Hjälp! Spindelmannen!

Hjälp! Spindelmannen är här i taket!

Spindelmannen.

Och jag som inte gillar män. Inte på DET viset, i alla fall…

Read Full Post »

Gamla hattar och bruna kjolar

Fruktansvärt att bli rammad i hästdroska på sin bröllopsdag av en bil på Västerbron! (Där ser du, det är farligt att gifta sig!) Hästarna tycks ha klarat sig i alla fall och endast en person i hästdroskan blev skadad, enligt Aftonbladet.

Men man kan ju inte hjälpa att man blir otroligt nyfiken när vittnet Julia Enqvist rapporterar från motsatta körfältet:

Det var en gammal häst- och vagnskjuts med jättestora hjul som hade gett vika. [...]  och så var det människor med gamla hattar och bruna kjolar

Gamla hattar och bruna kjolar! Maj gadd!!! Nu har Aftonbladets nyhetsrapportering nått nya höjder!..

Read Full Post »

Ny karriär bok-kort?

Läser i Aftonbladet att Tony Irving ska sadla om och bli författare. Han ska skriva en bok om dramatiken bakom kulisserna.

Tony Irving själv säger:

Jag ska skriva en novell baserad på delar av mitt liv [...] 

Enligt Aftonbladet är

[...] De första kapitlen [...] redan klara och inskickade till agenten. [...]

Måste vara en jädrigt kort bok. För en novell brukar vanligtvis inte bestå av kapitel. Men det kanske är lättare att svänga sig med ord än i dansens virvlar? Tror Tony. Eller?

Read Full Post »

Bildgåta # 2 2012: Vad är nu detta???

Dags för en liten bildgåta. Ni läsare är ju inte så bra att klura ut mina bildgåtor, den här har ni ju till exempel inte lyckats klura ut än:

Ännu har ingen kommit på vad det här var…

Men jag avslöjar inget, du får tänka lite till. Och klura på nästa bildgåta, signerad Fästmön:

Och detta? Vad är detta???

Vinnaren får som vanligt bjuda mig på en sommaröl! Skynda att lösa gåtorna nu innan jag törstar ihjäl!

Read Full Post »

Midsommar – vad händer då?

Nästa vecka är det midsommar. Redan. När jag mötte upp Fästmön i Himlen för att åka och handla öste regnet ner. Men Anna kom klafsande i sandaler.

Det är ju sommar nu!

sa hon surt.

Själv hade jag en tjock luvatröja på mig. Inte så att jag huttrade av köld, men kontrasten från igår kväll är ganska stor. Då var det lagom väder för balkongsittning med öl; i kväll är det plaskblött på Annas balle* så lördagsölen får tas inomhus i samband med matlagningen (då blir den matlagningsöl). Rödvin blir det till middagen – så vi kan värma oss lite.

När det gäller midsommar har vi som vanligt inga särskilda planer. Barnen är hos sin pappa. Eftersom Anna börjar jobba administrativt veckan därpå har hon fått ledigt midsommarhelgen STORT KORS I TAKET!

Min egen lilla midsommarstång.

Vi har kikat på ett sillrörerecept som lät både enkelt och gott, så det ska vi försöka få till. Jag tänkte handla mat på onsdag eller torsdag. Snapsen står redan i kylen, men öl måste inhandlas också.

På vårt midsommarbord serveras mest olika sorters sill. Färskpotatis, gräddfil och gräslök är självklara tillbehör, liksom knäckebröd

Dyrt!

skriker Anna

och nån stark ost. Det hela rundas av med jordgubbar och mjölk med några droppar fet grädde i, om jag får välja.

Jag föreslog Anna att vi skulle åka och tälta och göra en liten stång som vi kunde svänga våra lurviga omkring. Det tyckte inte Anna. Och detta trots att väderprognosen för midsommar ser ut som den gör, det vill säga ganska lovande.

Nej, vi blir nog hemma och sillar och snapsar. Midsommardagen kanske vi gör en liten picknick om vädret tillåter. Man ska väl inte ha för stora förhoppningar eller planer…

Men vad har DU tänkt göra i midsommar???

*Annas balle = Annas balkong

Read Full Post »

Stentankar och ord

I morse när jag vaknade villa jag inte kliva ur sängen. Det var länge sen jag kände så, men jag har haft en lite tuff natt. Det började redan igår kväll när jag kände mig

jävligt avsnäst

utan nån anledning. Ja, jag är lättsårad och tog naturligtvis illa vid mig. Vilket drabbade andra som inte hade med saken att göra. Det är bara att konstatera att jag inte orkar med människor ibland. För jag förstår heller inte totala främlingars enorma nyfikenhet på min person. Vad är det i mitt liv som är så intressant???

Sånt där låg jag och funderade på i sängen i morse, medan jag försökte samla min gamla kropp så att den ville samarbeta. Jag vaknade flera gånger under natten med kramper i benen. Vid ett tillfälle vid tretiden hade jag kramp i höger vad och i vänster lår på framsidan medan båda händerna var avdomnade. När man har kramp i fötter och ben vill man inget annat än skutta upp och

dansa.

Men du kanske förstår de problem jag hade att göra just detta när båda benens muskler är förvridna och händerna inte lyder mig. Sen igår har jag också då och då irriterande ryckningar i höger lillfinger. Vilken tur att jag inte spelar piano längre!

Nej, morgonens tankar var verkligen av sten. Huvudet känns tungt och ett lätt illamående skvalpar. Nej, jag åt bara skräp igår kväll som nötter och choklad, men jag drack bara en enda öl.

En blick ut genom fönstret visar en mulen och blåsig dag och jag gissar att regnet hänger i luften. Ingen utflykt, alltså. På nåt vis känns det som om jag har ett större behov att göra saker på helgerna numera. Jag behöver enormt mycket input – men allt som oftast blir det att sitta hemma vid datorn eller städa eller så. Förra helgen försökte vi göra en hel del och det levde jag på i veckan. Men så är det helg igen och allt känns mest trist.

Till sist klev jag upp och glodde igenom lokalblaskan. Bland annat läste jag om Uppcon. Jag fattar inte riktigt hur detta evenemang har kunnat bli så stort att folk tältar på Vaksala torg och klär ut sig i de mest underliga kläder – för att likna japanska seriefigurer. Nä, jag fattar inte och skulle kunna raljera mycket om det, men jag är en tant och tanter begriper väl inte sånt här. För resten ser väl inte Disneys tecknade figurer bättre ut – Kalle Anka, till exempel, har ju inga kläder på sig på underkroppen (pornografi) och Spökplumpen ser ju ut som en kvinna i niqab (hets mot folkgrupp?) Med tanke på det känns det helt rätt att den där serievetaren inte dömdes för barnpornografibrott!

Medan jag satt och förundrades över hur många lediga hus och lägenheter det finns, fastnade mina ögon på två lappar på anslagstavlan. Lappar, som jag borde ha tagit ner för länge sen. Lappar med ord som

kompisar på jobbet

och

saknar dig

på. Nej fy, idag åkte de ner och så kastade jag även detta försök av mina steniga tankar att ikläda mig den berömda O-koftan.

Lappar med ord som uppenbarligen inte betydde nånting för avsändarna.

Jag måste ändå dröja kvar, lite. Den lilla lappen vidhängde en bukett blommor jag fick efter en operation med efterföljande sjukskrivning och rehabilitering i sex veckor. Det var ju snällt. Det var samma år som pappa hade gått bort, så jag var väldigt sårbar. Den andra lappen kom från en före detta kollega som uppenbarligen inte har tid? lust? att höra av sig längre utan gör det genom andra. Jag minns särskilt ett tillfälle när jag skulle överlämna en sak och personen i fråga inte hade tid att komma ut på gatan i fem minuter. Sen dess har vi inte träffats.

I samband med min 50-årsdag i april fick jag ett (1) kort från en före detta kollega som skrev att h*n hade blivit så glad när hon hade läst i tidningen att jag numera jobbar där jag jobbar. Detta kort rörde mig till tårar, för i det här fallet vet jag att det var äkta ord. Och det här kortet ska sitta på mitt kylskåp. I evighet amen.

Read Full Post »