Av en slump började jag läsa en krönika signerad Johan Esk på Dagens Nyheter. Krönikan har den tämligen provocerande rubriken:
Vilket är viktigast – att tävla eller att twittra?
och handlar som du kanske förstår om OS och Twitter. Twitter, som enligt Johan Esk, har blivit
[...] den största sociala snuttefilten i OS. De aktiva vill ha tröst och trygghet där, men på alla snuttefiltar kan det landa en spya – det är inget att tjura över. [...]
Jisses anoga, det var ord och inga visor! Johan Esk kallar Fejan och bloggar för
[...] forntida företeelser [...]
till skillnad mot Instagram och Twitter som, enligt Johan Esk, är yngre. Instagram kan till exempel användas för att klä av idrottare som det inte har gått så bra för i OS.
Det står faktiskt ”I love sport” på den här tischan och jag köpte den förstås inte.
Idrottarna själva twittrar som bara den, hävdar Johan Esk. Han undrar vad som är viktigast i OS – att göra ett bra resultat i tävlingen eller att twittra fortast. Och det klart att det handlar om att man vill bli sedd – även på Twitter. Dummare är jag inte än att jag fattar det. Sen kan man ju få rätt mycket skit på Twitter också… Johan Esk lyfter fram några exempel i sin krönika där idrottsmännen faktiskt stängt ner sina twitterkonton när hatet, taskiga tweetsen, Twitter-mobben, eller vad du nu vill kalla det, har känts övermäktigt.
Tweet, tweet!
Krönikan mynnar ut i en beskrivning av en kram mellan en idrottare och ett fan. En häftig historia!
Vad ville jag säga med det här inlägget? Kanske att en del av oss lever genom Twitter. Jag är inte särskilt intresserad av OS, än mindre vill jag läsa OS-tweets. Om jag vore intresserad av OS tittar jag väl på skiten, inte på Twitter?! En annan sorts tweets som jag irriterar mig är dessa twitterkommentarer genom hela TV-program. Vad är det av för intresse? Då är det väl bättre att jag ser programmet själv och SEN twittrar och kommenterar dess innehåll? Information i andra hand, genom andras ögon är inte alltid det jag vill ha, i alla fall. Det räcker så bra med det urval jag får via gammelmedia…
Nä, Twitter för mig är en chans att få mig till livs korta nyheter snabbt. Eller ha tramsdialoger med vänner och bekanta. Eller att tipsa om intressanta artiklar eller annan läsning, till exempel bloggar. Det är inte att få iväg så många tweets som möjligt. Vad är Twitter för dig???
Livet är kort.
För mej är twitter helt obekant
Man kan säga att det är en sorts micro-blogg. Man har ett begränsat antal tecken, ungefär som sms, som man ”twittrar”.
Jag har varken twitter själv, eller följer någon annans, jag håller mig till min blogg där jag har mina goa bloggvänner, och min IRL bekanta följer jag på fejjan
Men du Tofflan, och Anna med, är BÅDE mina bloggvänner och IRL vänner 
He he, jaa nu när vi har hängt så mycket har ju även du uppgraderats från bloggvän till vän!
Twitter, är ngt jag kommer ihåg att jag har ett konto på, när det dyker upp mail om att ” we miss you on twitter” i min e-post
OK… Men om du inte använder det, varför inte avsluta det?
Jag vet vad det är men inte hur man använder sig av det.
Det är som en sorts microblogg. Man har ett begränsat antal tecken, ungefär som sms, som man skickar upp till Twitter. Så kan man följa kändisar, kompisar, tidningar med mera och få följare. Man twittrar från mobilen och/eller datorn.