Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Krämpor’ Category

Ett snårigt inlägg.


 

Krukväxter

En djungel i mina köksfönster.

Å, vad jag är spänd inför måndagens övning! Det ser väldigt lovande ut alltihop och uppdraget är både spännande och välbetalt. Jag skulle verkligen behöva det efter dessa månader med nålpengar. Och jag behöver göra nåt vettigt om dagarna medan jag väntar på vad som händer med ett visst manus (det kan ta upp till tre månader…). Dessutom behöver jag ut ur hemmets djungel och träffa folk – varje dag. Höra till, socialprata, du vet. Det enda som känns jobbigt är resorna, eftersom de kommer att ta mycket av min fritid i anspråk. Samtidigt får jag försöka ägna restiden åt att läsa, skriva eller sova – för jag tänker inte köra bil.

Men jag är inte där än. Efter en första telefonintervju blir det en personlig intervju på måndag. Jag hade sån tur att I är ledig den dan och vi ska träffas efteråt på ett fik i närheten. Ett riktigt kanonbra fik, enligt I. Och eftersom jag slapp betala tåg- och t-banebiljetterna kan jag ju lägga en slant på en kopp kaffe med nåt till.

I morgon eftermiddag ska jag också träffa en kompis och fika, men det blir här hemma. A och jag ska stråla samman på Tokerian och sen går vi över till mig och dricker Lindvalls kaffe. INTE Arvid Nordquists magvärksframkallande! Jag känner hur jag redan i förväg mår gott av alla dessa möten. Hur jag liksom forcerar djungeln av ovilja och rädsla och tittar ut. Nyfiket.

Morgonens tidiga timmar idag har jag ägnat åt jobbsökeri och inläsning inför intervjun. Och så har jag kollat lite vad det kostar att pendla. Billigt är det inte och det är allt annat än pålitligt att åka tåg, men jag har inget val. Jag lär i vart fall ha råd att pendla om jag får en lön, trots att pendelkostnaden ligger på runt 3 000 kronor i månaden. En å andra sidan rätt skrämmande hög summa bara för att få åka och jobba… Meeeen… återigen: jag är inte där än.

Idag ska jag fortsätta min städning. Det blev lite si och så med den igår, eftersom större delen av dan gick åt till att ordna biljetter. Hade jag vetat att det skulle ta så lång tid hade jag nog skippat det. Tvättar gör jag också. Det är nån som har fyllt tvättkorgen IGEN. För att inte tala om soppåsarna… Jag måste gå till soprummet, men en tur ut i regnet lockar inte just nu. Men jag måste vidare till Tokerian för att kompletteringshandla till middagen idag – bröd till soppan eller potatisklyftor till kycklingburgaren??? Jag har inte bestämt mig än.

naken vid datorn

Hum hum, bilden är inte helt sann. Jag har kläder på mig, en högre stol och bruna sandaler på fötterna.

När jag ändå har suttit här vid datorn har jag också passat på att kolla lite bredbandsleverantörer och -priser. Det verkar som om de flesta som har svarat på veckans fråga i Tofflan undrar…. – se högerspalten! – har bredband från Telia eller Bredbandsbolaget. Det senare har ju jag också. Men Telia har bättre priser! Och att Bredbandsbolaget är dyrare, har längre URL:er och inte funkar med min webbläsare gör mig ju inte precis mer positivt inställd…………..

Men även det där med bredband är en djungel och jag ska kika vidare medan tvättmaskinen gör sitt. Sen blir det tvätthängning och rengöring av badrum och duschrum/toa.

Vad händer hos DIG idag??? Har du också en djungel hemma? Skriv några rader i en kommentar om du har lust att berätta!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett grisigt inlägg.


 

… att stoppa gris i din pasta med fyra ostar

Findus pasta fyra ostar

Findus pasta fyra ostar MED gris.


Fast det var tur 
att det bara var en liten gris du hade hackat ner i maten – det gick lätt att fiska upp den.

Findus pasta m fyra ostar utan skinka

Findus pasta fyra ostar, fast UTAN skinka.


För du förstår, Findus,
jag går på a-kassa och då har man inte råd att gå till optikern och kolla synen och kanske tvingas köpa nya och starkare brillor och linser än dem man har och klarar sig ganska bra på. Men inte tillräckligt bra så man ser att det står på förpackningen att det är skinka i den här rätten. Kanske är vi många som går omkring och famlar… Men maten var i vart fall lättuggad, vilket ju är bra – vi med a-kassa har inte råd att fixa våra tänder heller, nämligen.

Hur jag lyckades hitta bitarna? Jamen hemma har jag ju förstoringsglas!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett irriterat, men tacksamt inlägg.


 

Beslut om respenning AF

Beslutet om att jag fick biljetter. Fast det kallas Respenning.

Snart har hela dan passerat och jag har bara gått med dammvippan, resten har jag inte hunnit. Varför? Jo, för att jag bestämde mig för att försöka ta hjälp från Arbetsförmedlingen med biljetter för att kunna resa till min intervju på måndag eftermiddag. Det är fantastiskt att ingen INGEN har kunnat upplysa mig om att jag faktiskt kan få den hjälpen – förrän idag. Jag har ju varit arbetslös av och till sen 2009. Däremellan har jag jobbat och de första åren hade jag avgångsvederlag. Då behöver man ingen ekonomisk hjälp. Men när man går på a-kassa får man räkna varenda spänn.

Det var min handläggare Alexandra Norlén som berättade för mig i ett mejl idag på förmiddagen att jag kan få hjälp med biljetter om jag måste resa till en intervju. Det hade jag ingen som helst aaaning om. Jag har ju hela tiden försökt klara mig själv så gott det går. Vem vill ligga samhället till last? Inte jag, helst. Men det är dyrt att resa. Nu har jag 85 kronor på mitt busskort och det räcker in till stan och tillbaka på måndag. I Stockholm hade jag tänkt gå mellan Centralen och Östermalm, men nu har jag fått T-banebiljetter – också! Det tackar jag och mina hälsporrar varmt för! Det går bra att gå i fem minuter för mig, sen får jag skitont i fötterna, nämligen.

Guldpengar

Chokladpengar funkar inte i p-automater.

Jag hittade två guldpengar till p-avgift, så eftersom jag har bensin i bilen tog jag den in till Arbetsförmedlingen i stan för att få biljetthjälp. Med mig hade jag ett mejl från min handläggare samt kallelsen till intervjun. På Arbetsförmedlingen var det dystert som vanligt, men inte mycket folk. Jag fick säga mitt ärende och blev tilldelad en nummerlapp av en man. Väntetiden blev ganska kort, men jag hade bok med mig. När det blev min tur kunde tjejen som skulle hjälpa mig inte göra det – för hon kunde inte. Hon bad då mannen som hade gett mig nummerlappen om de kunde byta plats så att han kunde hjälpa mig medan hon delade ut nummerlappar under tiden (det var ingen särskilt strid ström alls idag…). Mannen ville inte. I stället fick jag vänta tills tjejen blev avlöst av två yngre män.

Per tog emot mig så snart han hade startat sin dator. Jag förklarade mitt ärende, visade mina papper och min legitimation. Men datorn ville inte riktigt vara med och Per verkade osäker på det mesta eftersom han frågade den andra killen om saker hela tiden. Ingen av dem visste om jag kunde få hjälp med bussbiljetter i Uppsala och tunnelbanebiljetter i Stockholm. Efter en stund erbjöd han mig en stol. Jag tackade och satte mig, för är det nåt hälsporrarna inte gillar så är det att jag står rätt upp och ner. Pers dator hade sen uppenbara problem med PDF:er och att skriva ut. Till sist fick jag emellertid beslutet med ärendenummer. Ärendenumret skulle jag uppge när jag ringde, sa Per, för jag fick själv ringa till AF:s reseenhet och fixa biljetter. Telefonnumret till reseenheten fick jag på en handskriven lapp av Per. Några instruktioner kunde jag inte få eftersom utskrifterna och PDF:erna krånglade. Men jag satte mig helt enkelt i bilen utanför (jag hade parkeringstid kvar) och ringde. Jag behövde inte alls uppge ärendenummer, utan det var mitt personnummer som skulle anges. Och det kan jag ju. Efter ett par knapptryckningar kom jag fram och fick snabb hjälp – biljetter till såväl tåg som tunnelbana kom per sms medan vi pratade! SÅ ska det gå till, tycker jag!

Byråkratins kvarnar – och teknikens – malde annars otroligt långsamt idag, tycker jag. Vidare anser jag att det är anmärkningsvärt att Arbetsförmedlingen har personal anställd som inte kan – eller vill? – hantera de egna systemen. Har man plockat personal direkt från gatan, eller? Jag vägrar nämligen att tro att jag är den enda i hela Uppsala som kommer och behöver få biljetter för att kunna resa till en anställningsintervju. Vad gäller PDF- och skrivarkrånglet kunde jag ha erbjudit min hjälp, men jag har slutat jobba gratis och tänkte att de som har lön för väl göra skäl för den.

Jag är glad och tacksam för informationen om den här möjligheten från min handläggare, hjälpen och biljetterna, men mycket undrande inför kompetensen hos personalen på Arbetsförmedlingen. Igen.

NU är klockan snart halv fyra och jag ska äntligen sätta dra fram dammsugaren! Förbereda mig inför intervjun får jag göra i morgon, helt enkelt, för nu fikar folk och sen går de hem.

Stort TACK också till Rexxie som försåg mig med denna matnyttiga länk om flyttningsbidrag och ersättning för intervjuresa! (Det är ju en PDF, så det kanske grabbarna på AF i Uppsala inte klarade av.)

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett oktoberdagsinlägg.


 

Det var alldeles perfekt idag att fördriva tiden på presskonferens! Jag insåg att det finns så många spännande nya författare och böcker att läsa och jag hoppas få förmånen att recensera en och annan av de nominerade till Augustpriset 2014. Därför ligger jag lite lågt en stund med att uttala mig om favoriter. Den enda jag har erkänt att jag gläds över är nomineringen av Lars Lerin. Lars Lerin är ju också konstnär. Då får man glädjas lite extra, tycker jag.

Presskonferens nomineringarna till Augustpriset 2014

Jag följde presskonferensen framför datorn och fördrev på så sätt en stund av en lång dag.

 

Bokpaket

Ett orange paket från Bokus kom idag.

En guldkant blev det att strax före sändningen få ett bokpaket. Ett sånt där orange härligt paket från Bokus, levererat vid min dörr av en pååplingande pigg pojke från Bring. Jag hade skickat efter tre pocketar och en inbunden bok, allt till reapriser. Billigast var faktiskt den inbundna boken, Det man inte vet av Alice LaPlante. Den har visserligen tre år på nacken, men handlar om ett väldigt aktuellt ämne: alzheimer. Vidare köpte jag en psykologisk thriller, Karin Fossums senaste i pocket, Carmen och döden och Busters öron av Maria Ernestam, också i pocket. En julklapp blev det också och det var Nora Roberts Pojkvännen, den andra delen av en trilogi. Den ska mamma få. Den första delen fick hon i somras i födelsedagspresent av mig och uppenbarligen föll den i god jord. Totalsumman för alla fyra böcker blev endast 165 kronor. Och härmed har jag alltså köpt årets första julklapp, för jag har betalat räkningen!

På väg ut till soprummet vittjade jag postboxen. Då hade även PostNord hittat dit och lagt i reklam och ett fönsterkuvert från a-kassan. Reklamen följde med direkt ut i soprummet, medan räkningen betalades – efter en promenad i regnet.

Kala trädgrenar mot grå himmel

Grått…

Det var ganska skönt att promenera i regnet, men också rätt händelselöst och grått. Jag tog bara ett enda foto på grund av vätan (iPhone och regn är ingen bra kombo). Det roligaste som hände var att vännen A och jag gjorde prelplaner om bokåterlämning och fika framöver. Det ovanligaste som hände var en kvinnlig hemtjänstpersonal som flög fram på en cykel och sjöng om Jesus. Om det gjorde henne salig, så… När jag närmade mig skolan avvek jag in mot området, för jag är ju ingen barnmänniska.

Det börjar dra sig mot kväll. Om ett par timmar ska jag käka Phad Thai Chicken, inhandlad för 9:90 på Tokerian i förra veckan. I kväll är det Dicte på TV4, men det spelar jag in eftersom det krockar med andra delen av Happy Valley på SvT1. Nåt mer spännande händer säkert inte denna rätt gråa dock – som dock hade sina orangefärgade inslag!

Har du mer action hos DIG, eller? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett jublande inlägg.


 

rök

Nej tack, rök inte där jag råkar passera!

Äntligen! Folkhälsomyndigheten föreslår en lagändring om ett utvidgat rökförbud. Myndigheten vill att även lekplatser, uteserveringar och andra offentliga platser omfattas av rökförbud. Och skälet är enkelt: dessa offentliga, allmänna platser ska vara tillgängliga för alla. Man ska slippa utsättas för rök när man passerar entréer, befinner sig på perronger eller är på nåt annat ställe där även vi som inte tål rök ibland måste vistas. Varför måste rökare till exempel alltid stå utanför entréer eller i busskurer och blossa? Gå undan, gå så långt bort från mig som möjligt, tack! Jag blir nämligen sjuk av din rök – jag börjar hosta och får svårt att andas. 

Folkhälsomyndigheten vill också förbjuda rökning vid entréer till vården och affärer, hållplatser för kollektivtrafik och sportanläggningar. Rökförbud liknande det som Folkhälsomyndigheten föreslår finns redan i flera länder, bland andra Island, Norge, Finland, USA, Spanien och Lettland med flera.

Jag tillägger gärna att ett förbud att röka på balkonger och uteplatser vore bra. Så länge nån röker i min närhet kan jag nämligen inte sitta på min balkong när det är sommar och sol och skönt – om jag inte vill bli sjuk, förstås…

Vill rökare röka och fördärva sin egen hälsa – fine! Jag har också rökt, jag vet att det är svårt att sluta och att man tycker att det är ens eget personliga val. Men när man utsätter andra för sin last är det faktiskt inte det. 

 

Citat om passiv rökning ur Folkhälsomyndighetens pressmeddelande:

[...] Det finns inte några nivåer av passiv rökning som kan anses ofarliga, enligt bland annat WHO. Hos vuxna finns ett samband mellan exponering för partiklar i tobaksrök och en ökad risk för bland annat hjärt-kärlsjukdom och lungcancer. [...]

 


Livet är kort.

Read Full Post »

 

Ett avprickande inlägg.


 

När tvätten var tvättad och även min lekamen, tog jag på mig kläder och nyinfettad skinnjacka för att trava över till Tokerian. Där var jag inte ensam. Jag fick huvudvärk.

Jag ställde mig i Posten-kön. Där stod jag först och där var jag minsann ensam. Men eftersom Posten-kön samkörs med Kiosken-kön… Ja, du fattar. Jag fick vänta rätt länge på min tur att betala.

Därefter skedde följande:

√ Jag köpte soppa och fiskgratäng – nåt av dem duger till söndagsmiddag.

√ Jag gick hem.

√ Jag sorterade manus.

√ Jag skrev på grönt kuvert.

√ Jag stoppade i manus och följebrev i grönt kuvert.

√ Jag stoppade i strykjärnssladden i kontakten.

 

Här får du se några förunderliga bilder:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett smått illamående inlägg.


 

Sallad

Så här såg salladen ut i torsdags. Fredagens sallad var likadan, men utan tomater.

Igår började ju helgen. Och oavsett sug eller inte, då är det tillåtet att Toffla i sig en massa snask och onyttigheter. Fast först åt jag snällt upp den matlåda jag hade sparat från torsdags-middagen – kyckling och ris. Till den gjorde jag en skål med sallad. Salladen såg lite trist ut, för tomaterna var slut. Men ändå, den var fylld med nyttigheter såsom sallad, gurka, svamp, svarta oliver och fetaost. Över detta hade jag ringlat olivolja och rödvins-vinäger samt italiensk salladskrydda, såsom jag alltid gör över sallader som jag ska äta.

Min middag intog jag vid 17-tiden. Men det var sen frosserierna startade. De inleddes med en Japp som jag hade köpt när jag var med Fästmön och handlade på fredagen vid lunchtid. Det var förstås en dubbel-Japp, ska tilläggas. Den slank ner medan jag läste ut en lite trist bok (behövdes väl för själva nedslinkandet av boken, tror jag).

På fredagar brukar det ju ätas snacks av olika slag. Jag gick ut i köksskåpet och rotade och hittade en påse Estrellachips sourcream and cheese, inköpt inför Annas ankomst förra helgen, men, av nån anledning bortglömd. (Ja, jag kan glömma bort vad jag har i mina köksskåp, korttidsminnet är inte vad det har varit.) Medan jag mumsade i mig en liten skål funderade jag över varför svenska chips har namn på engelska. Varför kunde dessa inte heta Filmjölk och Ost, till exempel? Är det nåt fel med att använda svenska språket i Sverige? Kanske var det ölen till chipsen som fick mig i denna filosofiska sinnesstämning…

Fredagskvällen avslutades med en påse Ahlgrens bilar. Sen var väl hela kostcirkeln komplett. Tänderna tandtrådades och borstades extra noga innan jag somnade till nåt blodigt på sovrums-TV:n.

Japp + Sourcream and cheesechipsAhlgrens bilar
Jag mår lite illa…


I morse vaknade jag
vid åttatiden. Inte av ljudet av nån som släppt ut en unge på Bobbycar – nej, jag var redan vaken då. Jag vaknade av att jag mådde liiite illa. Liiite sisådär…

Men nåt illamående har jag inte tid att hänga kvar vid idag. Jag ska springa in i duschen, jag ska bädda rent och försöka få mig Onaka eller nåt som stillar magen och sen… ska jag gå och möta en vän med en barnvagn. Japp, jag får fint besök idag, ett besök som har hotat med att dra ut mig på promenad. Det skulle Fettberget Tofflan verkligen behöva. Dessutom ser det ut att bli en fin höstdag.

Ha en bra lördag och skriv gärna några rader i en kommentar och berätta vad DU gör!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »

snowflakes in rain

"Den mest spretiga och nördiga på bokbloggshimlen" /Vixxtoria

Rapport från Gummirepubliken

Dessa dagar som går: Livet

Jerry

jerryolsson.com

Charlas Värld

Livet här och nu i min värld

Per Vikström @ Internet

Internet, webb, digitalt, sociala medier - teknik och säkerhet

kaosredan

"Barn är inte bara en tröst i ålderdomen. De påskyndar den också" Ulf Stenstrup

Pingolina

vardagsdravlar

2000aldrig

Humor och satir - Ingen går säker

augustifarmor

Här kan du handla fantastiska änglar, handstickat och andra små saker och ting.

Tankar ifrån skroten part 2

Ytterligare en egotripp

Frustrationer och annat otyg

....och livet är underbart!

Under skalet på en sköldpadda

In order to move forward, even a turtle must stick its neck out

On The Trigger

Annas fotoblogg

LaXn - Shit Happens Everyday

Shit Happens, Watch me!

Arga Klara

Roligt, relevant, personligt. Jag har en åsikt - har du?

Nillan på nätet ....

En blogg i mängden . . .

FruHattUnderJorden

Asfaltblomma med landetlängtan. Och ibland tvärtom !

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 298 andra följare