Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Arkiv för kategori ‘Puckon’

Ett inlägg om en film.


 

Fjällbackamorden

Erica och Patrik jagar mördare igen. Bilden är lånad från SvT:s webbplats.

Kring storhelger kör SvT en del återkommande filmer och serier. Den här påsken sker inget undantag. I kväll gick Fjällbackamorden: Ljusets drottning (2013). Senaste gången det mördades i Fjällbacka var strax efter nyår – 2013.

Det kan tyckas märkligt märkligt att visa nånting som utspelas kring Lucia så här när våren är som vackrast och värmen börjar komma. Men det tycker uppenbarligen inte SvT.  Den här gången ska det firas Lucia i kyrkan. Fast huvudpersonen, Lucia själv, tycks vara försvunnen. Erica kan förstås inte låta bli att luska och lägga sig i. Det går självklart lättare när den enda polisen som är i tjänst så där före jul är Patrik, Ericas man.

Vilken Läckberg-bok just den här filmen är baserad på har jag ingen aning om. Men precis som i Läckbergs böcker blandas nutid och dåtid. Fast så här i en film blir det inte riktigt bra. Det blir hoppigt och hela filmen blir seg. Visst finns det kopplingar mellan då och nu, men jag tycker inte att det känns riktigt övertygande.

Toffelbetyget blir medel. Jag är inte imponerad, men jag somnade å andra sidan inte heller.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett skärtorsdag-inlägg.


 

Påskliljor

Påskliljorna står utanför huset.

Idag är ryggen ond. Men jag har bestämt mig för att den blir bättre i eftermiddag när jag har varit hos naprapaten. En gång har jag legat på köksgolvet på förmiddagen. Det hjälpte för stunden. När smärtan satte in igen tänkte jag nytt och beordrade mig ut på en lätt promenad. Enligt doktorn är nämligen lätta promenader rentav läkande. Passade på att fota påskliljorna utanför huset som bevis på att jag i alla fall har varit just… utanför huset. Promenaden blev densamma som igår – runt de fyra husen. Hej å hå, hundraårsvarning…

Idag kan man säga att påsken inleds. Det är ju trots allt skärtorsdag. Efter morgonens stund på golvet påskpyntade jag därför: bytte lampskärmar på fönsterlamporna i köket, la på en påskig duk på köksbordet, bytte kökshanddukar och la fram gula tabletter att ha vid måltider.

Kokt ägg o påskhandduk

Ägget var löskokt, förstås.

Nåt påskägg har jag varken köpt eller fått, så i stället unnade jag mig att löskoka ett ägg efter min förmiddagspromenad. Det verkar som om aptiten är på väg tillbaka, för vid 22-tiden igår kväll blev jag plötsligt väldigt sugen på kaffe och knäckemackor med ost. Så det fixade jag till! Doppade och slafsade. Gott var det! Och kaffet till trots kunde jag somna bra och sov ända tills grannarna skrek klockan 5.44 i morse. Idioter!

På min promenad såg jag inte många människor eller själar. Bara några som kom från Tokerian med kassar. Vi ska inte handla förrän i morgon, Fästmön och jag. Anna får plocka, jag hänger på vagnen och så delar vi på kostnaderna. Tror jag. Inte en godisbit har jag hemma. HA! Hoppas att det ringer på många påskkärringar med fula teckningar. Jag tänker inte öppna. Hade inte tänkt öppna ens om jag hade godis. Mitt godis vill jag ha själv. (Nej, jag är ingen barnmänniska, jag tycker bara om mina bonusbarn. Därför har jag faktiskt grattat mitt yngsta bonusbarn på namnsdagen per sms! Titta, jag kan vara snäll!)

Skärtorsdagsfrukost

Skärtorsdagsfrukost.

Till frukosten blev det, förutom ägget dårå, UppsalaTidningen idag. Den låg så fint i postboxen och det var riktigt roligt att ha en papperstidning för en gångs skull att läsa till frukostfilen.

Det känns som om dagen inte riktigt har vaknat än för min del, trots att jag är både tvättad, klädd, frukosterad, tandborstad och promenerad. Smärtan gör mig lite omtöcknad och trött, så jag ska faktiskt unna mig en stund ovanpå gästsängen strax. Vid 14-tiden ska jag ta mig in till stan för att träffa Jens. Det blir Jens idag i stället för Björn som ska naprapera mig på Det Gamla Sjukhuset i centrum.

Och vad har du för dig då??? Skriv gärna några rader och berätta, så jag har nåt roligt att läsa när jag har vilat!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett höjande och sänkande inlägg.


 

Torsdag och som vanligt presenterar Tofflan den gångna, Tofflianska veckans toppar och dalar. Och det är faktiskt inte svårare än så här:

Ägg


Skägg

  • Snurrig doktor som skriver fel på intyg (Rätt hade varit bättre…)
  • Min rygg (Som hindrar mig från att jobba de futtiga veckor jag har kvar…)
  • System i olag och gapande grannar (Lika irriterande båda två!)
  • Jordkockor och homofober (Mitt i skiten, liksom…)
  • Folk som talar om för mig hur jag ska vara (Jag är vuxen.)
  • Folk som kommenterar mina blogginlägg på Twitter (På Twitter puffar jag bara för mina blogginlägg. Alla som läser min blogg finns inte på Twitter, men det är justast om alla kan läsa eventuella kommenterar. Det är inte mycket svårare att kommentera på bloggen än på Twitter. Första gången måste man fylla i några rader om sig själv så att administrationsskorpionen vet att det inte är spam. Därefter är det hur lätt som helst.)

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett gnälligt och irritabelt inlägg, rätt sjukt, egentligen. Dessutom innehållande en selfie!

 

Tofflan på köksgolvet

Tofflan på köksgolvet. Nej, jag har aldrig påstått att jag är vacker. Men jag har i alla fall inte påmålade ögonbryn utan mina egna.

Tolv timmar har jag sovit i natt. På morgonen har jag förstås bara sovit av och till eftersom grannarna (de vuxna) bredvid redan strax efter klockan sex började skrika. Vid åttatiden lät det som om de möblerade om. Men ärligt talat sov jag igenom det mesta. Då är Tofflan risig, det ska du veta! Sömn är bästa medicinen för mig när jag är sjuk.

Just nu är emellertid inte sömn den bästa medicinen för min onda rygg. Den gjorde så ont när jag vaknade att jag inte visste hur jag skulle ta mig ur sängen. Men allting går – utom tennsoldater och små barn, som hon sa den där som plingade på min ytterdörr för att ge mig en smäll på käften sist. (Ja det är sant.) Jag släpade mig ut till köket. La mig på köksgolvet. Tryckte min knakande ryggrad mot det hårda underlaget. Gjorde mina övningar. Satte mig i skräddarställning. Det funkar! I alla fall temporärt. Nu har jag suttit vid datorn korta stunder i omgångar och då kommer det onda tillbaka – med besked.

Köksgolvet är skönt för ryggen, men i övrigt är det inte så skönt. Inte när man fryser för att man har feber. Jag är, precis som min pappa var, väldigt lågtempad normalt sett. Därför gör minsta stegring av kroppstemperaturen att jag känner mig skitsjuk. Nu har jag ingen aning om hur hög febern är och det är ju strunt samma, egentligen. Jag mår inte bra, helt enkelt.

Gårdagen försökte jag precis som idag tillbringa i sängen – tills ryggen protesterade och mina öron (grannarnas skrik). Nästa hållplats blev därför gästsängen. Det är min gamla enkelsäng som jag fick som barn och den är fantastisk bra, fortfarande! Resårbotten är fast och bra för min rygg. Tyvärr passar den botten inte in i ramen till dubbelsängen, annars hade jag bytt vid tillfälle. Vid tillfälle när jag inte har ryggskott, alltså. Där låg jag i alla fall i gästrummet och slumrade – tills nästa grannar kom på att de skulle städa sitt förråd. Det slamrades och bankades och dunkades i trappräcket. Jag gav upp. Hållplats nummer tre blev kökssoffan. Den är smal, men hård. Ryggen estimerade den mycket! Men sen började grannarna under såga och då var det kört i köket också.

Gustaf Fröding

Gustaf Fröding – antika inslag in hans diktning var temat för min C-uppsats.

Gårdagens sista hållplats blev bästefåtöljen där jag låg och försökte hålla mig vaken till Mr Selfridge samt twittrade lite mellan varven. TV-ljuden tog bort grannarnas höga röster. Bland annat konstaterade jag via twittrande att en person är intresserad av min gamla C-uppsats om Gustaf Fröding! Roligt! Fast mindre roligt är det att Uppsala universitet tar 75 spänn för att sända min uppsats till den intresserade. Nån del av de 75 kronorna får jag, författaren, förstås inte. Hade jag tillgång till en kopiator skulle jag fixa en GRATIS kopia och skicka till den intresserade. Alltså, 75 spänn. Hutlöst! Det är en maskin som gör kopieringsjobbet, en människa stoppar bara kopian i ett kuvert och lägger till utgående post. Det kan inte kosta 75 kronor, inte ens med portot inräknat! (Nu stiger febern…)

Till frukost igår blev det filmjölk, till middag mild lättyoghurt. Jag är inte sugen på nånting direkt. Idag ska jag försöka klämma ner ett par rostade mackor till frukost. Ja, jag har inte kommit längre i min dag. Men jag har i alla fall tvättat såväl ansikte som armhålor idag – alltid något! Skulle behöva en rejäl dusch och hårtvätt, men det orkar jag inte.

Tyvärr måste jag försöka upparbeta kraft att hasa över till Tokerian. Nässprayen håller på att ta slut, liksom pappersnäsdukarna och toapappret. Och då kan det ju samtidigt vara bra att få med sig åtminstone nån näringsrik soppa eller nåt hem. Det känns bara i skrivande stund som om jag ska bestiga ett berg…


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett hissande och dissande inlägg.


Inlägget uppdaterades eftersom det var tidsinställt och skrivet i förväg under torsdagsmorgonen med två (2) hissningar!


Det är torsdag
och därmed dags för en presentation av den Tofflianska veckans höjdpunkter (snygg) och lågvattenmärken (rygg). Från bloggen tar jag nämligen aldrig semester. Svårare än så här det inte: Snygg

Rygg

  • Rygg var ordet. (F*n så ont jag har!)
  • Läkare utan gränser (Sluta skicka brev till mig, men återkom gärna när ert samarbete med Postkodlotteriet har upphört.)
  • Oförskämda människor (Om du inte vet vad det står för, googla på det.)
  • Grannar (Framför allt skrikande sådana och sådana som tar långduschar klockan fem på morgonen.)
  • Orm i liga (Den organisationen har inte bara långa väntetider, den har många ormar…)

Livet är kort.

Read Full Post »

Ett förbittrat inlägg.


För inte länge sen
var organisationen Läkare utan gränser den enda organisation jag stödde med pengar. Så sent som i november förra året skänkte jag en rejäl slant (med mina ögon mätt) i glädjeyran kring att jag hade fått en tidsbegränsad anställning.

Det blev en stor chock för mig när jag via Twitter fick veta att Läkare utan gränser fått pengar av Postkodlotteriet. Postkodlotteriet, som får fortsätta år ut och år in trots skandaler såsom sanslösa löner, brott mot god marknadsföringssed etc. Att Läkare utan gränser flera gånger under en kväll twittrade om de 29 miljonerna man mottagit från Postkodlotteriet – ja, du läste rätt: 29 miljoner – gjorde mig… jaa, jag finner inte ord för det.

Jag svarade på ett av Läkare utan gränsers tweets att de nu inte behöver mina surt förvärvade slantar när de kan ta emot pengar från ett lotteri med tvivelsamt rykte. Fick då ett idiotsvar om att alla pengar behövs. Jaa, jag behöver mina pengar själv. Eller snarare: jag ger inte mina pengar till en organisation som samarbetar med Postkodlotteriet.

Bara en månad innan Läkare utan gränser tog emot miljonerna från Postkodlotteriet, försökte sagda lotteri lura sina lottprenumeranter in i nånting de kallade för Jackpott. Man ägnade sig åt nånting som kallas för aggressiv marknadsföring. Men många människor protesterade och ganska snart backade Postkodlotteriet.

Postkodlotteriets marknadsdirektör tyckte att man uttryckt sig tydligt gentemot prenumeranterna. Uppenbarligen var inte så fallet eftersom så många kände sig lurade. Dessutom tror jag verkligen inte på att lotteriet har löpande kontakt med alla sina en miljon kunder, såsom marknadsdirektören påstod i januari i år.

PostkodkryssPostkodkryssPostkodkryssPostkodkryssPostkodkryssPostkodkryssPostkodkryss

Idag kom ett fönsterkuvert från Läkare utan gränser. Det var med sorg i hjärtat jag rev sönder det och kastade det bland mina brännbara sopor. Efter åren av förföljelse från Postkodslotteriet och dess obeställda reklam har jag insett att ett rött kryss och återsänt material till avsändaren inte hjälpte, nämligen.

Så snälla Läkare utan gränser, skicka inga mer såna brev med fönsterkuvert och inbetalningskort till mig – inte så länge ni samarbetar med Postkodlotteriet! Alla tusenlappar jag hittills har skänkt får ni behålla. Jag tänkte ett slag om jag skulle be om pengarna tillbaka, men insåg att ni inte har nåt som kallas öppet köp. Jag hoppas ni gör nåt vettigt för mina pengar och för de 29 miljonerna. Jag kan liksom inte matcha de senare.

Läkare utan gränsers logga med kryssLäkare utan gränsers logga med kryssLäkare utan gränsers logga med kryssLäkare utan gränsers logga med kryssLäkare utan gränsers logga med kryssLäkare utan gränsers logga med kryssLäkare utan gränsers logga med kryss


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett både ilsket och glatt inlägg.


argTänk att jag gillar inte
när människor är oförskämda mot mig! En stund idag kokade det inuti mig av ilska. Det var tur att jag hade saker att ta tag i så jag inte började älta.

Men helt totalt, fast och fullt rann ilskan av mig när jag mötte en kollega från en annan förvaltning i entrén och h*n tackade mig för ett gott jobb. Jag blev lite förvånad och tvungen att fråga vilket jobb det gällde – jag gör ju ganska mycket, både högt och lågt. När h*n förklarade vad det var, beskrev h*n samtidigt att h*n var så nöjd med att jag både hade löst problemet snabbt och den lösning jag hittade. Men inte nog med det… jag fick höra så fina ord som gick rakt in i hjärtat! H*n sa:

Du ska veta att vi tycker alla så mycket om dig här uppe och du gör ett sånt jättebra jobb! 

När man hör sånt kan man ju inte vara ilsken längre, eller hur? Men jag är inte mer än människa när jag önskar att den som var oförskämd mot mig läser detta. För orden i citatet är en direkt känga åt ett visst håll. En stålskodd känga. Dock inte en känga som satt på nån av mina fötter.

blanketterIgår eller idag var det sagt att jag skulle få ett papper. Innan jag gick fick jag veta att det ligger på mitt skrivbord när jag kommer tillbaka efter semestern den 31 mars. En del kan tycka att det är omänskligt, oförskämt eller olidligt att detta papper – eller frånvaron av det inte redan har landat hos mig. Själv känner jag mig ganska cool just nu. Jag har en plan B, om plan A inte går i lås.

I afton hade jag tänkt bjuda min kära på kalkon, men nu blir det annan fågel eftersom närmaste ICA-affär inte hade så stort sortiment. Dessutom läste jag fel på ett påläggspaket och tro det eller ej, jag har köpt gris! Hoppas Anna kan äta det, annars får pålägget åka ut till kylskåpet i Himlen.

Vet du, solen skiner utanför fönstret och i mitt hjärta. Jag hoppas att den skiner hos dig också!


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett morgonsurt inlägg.

 

Dusch

Visst är det bra att man är renlig, men måste man vara extra renlig klockan fem på morgonen?

Naturligtvis förstår jag att det finns orsaker till att man ställer sig och tar en lååångdusch klockan fem på morgonen i ett tyst hus där andra människor ligger och sover. Men det är inte särskilt snällt/hänsynsfullt mot de sovande som kanske ska upp typ en timme senare och som väcks. Det är jättebra att man är renlig och så. Ännu bättre hade varit om man duschade kvällen innan – i stället för klockan fem på morgonen. I vår BRF har vi för övrigt regler som säger att man varken får duscha eller leva rövare mellan klockan 23 och klockan 7.

Ackompanjerat med en rejäl smäll i en dörr gjorde dessa ljud att jag inte bara vaknade utan också gav upp försöken att somna om till klockan 6.15 när mitt alarm tillrar. Eftersom jag har planerat god mat och svindyrt, tungt Amaronevin till kvällen när Fästmön kommer gissar jag att vi – eller jag, främst – sitter/ligger i vardagsrummet och sover klockan 20. Senast. Tack för det, hänsynslösa duschare och dörrsmällare!

Nu på morgonen varken snöar eller regnar det, tack och lov. Utomhustermometern visar närmare nio grader varmt. Men eftersom vi ändå är inne på morgonens negativiteter kan jag meddela att det blåser. Det blåser inte lite, det blåser som fan. Det blåser så att balkongräcket skallrar, typ. Jag kan bara hoppas på att jag har medvind till jobbet.

Fredag idag och det första jag ska göra på jobbet är en akutgrej eftersom en kollega till mig är borta idag. Jag kollade jobbmejlen via mobilen när jag kom hem igår och noterade redan då att det blir strul. Sen har jag mina egna akuta saker som står på tur. Gissar att den här dagen i övrigt inte blir händelselös. Jag tror nog att jag ska palla med, för nästa vecka har jag ju…

SEMESTER!!!

Anna är ledig i helgen i alla fall. Då blir det troligen ett besök hos ett födelsedagsbarn i familjen på lördag. I övrigt har vi inget särskilt planerat.

Vad händer hos dig i helgen??? Skriv gärna några rader och berätta! Ha i alla fall en riktigt go helg!


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett irriterande inlägg – för en del. 

Varning för otäck bild! Blunda… NU!

 

Finne på hakan

Irriterande som en finne på hakan eller ungdomlig hy? Notera dock avsaknaden av kråkor i näsan. Alltid något…

Det finns många som retar sig på mig. Jag är fullt medveten om det. Jag vet till och med vilka de flesta är som retar sig på mig. Men jag skiter i er. Vill ni slösa er tid på att vara på dåligt humör – varsågoda!

Själv retar jag mig mest på en finne som jag har fått på hakan. Kan tänka mig att många ser mig som just en sån finne. Jag väljer i stället att se det som att jag är så ung att jag lider av acne. Då och då. Hört talas om positivt tänkande? Eller förskönande omskrivningar? Eller avdrag på ålder? OK, jag ska vara ärlig. Nästa månad infaller min femtioandra födelsedag. Jag var tvungen att tänka efter innan jag skrev min ålder. Så har det varit efter 30. Det handlar inte om nån åldersnoja, det är nog min dyskalkyli som galopperar. Förresten är det inte bara jag som fyller år nästa månad. Födelsedag har även min fästmö och hon har det ett par veckor före mig. Jag sitter och funderar över lämpliga presenter. Vi hade nog båda tänkt oss nån upplevelse, men eftersom läget är så… ovisst som det är blir det omöjligt att planera.

Läget, ja… Det som skulle ha sagts idag ska sägas under morgondagen. Jag vet inte om jag ska tro på det eller inte. Tillvaron är väldigt, väldigt gungig. Det kunde ha blivit så att jag hade gjort min sista åktur idag. Nu blir det inte så. Men kanske snart. Luttrad undrar jag hur länge det ska pågå den här gången. Och med det menar jag förhoppningar/tur/flyt för en viss sak. Gissningsvis inte lika länge som sist. Då var det nästan två år. Oavsett, jag tror aldrig att jag vänjer mig vid att bli bollad med.

Höstlöv i olika nyanser

Olika nyanser höst.

Irriterande – och frustrerande! – är inte bara ovissheten utan också vädret. (Och nu behöver ju den som retar sig på väderprat inte läsa det här stycket – om den inte vill reta upp sig, förstås.) Caroline, som brukar kommentera hos mig ibland, skrev häromdan att hon inte estimerar våren så mycket som hon tror att jag gör. Mja, alltså hösten, med alla dess färger, är min favoritårstid, men våren kommer som god tvåa! På tredje plats kommer förstås sommaren och sist den där j**la vintern, den som har återvänt. Enligt den senaste prognosen på appen väntar tre dygn med kyla. På onsdag och torsdag kompletterat med mer snö. Men sen… sen står det nio grader och en stor, fet sol på fredag. Samma dag som min älskling dyker upp i New Village, hoppas jag. Som bäddat för en finfin helg! Och dit fram kan jag i alla fall planera.


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett friskt inlägg.


Jisses så det biter
i kinderna utomhus! Vårvinden är kall och jag var glad att jag tog både tröja under jackan och mina orange vantar. För solen till trots var det väldigt kallt ute.

Kanske var det för att han var för tunnklädd, mannen iförd endast röd tröja och till den svarta jeans och vita gympadojor, som han struntade i att ta upp resterna efter sin stora, svarta hund. Hunden satt på huk en rejäl stund vid ett träd… Vissa människor tänker inte en sekund på andra. Riktigt dålig stil, tycker jag, med hundägare utan bajspåsar!

Kameran/iPhonen åkte upp och ner ur fickan, men se närbilder på luddiga knoppar och dylikt klarar den inte av! Det är bara att konstatera att Nokians Carl Zeissoptik slår iPhonen med hästlängder. Några bilder blev det ändå. Dem får du se i ett bildspel i slutet av det här inlägget.

Innan jag gick ut plockade jag fram söndagsmat ur frysen: mammas pannbiffar på kycklingfärs. Hon påminde mig om dem igår och jag tror nog att de lever trots att de tillverkades nån dag före jul förra året. Visserligen skulle jag förbi Tokerian på vägen hem, men bara till kiosken. Varje dag jag slipper handla mat är en bra dag. I vart fall konstaterades att mamma och jag hade vunnit hela 102 kronor på veckans Lotto!

Glad i hågen över storvinsten tog jag mig i kragen och travade in till Arge Kaj. Butiken ska nämligen upphöra snart och skyltade med

50 procent på allt.

Och allt betyder numera enbart kläder, inga prylar. Jag kom därifrån med en påse, faktiskt, innehållande en tröja och trosor. Nu önskar jag bara att Ilskna Kajsa skulle ta över. För det är onekligen lite bra att ha en klädaffär så nära hemmet.

I postboxen väntade överraskningar när jag kom hem. Klockan var nästan halv två när jag slog mig ner vid köksbordet för att inta frukost. Måste ju hinna bli hungrig till kvällen när jag ska äta biffar…

Slutligen några bilder från dagens äventyr:

Detta bildspel kräver JavaScript.


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »

snowflakes in rain

"Den mest spretiga och nördiga på bokbloggshimlen" /Vixxtoria

Rapport från Gummirepubliken

Dessa dagar som går: Livet

jerryolsson.com

En sak i taget

Charlas Värld

Livet här och nu i min värld

Per Vikström @ Internet

Internet, webb, digitalt, sociala medier, projektledning...

kaosredan

"Barn är inte bara en tröst i ålderdomen. De påskyndar den också" Ulf Stenstrup

Pingolina

vardagsdravlar

2000aldrig

Humor och satir - Ingen går säker

augustifarmor

Här kan du handla fantastiska änglar, handstickat och andra små saker och ting.

Tankar ifrån skroten part 2

Ytterligare en egotripp

Frustrationer och annat otyg

....och livet är underbart!

Under skalet på en sköldpadda

In order to move forward, even a turtle must stick its neck out

On The Trigger

Annas fotoblogg

LaXn - Shit Happens Everyday

Shit Happens, Watch me!

Arga Klara

Roligt, relevant, personligt. Jag har en åsikt - har du?

Nillan på nätet ....

En blogg i mängden . . .

FruHattUnderJorden

Asfaltblomma med landetlängtan. Och ibland tvärtom !

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 252 andra följare