, längst till höger, gav jag bara 50 spänn för på antikvariat.

För att jag skulle orka med att få håret klippt tog vi sen en fika. Det blev Broströms som fick den äran att bjuda oss på cappuccino, bullar och en kaka.

Fiiika.

Anna var så söt så hon skippade kakan och gick direkt på kanelbullen.

Söt flicka i solen.

Så blev det dags för mig att lämna Anna för en stund. Jag gick till frissan för att få bakhuvet och sidorna rakade. Skämt åsido, håret skulle klippas och det skulle bli extra kort eftersom jag ju snart ska ligga i en sjuksäng och gnussa bakhuvud. Och kort blev det… Jag är nöjd!

Anna tyckte att jag dröjde länge så hon kom och hämtade mig. Solen dröjde också sig kvar ovanligt länge, så vi beslöt att besöka tant Katalin och ta en kall öl. Vi hittade underbara rökfria bord på uteserveringen. TACK, Katalin!

Rökfria bord på uteserveringen. Skönt!

Jag skrattar alltid elakt för mig själv och berättar för alla som gitter höra på anekdoten om en viss mycket liten man som försökte boka bord hos Katalin via mejl. När han aldrig fick nån bekräftelse gjorde han som vi vanliga människor gör, ringer. På frågan varför de inte hade svarat på hans mejl svarade kvinnan, troligen Katalin själv:

Det här är en restaurang, inget kontor.

Vi tog var sin kupa Staropramen. Härligt i solen…

Två kupor öl satt fint i julisolen.

Jag tittade på mina inköp och kände mig mycket nöjd samt signerade en bok.

Jag signerade en bok.

Så började det dra sig mot middagsdags. Vi hade pratat om Kinamat, men kände inte för att hoppa in i mörkret. Frissan hade tipsat om ett ställe på Svartbäcksgatan. Tyvärr satte min onda häl stopp för så mycket promenerande, så det blev en pizza på Lucullus. Minst hundra år sen jag åt där!

Anna åt också pizza på ”Luckan”. 

Vi satte oss inomhus och det var tur för alldeles strax började det… ösregna…

Min pizza var god och mycket ostig.

Vi väntade på bussen hem ganska länge, ihopträngda i en busskur. Jag vägrade ta på mig jackan och blev synnerligen irriterad på en kille som pratade med megafonröst i sin mobil. Snälla sluta!

Jag är inte intresserad av att höra
att din flickväns mamma måste sätta in 300 spänn
på kontot för att ni annars inte kan gå på bio i kväll!

Hemma i New Village blev jag mitt ordentliga jag igen och startade en maskin jeanstvätt och betalade fyra räkningar.

Vår första semesterdag är snart till ända, men vi rundar nog av med nån film eller nåt på TV, kanske…

I morgon åker vi till Himlen och på onsdag blir det utflykt till en butik på landet.

Read Full Post »

Den första semesterdagen: Inledningen

Igår åt vi lax till middag, med fetaostpesto ovanpå. Det såg ut som skit men smakade gottgott. Slaka, gula sparrisar slank ner till och var sin kall starköl. Sen läste vi och glodde på tredje delen av Häxans tid, lyssnade på regnet och asgarvade åt Friday Night Dinner.

Det regnade blött på tennisbanan igår kväll.

Idag vaknade vi prick klockan nio vår första semesterdag av att nån idiot borrade. H*n borrade ett par tag och sen inget mer. Men det räckte för att vi skulle bli klarvakna. Starkt misstänkt är Hårby bygg som i flera veckors tid har haft sin firmabil parkerad här utanför på vardagsmorgnarna, med två däck på gräset och resten av bilen halvblockerande den asfalterade gångvägen. Nåja, nio är väl inte fy skam, men ska det fortsätta så här hela semestern blir jag inte glad. Och jag är ju, som bekant, en riktig surkärring redan. Tänk om jag blir ännu surare!

Tofflan var sur redan som fyramånader bebis.

Jag var sur redan som liten – se bilden! När jag var barn gillade jag inte tanter, bara farbröder. Tanter var larviga och skulle gullegulla, medan farbröder talade till mig i normal ton. Stor skillnad! Sen svängde ju preferenserna lite, men det är en annan historia.

Preferenserna kan svänga som flaggan i luftdraget från mina otäta fönster.

Idag står det presentjakt på agendan. Det är främst mamma som ska få en present till och jag har en idé. Sen är det ytterligare en person i familjen som fyller år den här månaden som kanske ska få nåt mer i presentväg, men två saker är redan fixade.

Efter jakten ska det bli superskönt att få glida in i en tunika med hål för huvud och armar och låta frissan ta hand om mitt huvud för en stund. Fästmön tycker att jag ska raka huvet där bak och lite sugen är jag, för jag blir alltid så varm i nacken. Dessutom brukar Anna hitta dammtussar i min nacke varje morgon, tussar som hon fnysande plockar bort.

För övrigt kom ju Anna med en av sina lysande idéer idag på förmiddagen.

Nu har jag det!

utbrast hon vid frukostbordet.

Vad är det du har?

muttrade jag, fortfarnade sur efter borr-väckningen.

Nu vet jag hur vi kan gå ner 14 kilo till Pride: Vi går helt enkelt vilse i skogen i två veckor.

Uppenbarligen läser Anna tidningen för noggrant. Själv har jag ingen lust att banta förrän Alien är borta. Jag tror att det blir lättare då att se det korrekta utgångsläget. Idag ser det ju ut som om jag är i tolfte månaden.

Idag lyser solen av och till bakom molnen. På sina ställen är molnen mörka, på mina ställen är de ljusa. Jag hoppas bara vi slipper ösregn när vi skenar på stan. Inte så roligt att lukta blöt hund på bussen.

Read Full Post »

Nu börjar det dra ihop sig…

Ja, nu börjar det dra ihop sig – till välförtjänt ledighet. Jepp, jag tycker att jag har förtjänat fyra veckors semester efter nästan ett års heltidsarbete. Ett arbete som jag hoppade på direkt efter en tvångsledighet på två år och åtta månader. Tro inte för ett ögonblick att jag har glömt svåra tider och hur lätt det är att hamna där igen. Jag har lärt mig den hårda vägen, det har kostat och jag är helt klart en annan person idag. Fast en del sidor av mig förändras aldrig. Försök inte att uppfostra en person som redan är vuxen – i alla fall inte mig!

Bilden tagen i ett annat arbetsliv, men t-shirten är densamma som jag har på mig idag.

Det regnar just nu, morgonen är grå. I morse fick jag fara upp vid femtiden får då hade jag besök av några skator på ballen* – nej inte vissa puckon utan fåglar, alltså. Vi fågelskrämmor låg ju och försökte sova. De estimerade uppenbarligen min lilla blanka midsommarstång, så jag fick ta in den. Idiotfåglar! De sprang omkring på både räcket av metall och mitt bord. Men människor kan som sagt också vara puckade. I morse var det nån som var ute med sin unge före klockan sju. Klart att barnet inte var så tyst. Inte föräldern heller. Nej, hänsyn vet inte folk hur det stavas! Jag och Fästmön var ju uppe, men det verkar som om resten av gården har semester.

I morse hasade jag in på jobbet. Mötte en kollega från institution #2 och h*n ska jobba en vecka till… Det lät…. tungt… Men ännu tyngre tyckte jag att det lät när jag pratade med en av städarna som har haft tre veckors semester – med detta skitväder. Jaa, man kan ju på sätt och vis lika gärna jobba när det bara regnar och regnar…

Igår kväll lagade jag middag – grillad kycklingchorizo med bröd och räksallad – till mig och Anna. I kväll ska hon slippa min matlagning, för vi ska ner på stan och fira vår semester med en riktigt god middag! Vi har några favoritställen och nu ska vi till stället där vi intog vår förlovningsmiddag – det blir fyra år sen i november.

Gårdagskvällen var ganska slow. Hemmadatorn åkte lite av och på, för det åskade en stund och man vet ju aldrig… Jag tog en välbehövlig dusch och tvättade mitt förskräckliga hår – har noterat att jag ska till frissan på måndag, tack och lov! Men jag vet inte om det hjälper, hår speglar ju hur resten av kroppen mår.

Vi passade på att kolla på ett par TV-deckare som jag hade spelat in på DVD:n. Först ut var sista delen av Kommissarie Thorn: Sömntuta. Den gillade vi skarpt båda två, riktigt läskig historia. Sen blev det onsdagskvällens Tyst vittne – med betoning på Tyst. Det tog över en halvtimma för TV4 att få nåt ljud… Riktigt dåligt! Den som vill se reprisen kan göra det på Sjuan på lördag kväll klockan 20. Tyst vittne är en väldigt bra serie för övrigt! Och otäck, förstås.

Helgen då? Vi är tre i familjen som firar i kväll – Anna och jag semester, somliga nånting helt annat – men i morgon strålar vi samman i Himlen för att fylla på lite förråd och så. På söndag blir det inget tavelköp av olika skäl, så vi får hitta på nåt annat.

Sen är det då första semesterveckan… På måndag eftermiddag blir det alltså hårklippning för min del och på onsdag är vi ett gäng som ska fara ut till Thuns för att shoppa loss. Vi stannar nog i Himlen ett par dar, men på torsdag åker jag hem för att stäääda. Och nästa fredag blir det en helgtripp ner till Metropolen Byhålan för att hämta hit mamma. Fyra veckor går fort och när mamma sen är tillbakaskjutsad hem till sig återstår en och en halv semestervecka som bland annat inkluderar Pride, förstås!

Med tanke på att det är fredagen den trettonde idag, förutspådde vi alla möjliga trista scenarier inför semestern: nån dör, nån strular, nån blir sjuk och nån får spel. Men har jag överlevt Inferno ska jag väl överleva Purgatorio och klara av nya tråkigheter. Bara att vara inställd på det.

Var rädd om dig idag! Och alla dar!!!

*ballen = balkong

Read Full Post »