I rörelse den 1 augusti 2012

Dagens I rörelse-text kommer från Bibeln, från Ordspråksboken 11:13:

Den som går med förtal, han förråder din hemlighet,
men den som har ett trofast hjärta döljer vad han får veta.

Livet är kort.

Read Full Post »

Medan jag reser söderut…

Jepp, medan jag reser söderut kan du läsa vad jag tyckte var intressant i min senaste omvärldsspaning i media. Och som vanligt gäller att du som inte är intresserad kan skita i att läsa.

• Skulder följer med in i döden. Alltså det är så att barn inte ärver sina föräldrars skulder, men anhöriga kan ändå råka illa ut om en skuldsatt person avlider. Banken kan nämligen kräva att mamma flyttar om pappa dör. Till exempel.
• Microsoft skrotar Hotmail och lanserar Outlook. Meh… Outlook finns ju redan??? Fattar inget.
• 43 procent dyrare på tio år med kollektivtrafik. Alltså, är det konstigt att folk väljer bort kollektivtrafiken då? Alla har inte råd att tänka på miljön och annat.
• Författaren Gore Vidal är död. Författaren OCH provokatören skulle jag skriva! Har du inte läst hans Myra Breckinridge så har du missat nåt stort.  Allvar och asgarv på samma gång.
• Precis som på film… Jan-Olov Blomster har skapat en kopia av Mel’s drive in från en av mina gamla favoritfilmer, Sista natten med gänget. Det nya Mel’s drive in ligger emellertid inte i Kalifornien utan i Fjärdhundra. Dit tänker jag åka nån onsdagskväll, för det är då det är öppet!
• Nära att ta sitt liv på grund av kyrkan. Gabriel Forss, bland annat med i bandet Blond som vann Melodifestivalen i Sverige 1997,  men också homosexuell. Uppväxt på en mindre ort hade han svårt att acceptera sin homosexualitet och sökte hjälp hos kyrkan. Där rådde man Gabriel Forss att gå in i garderoben igen. I stället tog han nästan sitt liv. Men på lördag går han för första gången i Pride-paraden.

Nu drar jag på Pride. Men datorn hänger med, förstås!

Livet är kort.

Read Full Post »

Vårtfri behandling #6

I serien Vårtfri testar jag det svindyra vårtmedlet med samma namn. Läs om pris etc här, om behandling nummer två här, om behandling nummer tre här, om behandling nummer fyra här och om behandling nummer fem här.

Sjätte behandlingen idag.

Det var den sjätte behandlingen med Vårtfri jag gjorde idag efter duschen. Enligt anvisningarna ska en vårta försvinna efter mellan fem och tio behandlingar. Och behandlingen går bra, kan jag meddela.

För ett tag sen pillade jag loss en stor bit av vårtan. Vårtan ser nu ut som en krater, ett hål, med en prick i. Det är viktigt att få bort den där pricken, har jag förstått. Så jag kör ett tag till.

Så här långt kan jag säga att jag är mycket nöjd med behandlingen. Medlet, som duttas på, har aldrig svidit. Vårtan har luckrats upp bra. Och så är det väldigt skönt att bara behöva behandla en dag i veckan, för det är så mycket annat man ska komma ihåg att göra varje dag.

To be continued…

Livet är kort.

Read Full Post »

Ljud och oljud, liv och o-liv – och tankar kring Pride

När jag vaknar tidigt på morgonen brukar jag ligga och lyssna på bruset från trafiken på E4:an. Tro det eller ej, men jag tycker att det är ett rogivande ljud. Lite liknande det jag vill höra från TV:n när jag ska somna om natten. Trafikbruset är liv för mig, ett ljud jag tycker om.

En väg utan ljud är inget liv.

Däremot uppskattar jag mindre när man släpper ut sina småttingar på gården en semestermorgon klockan 7.05. Eller när en omkringboendes förälder (?) först klipper gräset, sen kör med entonig trimmer nån timme senare. Har folk ingen känsla för ljud och oljud?

I morse låg jag vaken en timme i sängen och kände hur min kropp deltog i en kamp som personen Jag inte kände mig delaktig i. Jag var liksom bredvid kampen, jag låg och betraktade den. Hur kampen slutade? Ja, än lever Emil i Lönneberga Tofflan. Tyvärr, enligt många. Men tänk så fattiga deras liv skulle vara om de inte hade mig att reta upp sig på?! Snacka om o-liv! Att inte få reta sig på detta ego som är jag. Eh, ja just det, för ego betyder ju jag. Latin, vet du, har jag läst i två år. Hur många år har du studerat det språket?

I morse läste jag en bra debattartikel i lokalblaskan, signerad Christoffer Aav, Fria Moderata Studentförbundet. Det är inte alltför ofta jag tycker att nån moderat skriver nåt bra, men så var fallet den här gången. Debattartikeln handlar om Priderörelsen och hur viktigt det är att den håller ihop. Christoffer Aav beskriver vad Pride har varit för honom:

[...] Pride har alltid varit ett oerhört öppet forum. Alla har varit välkomna, alla har varit glada och arga tillsammans och diskussionen har ofta präglats av högt i tak. [...] Begreppet Pride, för mig och säkert en generation unga bögar och flator med mig, är liktydigt med en blandning av öppenhet och skoj, politik och fest. Och även just stolthet – stolthet över att vara den man är, att kämpa för rätten att vara den man är och över att vi håller ihop. Även om vi kan vara aldrig så oense om sakpolitiska frågor. [...]

Jag nickar instämmande när jag läser Christoffer Aavs rader, för det är som om han har tagit mina tankar kring Pride och vad Pride är för mig och satt ord på dem i den här debattartikeln.

Christoffer Aav fortsätter med att tala om att han skäms. Han skäms när en grupp

[...] hånade och trakasserade enskilda företrädare för försvaret på Stockholm Pride 2011. [...] och jag oroas över utvecklingen. [...] när Anarchopride, på sin hemsida, anklagar Stockholm Pride för att ha glömt kravallerna vid Stonewall i New York. [...] 

Däremot är Christoffer Aav stolt över

[...] dem i polisen och i försvaret, som lägger ner stor energi för att göra dessa myndigheter öppnare och till bättre arbetsgivare. [...] att  israeliska bögar och flator vågar,och orkar, försöka göra Israel till ett bättre och öppnare land [...] att fortsätta det arbete som så många har kämpat för så länge, att vara en fortsättning på en lång rad äldre syskon bakom mig, från Berlin på 20-talet, Stonewall-upproret, bögskräcken och hiv-paniken, ockupationen av socialdepartementet. [...]

Tänk, så denne skribent klär mina tankar i ord! Det är precis så här jag känner. Och det är precis därför jag deltar i Pride, likaväl som jag deltog i dess föregångare, Homosexuella Frigörelseveckan. Jag har deltagit så många år jag har kunnat, med undantag för två år när jag hade privata tråkigheter. För jag känner precis som Christoffer Aav rundar av sin artikel:

[...] Jag fortsätter på mitt blygsamma vis. Jag älskar friheten och kommer fortsätta kämpa för den. [...]

Nej kamrater, vi ska inte söndra Priderörelsen, vi ska hålla ihop. Tillsammans är vi starka.

Livet är kort.

Read Full Post »